Så har då en folkpartist gått och gjort det som jag skulle göra... Bemött byggnadsnämndens moderate ordförande och hans socialdemokratiske vice med en debattartikel i lokalbladet. Och han har rätt. Det är precis som han säger att en förening mellan moderater och socialdemokrater kan kopplas ihop med miljonprogrammen och med en mängd liknande projekt som innehåller mycket cement och betong. Igår fick jag också ett mail från en boende i villakvarteret där de nu smäller upp två betongkolosser per åtta lägenheter i varje. "Vi har överklagat och fördröjt bygget, men vad kan vi mer göra?", skrev han. Folkpartisten i tidningen skriver om hur dessa gamla villakvarter får mer och mer betydelse för staden desto mer den förtätas. Det är sant, men vad kan folket göra?
Vad jag förstår så är den enda vägen att få till nya detaljplaner för kvarteren i tätorten eftersom de gamla är så gamla och otidsenliga att de är lätta att tolka på ett väldigt lättsinnigt vis. Vems är staden? Ska alla få bygga som de vill var de vill? eller ska vi ha en väl förankrad tanke om hur vi vill att vår stad ska se ut och utvecklas? Turisterna som kommer hit tycker fortfarande att det är litet och pittoreskt, men vi som bor här tycker knappt att det finns något av det gamla kvar.
Och det verkar ofta som om sossarna är så rädda för att bevara sitt eget arv. Okej, det fanns ett lortsverige och det var inte vare sig vackert eller hälsosamt. Det var tvunget att få bort bostäder som var osanitära att leva i, kanske var man inte tvungen att riva allt, men att sanera. Så är ju inte läget idag. Visst skulle vi kunna rusta upp gamla byggnader istället för att riva dem (bara för att man med flit låtit dem förfalla så att de blir för dyra för att rusta upp). Visst skulle det kunna vara "fint" att bo i ett gammalt nyrenoverat hus. Visst skulle ungdomar kunna få lära sig mycket om gammal byggnadskonst genom att utföra dessa renoveringar tillsammans med äldre hantverkare. Och det är inte omöjligt. Om vi vill bevara. Om vi vill.
Det finns väldigt många bevarade slott som visar hur rika människor levde förr, men arbetarbostäderna är inte lika intressanta för eftervärlden verkar det som. Trots att det var så de flesta levde. De villor med gamla uppvuxna trädgårdar som finns kvar i centrala delarna av staden har en gång i tiden rymt stadens urbaniserade arbetare. De byggdes runt år 1900 av fabriks och järnvägsarbetare. Nu vill man ersätta dem med stora stenkolosser med lyxlägenheter för välbärgade. En tråkig utveckling så väl för skönheten och karaktären av staden, men också tråkigt p g a ökad boendesegregering.
Sen får jag väl tacka det snille som anmält min dotter till RonaldMcDonaldklubb efter gårdagens inlägg (eller blir man automatiskt anmäld bara man nämner stället i en blogg? Spooky)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar