fredag 20 december 2013

I Stockholms län är Norrtälje också periferi - om bröstcancervård och annat

Inom kommunens gränser ser vi hur verksamheter koncentreras till Norrtälje stad medan i stort sett alla övriga orter får nedmonterad service. Allt till följd av vinstmaximering och konkurrens, vilket inte ger något till övers för glest befolkade delar av länet. Norrtälje kommun är, och ska enligt översiktsplanen 2040 också fortsätta utvecklas starkare som, en del av Stockholms län. En utveckling som kan leda till en identitet i periferin. När Stockholms läns landsting utvecklar framtidens hälso/sjukvård och cancervård blir Norrtälje perifera sjukhus ointressant och så även de avstånd som Norrtälje kommuns cancerpatienter får till sin vård.

Idag skriver Norrtelje tidning om hur bröstcancerpatienternas resväg till den vård som idag delats mellan Norrtälje och Danderyds sjukhus minst fördubblas genom en förflyttning till Södersjukhuset.  Danderyds sjukhus har en relativt ny, komplett bröstcancer mottagning som nu ska läggas ned. Genom en god upparbetad samverkan har läkare från DS kunnat komma till Nts för att ge patienter viss behandling. Ett liknande samarbete är tänkt att kunna åstadkommas för att förenkla livet för de människor i kommunen som drabbats av mag/tarmcancer trots att beslutet som är taget i landstingsfullmäktige innebär att ingen cancervård alls ska förekomma på Norrtälje sjukhus.

I Vänsterpartiet vill vi att våra medborgare ska ha nära till en god, professionell cancervård så nära som det är möjligt att erbjuda den på rätt nivå. När beslutet om Framtidens Hälso/sjukvård togs i landstingsfullmäktige var vi, tillsammans med Lennart Rohdin (ober), de enda som lyfte frågan och reserverade oss mot lokaliseringen av cancervården. Vi hade också ett eget yrkande där vi ville utreda beslutets konsekvenser för Norrtälje och Södertälje sjukhus. Det var bara vi och Rohdin som ansåg att detta var angeläget.

Med facit i hand skulle vi naturligtvis också föreslagit en utredning av konsekvenserna för patienterna, men det hade väl inte heller vunnit något gehör. Inga konsekvensbeskrivningar för patienterna görs ju över huvud taget i och med införandet av fler och fler vårdval. 

En konsekvensbeskrivning av Tiohundra ABs beslut att förlänga nattarbetstiden för sina anställda har dock gjorts av vårdbolaget, eller riskanalys som det kallas. Analysen visade på näst högsta risk för de anställda på 10/13 punkter. Detta intresserade inte sjukvård och omsorgsnämndens borgerliga majoritet ett dugg. "Vi är bara intresserade om det föreligger risk för att kunden inte får det den har rätt till". Och risken är ju överhängande om personalen inte mår bra, eller?

Ja, detta var en kort fredagsreflektion över borgarnas massaker av vården. Jag lär återkomma. Ha en trevlig kväll.

torsdag 19 december 2013

Familjens hus, MVC, BVC, Rimbo, Hallstavik och vidare....

Idag hade jag hoppats på att få en föredragning av ärendet "Avtalsuppföljning av Barn och Unga i Norrtälje kommun 2012" som lades till handlingarna vid förra sjukvård och omsorgsnämndsmötet. Tyvärr blev det inte så då vi skulle hinna träffa Tiohundra ABs nya VD Peter Graf samt vara ute ur lokalerna vid 14.00. Vi hann inte heller få någon föredragning om Tiohundrabarometern 2013, vilket hade varit intressant. Den visar nämligen att skaran som motsätter sig fler vård och omsorgsföretag i kommunen växer. Den visar också att kännedomen om Tiohundraprojektet som sådant sjunker drastiskt, snart minns ingen vad det är/var eller vilket syfte det hade. Om vi inte gör något åt saken vill säga.

Vad det gäller uppföljningen av barn och ungdomsverksamheterna fanns en hel del intressant information; t ex framgår arbetet i Familjens Hus, Norrtälje, nu försvåras av att vårdval införts för MVC och BVC. Det samarbete som idag bedrivs ska i fortsättningen utföras konkurrensneutralt (?). Vårdvalet försvårar också, enligt uppföljningen, beställarens möjligheter att ställa krav på MVC och BVCs medverkan i Familjens Hus eftersom de då måste ställa samma krav på ev nyetablerade MVC och BVC. Samarbetet på Familjens Hus måste således i framtiden bli frivilligt.

I uppföljningen nämns inte med ett enda ord den Familjens Husverksamhet som funnits i ett drygt år i Rimbo i Tiohundra ABs regi. En kan givetvis undra varför, men när verksamheterna en efter en ska läggas ned kanske det inte spelar nån roll om det var bra? Enligt den patientenkät som fanns med angående BVC framgår i alla fall att Tiohundra ABs BVC i Rimbo, som ingått i Familjens Hus, har fått gröna siffror rakt av. Det handlar om allt från bemötande, förtroende, delaktighet och upplevd nytta med besöken. Till årsskiftet stänger nu Tiohundra AB inte bara sin MVC utan även BVC i Rimbo. Den borgerliga majoriteten är inte oroad över detta, eftersom en privat entreprenör kommer att bedriva såväl MVC som BVC i Rimbo. Denna entreprenör har även tidigare haft en BVCmottagning i Rimbo som i enkäten som redovisas i uppföljningen har sex röda fält och ett gult (grönt är bättre än rikssnitt, gult rikssnitt och rött under rikssnitt). Uppföljningen visar också att den privata entreprenören har sämre samarbete med andra vårdgivare än Tiohundras verksamhet. Det är alltså inte kvalitet på verksamheten som avgör vilka mottagningar som blir kvar. Brukarna i Rimbo kan nu välja den privata entreprenören eller åka till Norrtälje (minst en timmas resa ToR). 

På sammanträdet idag kom också ärendet om MVC i Hallstavik upp. Stockholms läns landsting låter sig inte nöjas med en verksamhet som har stängt åtta veckor på sommaren. Från oppositionen ville vi också lyfta det snåla öppethållandet på två dagar i veckan som föreslås. Det är en för dålig tillgänglighet då MVCs verksamhet inte enbart ska bestå av planerade besök. En barnmorskemottagning ska vara tillgänglig så att oroliga gravida kan ringa eller komma förbi och bli undersökta/lugnade av en barnmorska under en stor del av veckans dagar. Annars åker dessa oroliga blivande mammor in till förlossningsavdelningen och där har ingen tid att ta emot dem med lugnande besked om graviditetens fortgång. Dessutom blir detta kostsamt för såväl kvinnorna som för samhället då ett besök på förlossningen är betydligt dyrare än ett besök hos en barnmorska på hemmaplan. Jag hörde tydligt hur en moderat kvinna viskade till sin bordskamrat att oplanerade besök under graviditeten får göras på sjukhuset. Undrar om Filippa Reinfeldt ställer upp på det upplägget av SLLs mödravårdskedja. 

Lite grand i skymundan har väl tilläggsuppdraget om Ungdomsmottagning i Hallstavik som tydligen hörde ihop med MVC, hamnat. Jag har ingen aning om hur det blev med det nu. Det är så mycket som försvinner på vägen, allt som inte är lagstyrt, allt som inte ger klirr i kassan.

Beslutet blev att om inte Tiohundra AB kan ordna en bättre tillgänglighet under sommaren på MVC Hallstavik så måste verksamheten stängas 31/12 2013. Men eftersom bolaget är beordrade att bedriva denna verksamhet vidare är det väl knappast troligt att det blir så?

onsdag 18 december 2013

Om skolan och rektorns roll. Och troll.

När min dotter gick på sin förra skola beklagade jag mig i ett blogginlägg över de disciplinära metoder som användes i skolan (bl a kvarsittning). Jag gnällde även över mängden läxor i en facebookstatus. Detta ledde till att jag blev inkallad till ett uppläxande möte med rektor och lärare. Det kändes ytterst jobbigt. Eftersom jag även påtalat min negativa inställning till bestraffningar som pedagogik på ett föräldramöte var syftet med att skriva om det inte att "hänga ut" skolan eller lärarna på något vis, utan att få till stånd en pedagogisk debatt med människor på nätet. Att skriva om olika dilemman i vardagen är lite av den här bloggens ledord och det är också ett av mina syften med twitter, instagram och facebook; att få till goda diskussioner kring vardagliga dilemman. Vad tycker människor? Ibland vet jag själv väldigt väl vart jag står, ibland är jag ute och famlar och vill få argument för det ena eller det andra. Vad det gäller pedagogik så är det ett ämne som jag själv studerar och är yrkesverksam inom. Min åsikt är att det alltid är viktigt att ifrågasätta och diskutera sina pedagogiska metoder och dess syften. 

Som framgått av min blogg genom tiderna tror jag inte att "hårdare tag" är det som kommer att rädda den svenska skolan. Ingen kvarsittning, utlåsning eller bestraffning och skuldbeläggande av elever och föräldrar kommer enligt mig att leda till bättre kunskaper. Jag tror inte heller på läxor för läxors skull, visst kan det vara befogat med en hemuppgift eller att jobba ikapp med något hemma, men då ska vi också ha klart för oss att alla elever inte har samma möjligheter att klara av detta. Att ha läxor för att det är bra att ha läxor tycker jag är diskriminerande och borde gå stick i stäv med Skollagens kompensatoriska uppdrag.

Jag har också varit en förespråkare för att flytta skolavslutningen från kyrkan. Kyrkan är öppen för alla och det är alla fritt att gå dit på sin fritid. Det finns ett stort utbud av konserter och gudstjänster som är stämningsfulla och traditionsbundna, men det finns också helt nya otraditionella inslag i kyrkans verksamhet. Skolan har ett annat uppdrag och därför har jag tyckt att det är lämpligt att hålla själva avslutningen någon annan stans än i kyrkan. Därmed inte sagt att skolan kan göra en utflykt till kyrkan under december för att sjunga psalmer och lyssna på en historia om Jesu födelse. Detta kan göras i undervisningssyfte om den kristna jultraditionen i Sverige. Det kan också göras frivilligt, då elever som inte önskar delta får andra uppgifter på skolan. Men avslutningen ska vara för alla.

Idag har min dotters förra skola en ny rektor. Han och hans ledningsgrupp har tagit ett beslut att flytta julavslutningen från kyrkan. Flera föräldrar blev då upprörda och gick ut i lokaltidningen och startade en facebookgrupp. De fick då också ovälkommet påhäng från rasister runtom i Sverige som försöker vända den här typen av aktioner till sin fördel. Syftet med tidningsartikeln eller, den nu bortplockade, facebookgruppen, var inte att skapa en diskussion utan att förändra ett fattat beslut. Inget fel i det, men undrar om dessa föräldrar blir kallade till samtal av lärare och rektor? Rektorn är nu för övrigt allvarligt hotad av anonyma fegisar. Rasisterna hävdar att rektorn är feg och ger vika för "starka minoritetsgrupper" i det svenska samhället, men sanningen är snarare att rektorn har tagit ett väldigt modigt beslut och de "starka minoritetsgrupperna" i form av hotande rasister inte har dykt upp förrän efter beslutet. En rektor ska kunna fatta beslut utefter sin utbildning och kompetens, lutat på lagar och rekommendationer för den svenska skolan. Detta ska kunna ske utan hotbild. Hur ska vi kunna få en högkvalitativ jämlik skola om skolans personal ska behöva oroa sig för hot och trakasserier?

lördag 14 december 2013

Den nya feministiska vågen - för ett jämställdare Norrtälje med Vänsterpartiet

Idag har representanter för Vänsterpartiet i Norrtälje stått på Stora torget och bjudit på glögg och pepparkakor samt delat ut flygblad om våra förslag för ett mer jämställt Norrtälje.


Det var en del människor ute i julhandeln och en del stannade också och pratade lite kring de förslag som vi har. Andra sa "Nej tack" till ett jämställdare Norrtälje och en äldre man tyckte att "Den nya feministiska vågen" lät skum. 


På flera av de här områdena ligger Norrtälje kommun dåligt till, vi tar ut färre pappadagar, vi har fler våldsbrott mot kvinnor osv. Det expanderande vårdvalet ger många kvinnor osäkra anställningsformer och otrygghet då det gäller omsorgen om de äldre. Utan aktivt jämställdhetsarbete som bygger på könsuppdelade siffror i kommunens verksamheter fortsätter vi gynna en snedfördelning av resurser i t ex föreningslivet. Vi måste också få upp lönerna inom kvinnodominerade yrken som inom vården, omsorgen, skolan osv. Vi i Vänsterpartiet tar dessa frågor på allvar och det kommer vi att visa särskilt i den kampanj som just nu pågår. Vi kommer att lägga motioner, interpellationer och skriva debattartiklar inom detta område. Håll ögon och öron öppna. Och rösta rött för ett varmare och jämställdare samhälle.

torsdag 12 december 2013

Vårdpersonalen måste trivas - ur dagens Norrtelje tidning

http://norrteljetidning.se/debatt/1.2311450-vardpersonalen-maste-trivas

Vårdpersonalen måste trivas

Två anställda, ibland bara en, ska lägga 8-10 äldre på kvällen. Städning måste klämmas in och de får själva städa allmänna rum och toaletter. Vikarier kommer och går eller annars blir man helt utan.

Relaterat

I hemtjänsten springer personalen in med andan i halsen, oftast klockas tiden de får vara där, matlådor lämnas för flera dagar i rad, mikron sätts på, sedan får personalen gå när maten tas ut. Visstidsanställningar liksom deltider är vardagsmat. Egen mat ätes i bilen och behov utföres i skogen på väg till någon brukare.
Det här handlar om människorna, de allra flesta kvinnor, som varje dag tar hand om våra äldre. En ny rapport från Kommunal visar nu att arbetsmiljön i äldreomsorgen är så undermålig att 22 procent av medlemmarna helst vill byta bransch inom tre år.
Naturligtvis påverkar detta kvaliteten i äldreomsorgen till det sämre och innebär att personalbristen i framtiden kommer att vara stor. 3 500 sökande till omvårdnadsprogrammet i hela landet visar tydligt på hur oattraktivt ett sådant viktigt yrke som undersköterskans har blivit. Alla kvinnors livsvillkor påverkas eftersom det är vi som får rycka in på obetald fritid eller gå ned i arbetstid för att fixa omsorgen om våra föräldrar när det brister.
Högerregeringen har satsat på skattesänkningar, mest till dem som redan har det bäst, och det får konsekvenser eftersom skatt är det som finansierar äldreomsorgen. För de 15 miljarder regeringen väljer att lägga på sänkt skatt i årets budget kunde 10 000-tals undersköterskor ha anställts, taxor sänkts, matens kvalitet i äldreomsorgen förbättrats, löner höjts och delade turer blivit ett minne blott. Det hade varit guld värt för alla de anställda i äldreomsorgen och för alla oss kvinnor som på så sätt får bättre livsvillkor. Inte minst hade det gett en mycket bättre kvalitet för de äldre.
I Vänsterpartiet vill vi se en långsiktig satsning på äldreomsorgen som försäkrar en hög kvalitet. Äldreomsorgen ska vara flexibel och innehålla flera valmöjligheter för den äldre som kanske hellre vill ha en pratstund än en städning av vardagsrummet. Personalen i äldreomsorgen ska trivas och utgöra en trygghet för den äldre genom att de själva har trygga anställningar och blir kvar under längre tid. Maten ska hålla god smak och kvalitet och gärna lagas på plats hos den äldre. En person som är över åttio år och inte känner sig trygg med att bo hemma ska ha möjlighet att få plats i ett särskilt boende utan biståndsbedömning.
Vi tror att vi kan åstadkomma detta genom att återupprätta Tiohundratanken, skapa en stabil organisation som bygger på samverkan och inte på konkurrens, utslagning och åtstramning. Norrtälje kommun är en kommun med väldigt många äldre. Vi vill att dessa väldigt många äldre också ska ha ett tryggt och bra liv.
Det finns en tydlig skiljelinje i vad höger och vänster värderar högst i den ekonomiska politiken. Högern sätter skattesänkningar, girighet och privata vinstintressen först. Vänsterpartiet vill se ett samhälle byggt på omtanke och gemenskap där vi tar ansvar för varandra, där människovärdet sätts främst. Där kvinnors livsvillkor får stå i centrum.

onsdag 11 december 2013

Vad händer om barngruppsstorlekarna inte anpassas efter barnens bästa? Och vad händer om de gör det?

Skolverket har nu bestämt att eftersom ingen följer deras riktlinjer om barngruppsstorlekar i förskolan så tar de bort riktlinjerna och rekommenderar förskolorna att bilda barngrupper utifrån barnens bästa. Det är ju en bra rekommendation, det står redan i FNs konvention för barnens rättigheter så lite överdrivet kan det kännas. Å andra sidan; när kommer barns bästa i främsta rummet? Jag tror inte ens att vi inom förskolan lyckas leva upp till den punkten i barnkonventionen. Eller? Utgår vi från varje barns bästa vid varje rutinsituation, vid varje aktivitet, vid överflyttning av barn och personal från den ena avdelningen till den andra, vid indelning i grupper och framför allt; gör vi det när vi beslutar om barngruppsstorlekar (vem/vad nu som gör det...)? Och vad händer om förskolorna inte ser till barns bästa då de bestämmer hur stora barngrupperna ska vara, tar Skolverket bort den rekommendationen också då? Och hur ska Skolverket veta om denna rekommendation är tillgodosedd?

Enligt de nya råden ska det för varje barn göras en barnkonsekvensanalys då barngruppsstorleken avgörs. 

"I de nya råden har vi fokuserat på vad som är bäst för varje barn på förskolan och det varierar därför lyfter vi fram att man alltid ska göra en så kallad barnkonsekvensanalys. När man bestämmer hur stor en barngrupp ska vara så måste man ta hänsyn till flera olika faktorer. Det handlar om personalens kompetens, lokalernas storlek och miljöns utformning. Det handlar också om barngruppernas sammansättning, socialt, etniskt, kön och ålder. Utifrån de faktorerna kan man sedan avgöra hur stora grupperna ska vara och hur mycket personal det behövs i gruppen. Om analysen visar att en barngrupp behöver vara mindre eller att det behövs mer personal måste de ansvariga för förskolan vara beredda att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att ge barnen en bra förskola."

Experter menar att barngruppsstorlekarna är en mycket viktig kvalitetsfaktor i förskolan och att tillsätta fler pedagoger i en stor barngrupp är inte en bra lösning. Detta framkommer bl a i en artikel i SvD idag. Malin Broberg, professor i psykologi, jämför slopandet av rekommendationen om barngruppsstorlekar med att ta bort hastighetsbegränsningar för att alla ändå kör för fort medan Ulrika Lundqvist från Skolverket menar att den nya skrivningen innebär större krav på att grupperna inte är för stora för barnens bästa.

Aftonbladet skriver idag om hur föräldrar i en rapport tidigare i höst uttrycker sin oro över barngruppsstorlekarna och kopplar samtidigt de stora grupperna i förskolan till de försämrade resultaten i PISA. Det är bra att många reagerar, förskolan behöver tydliga riktlinjer att luta sig mot. I alltför många beslut blir det idag tvunget att istället för att se till varje enskilt barns bästa, anpassa verksamheten efter en snålt tilltagen budget. Personalens arbetsdagar måste gå ihop sig med raster osv, vikarier bör undvikas för att hålla budgeten och hyreskostnader gröper ur barnpengen så att förskolorna blir tvungna att ta emot fler barn för att få en ekonomi i balans. När det är budgeten som till syvende och sist styr barngruppernas sammansättning och storlek tycker jag att det blir väldigt lösa floskler att tala om "barnens bästa". Lika mycket som det är en självklarhet så är det många gånger helt otänkbart att utforma verksamheten efter barnens bästa. Eller vad säger ni där ute? Hur diskuterar ni personalens kompetens då en barngrupp förändras till exempel? Hur ser ni att ni kan göra en konsekvensanalys för varje barn innan ni bestämmer hur stor barngruppen ska vara? Och vad händer om analysen visar att ett eller flera barn skulle fungera bättre i en grupp med betydligt färre barn, finns det resurser att skapa en sådan grupp då? Forskning visar ju att ALLA barn, oavsett förutsättningar och ålder skulle fungera bättre i mindre grupper än de som i snitt finns på förskolorna idag. Är det då inte bättre att helt sonika ha en tumregel på 15 barn, ett riktmärke, och sedan efter analys kunna skapa mindre grupper där det så behövs? Är det inte bättre än att alla som "klarar" en större grupp trycks in i en sådan och så blundar vi lite för vad det där med varje barns bästa egentligen innebär? 

Lås inte dörren - det ger inte barnen mer kunskap

Jag har alltid varit en människa som tycker det är av yttersta vikt att komma i tid. Jag har inte rätt att slösa med någon annan människas tid hur som helst. Det finns alltid situationer då det är befogat att inte hinna till utsatt möte, men regeln ska vara att passa tiden; inga akademiska kvartar eller "fint folk kommer alltid sent" i min värld. Det gör mig bara irriterad.

Sen jag fick barn har saker och ting förändrats och jag har blivit tvungen att vara lite snällare mot mig själv. För att överleva. Hur tidigt jag än stiger upp, hur lång tid jag än planerar för att komma i tid, så är det oftast stört omöjligt; vi kommer alltid för sent. Det var olidligt i många år, tills jag tvingade mig själv att ändra inställning, vi gör så gott vi kan. Ingenting blir bättre av att vi skriker åt varandra och gråter varje gång vi ska någonstans. Så säger jag. Men ofta hamnar vi i stora konflikter ändå. Allra oftast när vi försöker komma iväg till skolan i tid på morgonen.

Jag tar på mig hela skulden. Det går inte att belasta barnen för att jag inte får ut dem genom dörren i tid på morgonen. Ibland är det den yngsta som strejkar, ibland är det den mellersta, ibland måste någon gå på toaletten i sista minuten eller hittar inte sin skolbok. Ibland har det snöat. Det är alltid något. Vi kommer nästan alltid för sent.

Det är orimligt att straffa barnen för detta. Nu har jag sett allt från att få sitt namn uppskrivet på tavlan, prickar, kvarsittning, hemringning, Björklunds favorit utlåsning  (tack och lov inte mina egna barn, men nära släkt) och mera. Leder detta till bättre resultat i skolan? På vilket sätt skulle mina barn förstå matematikundervisning bättre genom att läraren låste dörren och de fick sitta utanför klassrummet fram till rasten?

Jag har tre barn. Om ett av dem krånglar på morgonen kommer alla tre för sent, eventuellt kommer även jag för sent till arbetet. Jag går upp i extremt god tid, ibland hjälper jag de två yngsta (som inte är jättesmå) att klä på sig, borsta tänderna osv; alltihop, för att ha en möjlighet att komma i tid, men det funkar inte ändå. Och det känns inte bra att klä på så pass stora barn, de kan klä sig själva. Vad lär jag dem genom att hjälpa dem med sånt? Det finns kanske föräldrar som inte bryr sig så mycket om om deras barn kommer i tid till skolan, men det är fortfarande orimligt att straffa barnen för detta. Och det är helt orimligt att tro att barnens kunskaper skulle bli bättre av detta. Det går också helt stick i stäv med skolans kompensatoriska uppdrag.

Det är ett problem att elever inte kommer i tid till lektionerna, men det finns andra sätt att arbeta med detta. Det finns ju en anledning till att de kommer för sent, antagligen ser det olika ut för varje elev. Om skolan genom samtal med elever och föräldrar tar reda på detta kanske det finns en möjlighet att lösa problemen. Det finns lärare som hämtar barn hemma, det finns skolor med flexibla starttider, det finns säkert mängder av idéer som inte härstammar från 1800-talet eller Björklunds tid inom det militära. Det är lärare och rektorer som har den kunskapen. Om de fick handla utifrån sin kunskap, erfarenhet och utbildning och slapp pådyvlas en anda "von oben" om disciplin och straff som inte alls omtalas i modern litteratur och forskning skulle de kanske kunna ta sig an varje utmaning på ett sätt som inte lägger skuld på elever eller föräldrar. Skuldbeläggande kommer inte att leda till mer kunskap.

tisdag 10 december 2013

Vårdval ger varken vård eller val

Vård på lika villkor innebär mycket riktigt som företrädare för Edsbrobygden påtalar i sin debattartikel tidigare i veckan att valmöjligheterna för de som redan idag har ett snålt utbud riskerar att försämras ytterligare. Utan att några direkta politiska beslut tas upphör omtyckta verksamheter som visar goda resultat i utvärderingar och uppföljningar. Ett annat exempel är nu att även Tiohundra ABs  BVC-verksamhet i Rimbo upphör. Det började med MVC, men vad är BVC i ett Familjens hus utan MVC? Vad är en verksamhet utan samarbete med en annan i en glesare bebyggd del av länet? När Tiohundra AB får i uppdrag av ägarna (kommun och landsting) att sälja vårdcentralen i Hallstavik blir följden att bolaget inte heller ser möjligheter att driva t ex MVC. Men då alltför många protesterar går ägarna in och beordrar fortsatt verksamhet, visserligen med halverade öppettider, vilket inte alls ger MVC den funktion av tillgänglig trygghet det borde ha, men ändå. Och pengarna måste ju tas någonstans.

Alla små mottagningar i länets utkanter hotas av vårdvalsreformerna. Modellen går, som jag många gånger tidigare påpekat, stick i stäv med grundtanken i Tiohundraprojektet som bygger på okonventionella samarbeten utanför gängse stuprör för att klara ett gott utbud av vård och omsorg utanför storstadens gränser. Arbetet på vård och omsorgsförvaltningen i norrtälje går inte längre ut på att finna dessa okonventionella lösningar utan på att sätta upp regelböcker, följa upp och administrera vårdvalen. Det är en sorglig utveckling för ett projekt som skulle kunna bli en trygghet och en hälsofaktor för kommunens invånare samt en framgångsmotor för en attraktiv livskvalitetskommun.

Nästa år är det val. Då har vi möjligheten att ändra inriktning. Tills dess gäller det att hålla fast och protestera. Och tro att Tiohundraprojektet kan bli ett permanent utvecklingsarbete i framkant.


torsdag 5 december 2013

Norrtälje hamn och Översiktsplan 2040

Ikväll har jag varit på ett informationsmöte om norrtälje hamns framtida utformning och användning. Planerna är stora och ett fullt utbyggt hamnområde skulle innebära en fördubbling av invånarantalet i centrala Norrtälje. Planerna innehåller även utomhusbad, kallbadhus, skridskobana, brygga för vaxholmsbåtar mm mm. Det är naturligtvis svårt att föreställa sig och en del invändningar kom också emot att flytta flismottagningen till hargshamn för att sedan köra fliset till norrtälje med lastbil,"dyrare och sämre för miljön", sas det samtidigt som presentationen ville framställa projektet som byggandet av en hållbar stad som ev skulle innehålla centraldammsugare för hushållssopor.

På måndag ska översiktsplan för norrtälje kommun 2040 tas av kommunfullmäktige. I Vänsterpartiet hade vi i remisstadiet en hel del synpunkter som vi givetvis fortfarande vidhåller. Till beslutet på måndag kommer vi att lägga ett särskilt uttalande till protokollet. Uttalandet kommer att ha följande inriktning:


Fem framtidsfrågor i fokus
På samma sätt som Norrtälje kommun integreras med och utvecklas i takt med Stockholmsregionen ska kommunens landsbygd integreras i kommunens utveckling. Hela kommunen ska leva. Norrtäljes stadskaraktär ska värnas.
Vänsterpartiet, Norrtälje, anser, i enlighet med vårt tidigare remissvar i ärendet, att översiktsplanen för Norrtälje kommun t o m 2040 i större grad bör vara en vision för hela kommunen med alla dess delar än för Stockholm Nordost och Stockholmsregionen. Att helt baka ihop Norrtälje kommun med utvecklingen i hela Stockholmsregionen känns inte som enbart en framgångsfaktor. Kommunen har speciella värden och förutsättningar som bör behandlas som tillgångar och lyftas fram för en tydligare utveckling av hela kommunen. Det är viktigt att kommunens landsbygds integrering i kommunens utveckling lyfts i lika stor grad som kommunens integrering i Stockholmsregionen. Vänsterpartiet anser vidare, att det är av vikt att det finns en vision om hur en gemensam, långsiktig förvaltning av gemensamma resurser inom kommunen kommer att ske.

Det är viktigt att värna om Norrtäljes anrika stadskärna som en tillgång med butiker och kultur. Vi vill inte se ytterligare etableringar av affärscentrum utanför staden utan i stället en långsiktig planering som syftar till att hålla butiker, kulturliv och restauranter i stadskärnan levande. Vi anser också att översiktsplanen bör ta upp de delar som är omistliga för Norrtäljes karaktär och identitet. En stadsarkivare/ stadsarkitekt måste anställas igen. Rivningar och byggnationer i Norrtälje stadskärna är en angelägenhet för hela kommunens befolkning och samtidigt som stor hänsyn till stadens karaktär och historia bör vidtagas bör också besluten om dessa förändringar ske med så stort medborgarinflytande som möjligt.

Skolan ska utvecklas och göras mer likvärdig. Utbildningsnivån ska höjas.
För att nå en god utbildningsnivå i kommunen anser Vänsterpartiet att det även är viktigt med hög kvalitet inom förskola och fritids. Många barn tillbringar mycket tid i dessa verksamheter och detta påverkar även hur de fungerar i skolan. Riktlinjer för barngruppsstorlekar är ett kvalitetskrav som i hög grad kan bidra till bättre verksamhet. Vi anser också att det är viktigt att det finns möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid. Beträffande grundskolorna anser vi att genomlysningsuppdraget måste ha ett helhetsperspektiv så att även landsbygdens utveckling i stort finns med som en faktor i beslutsunderlaget. Genom en medveten landsbygdspolitik kan elevunderlaget stärkas för de små skolorna. Alla skolor måste hålla en hög kvalitet och inget barn eller förälder ska kunna göra ”fel val”.

En grön omställning där Norrtälje kommun gör skäl för sin titel som Ekokommun ska öka delaktigheten på arbetsmarknaden och utveckla nya och befintliga företag
Vänsterpartiet anser att satsningen på en vattenledning från Mälaren är långsiktigt osäker. Långa transportsträckor av vatten innebär ökade risker för läckage och andra olyckor. Norrtälje kommun måste nu ta fram en planberedskap för hur dricksvattenförsörjningen ska ske vid en eventuell utslagning av Mälaren som dricksvattentäkt. Avgifterna för vatten ska uppmuntra till snål användning och hållbara lösningar för avlopp ska väljas i de mest känsliga områdena. Det måste bli enklare för medborgarna i kommunen att källsortera och återvinna. Det ska inte vara nödvändigt att ha bil för att kunna återvinna sina sopor. Stationerna ska vara rena och välorganiserade och kan med fördel läggas närmare bostadsområden. Matavfall och organiskt avfall bör samlas in för framställande av biogas, som också ska gå att tanka på flera ställen i kommunen.

Ett brett utbud av bostäder ska erbjudas i attraktiva livsmiljöer med goda pendlingsmöjligheter.
Vi vill att kommunen ska kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer för alla livsstilar, att detplaneras för tillgång till små hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer, kollektivboenden, hyresradhus, trygghetsboenden mm. Vi ser att denna utveckling måste ske genom politisk handlingskraft och inte genom marknadskrafter allena. Planen bör också andas en vision om ett ökat kulturutbud i hela kommunenBehov av arenor för kulturell aktivitet bör utredas skyndsamt. Kommunens industrihistoria bör beredas större del med ökat underhåll av historiskt intressanta platser och byggnader.
För att möjliggöra boende i skärgården och på landsbygden året runt krävs helhetslösningar av infrastruktur, kommunikationer och offentlig service. Det är t ex viktigt att det finns fungerande bredband och telefoni i hela kommunen för att det ska vara möjligt att bedriva verksamhet, men också för att ge barn möjlighet till likvärdiga möjligheter att genomföra skolarbeten mm. Vi anser också att det är mycket viktigt med strandskydd för att värna det rörliga friluftslivet och allas rätt till stränder. Det är även viktigt för att behålla karaktären av skärgårdskommun. Normen för beviljande av undantag från strandskyddsregler bör förskjutas mot avslag för att säkra det allmännas intressen.
Planberedskapen för att återinföra spårbunden trafik i kommunen bör intensifieras och Roslagsbanan till Rimbo bör snarast byggas ut. Norrtälje kommun ska vara en modern kommun med modern och ekologiskt långsiktigt hållbar kollektivtrafik. Linje 639 bör beredas status som stomlinje, Behovet av linje 636/637 som stomlinje bör utredas, såväl som behovet av nattbuss mot exempelvis Hallstavik. Busshållplatserna längs våra vägar måste bli säkra och användbara för alla, även den stora del skolbarn som färdas runtom i kommunen varje dag.

Sveriges bästa vård och omsorgskommun.
Det unika samarbetsprojektet Tiohundra har nått stora framgångar och får inte bli ett offer för ideologisk privatiseringspolitik. Det är ett gemensamt projekt som vi alla varit överens om och vetenskapliga utvärderingar pekar på stora fördelar med sättet att beställa/driva vård och omsorg. I stället för att tillåtas stanna av bör kommun och landsting satsa fullt på att vidareutveckla ett vårdalternativ som kan bli föregångare för resten av landet. Tiohundrasamarbetet bör omedelbart permanentas och användas som en framgångsfaktor i kommunens attraktionskraft och tillväxt.

tisdag 3 december 2013

En dyster läsning

Dagens mest uppmärksammade händelse verkar, landstingsfullmäktige till trots, vara presentationen av årets PISA-rapport. Rapporten visar att svenska elever presterar sämre i såväl matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Pojkar presterar sämre än flickor och lågpresterande elever försämrar sina resultat ytterligare, d V S kunskapsklyftorna ökar. Rapporten kommenteras i gammelmedia och flitigt i sociala media. Givetvis blir den ett politiskt slagträ, så kaxigt som jan Björklund har dömt ut och förändrat den svenska skolan efter sina egna tankar får han nu också stå till svars. Under de sju år han varit utbildningsminister har resultaten gått stadigt nedåt. Många kommentarer i sociala media menar att politiker nu ska "sluta tjafsa" och nå konsensus kring de förbättringar som måste göras i skolan. Detta är, menar jag, är kommentarer från människor som inte har förstått att "förbättringar i skolan" är ett politiskt betingat begrepp. Det skiljer sig partier emellan vad vi tror är det bästa för skolan. Jan Björklund (fp) har nu genom att tvärtemot vad all pedagogisk forskning visar, tillåtits att försöka förbättra skolresultaten genom tidigare betygssättning, hårdare disciplin och segregering genom det fria vinstinitierade skolvalet.

Sen kan jag hålla med om att det blir löjligt att bara skuldbelägga varandra, det leder inget vart. Björklund skyller ju i sin tur på socialdemokraterna och flumskolan. Flumskolan? Vilket ovetenskapligt använt begrepp. Vad innebär flumskolan? När var flumskolan i bruk? Hur länge kan den användas som argument för dåliga skolresultat?

Oavsett vems fel de ständigt nedåtgående kunskapsresultaten är, är det allra allvarligaste alla de barn som drabbas av detta. Dessutom tycker barnen, enligt PISArapporten, att de är ganska duktiga i skolan. Vem ska tala om sanningen för dem? Och vilka system för att ge dem en andra chans finns då kvar i samhället?

Oroande är också var detta kommer att leda arbetet med förbättringar av skolresultaten i norrtälje kommun. Det är sedan länge accepterat att skylla barnens resultat på avsaknad av studietradition i hemmen. Det finns också hos många en acceptansen för att slå sig till ro med detta och tro att alla, oavsett fullständig skolgång, kommer att ha möjlighet att starta sitt eget lilla företag och gå runt på det. För dem kommer det här resultatet att vara välkommet, de kan nu också luta sig tillbaka på en nationell trend som befriar dem från allt ansvar att ta initiativ till en förändring.

En av de allra viktigaste punkterna i PISArapporten är den som visar på hur likvärdigheten i utbildningen försämrats. Detta har gått att utläsa redan i tidigare rapporter och det är ganska enkelt att se att det fria skolvalet är en huvudorsak till denna segregering av elever. I skollagen finns tydliga skrivningar om skolans kompensatoriska uppdrag. Skolor måste nu också ges reella möjligheter att arbeta med detta uppdrag. Skattepengar som tillförs skolan ska stanna i skolan och användas för att ge eleverna den undervisning de har behov av. De pengarna behövs i skolan och ska inte gå till privata vinster. Mindre klasser, fler lärare och möjligheter att tillämpa olika inlärningsstilar. Hög kvalitet på förskola och fritids. Trygga barn som tycker det är roligt att lära sig nya saker, inte stressade och pressade barn som är beroende av hjälp hemifrån för att hänga med i skolarbetet genom läxor.

Vi tycker inte lika, Jan Björklund och jag, det kan bli svårt att arbeta för en höjd kvalitet inom skolan genom politisk samsyn. Jag tror ett maktskifte är en bättre lösning.

torsdag 28 november 2013

Och sen det här med maten

Idag tog sjukvård och omsorgsnämnden beslut att förlänga avtalet om leverans av matlådor till äldre med Sodexho i ytterligare ett år. Det märkliga i det är att när avtalet tecknades för några år sedan gjordes detta dagen efter att styrande Centerpartiet haft ett debattinlägg i tidningen där man klargjorde att man ville satsa på närodlat och ekologiskt. Centerpartiet förklarade det hela med att något sådant underlag inte hunnit arbetas fram, men det skulle göras tills dess att detta avtal löpte ut. Vilket det nu gör och förlängs... Eftersom resurserna på förvaltningen inte varit tillräckliga för att arbeta med detta är läget egentligen status quo. Hur som helst ser det i siffrorna ut som om de äldre uppskattar Sodexhos mat, åtminstone den tredjedel av de äldre som fortfarande har matlåda, så mycket har efterfrågan minskat sedan de lokala köken fråntogs uppgiften att laga maten till de äldre.

I Dagens samhälle skrivs det om två livsmedelsjättar som strider om att få servera maten på äldreboenden, sjukhus och skolor runt om i landet. De två jättarna innehar halva marknaden och lämnar endast små smulor åt andra leverantörer. Att slå sig in på den här marknaden för små lokala odlare finns inte. Och tvärtemot vad en majoritet av svenska befolkningen önskar, mer ekologiskt, mer närodlat och högre kvalitet på maten, så importeras alltmer av maten som serveras på offentliga inrättningar utifrån. En rapport från Lantbrukarnas riksförbund visar att 70% av grönsakerna och hälften av potatisen i offentliga storkök importeras.

Idag lade S+V+Mp i sjukvård och omsorgsnämnden i Norrtälje ett förslag på ändring av sista attsatsen i beslutet om förlängning av matlådeavtalet som innebar att ett nytt upphandlingsunderlag med sikte på mer närodlad mat skulle finnas till hands så att nytt avtal kan börja gälla direkt när denna förlängning går ut. Den borgerliga majoriteten köpte formuleringen så nu återstår att se vad som händer. När avtalet löper ut har vi förhoppningsvis en ny majoritet.

Men även våra barn i skolan och förskolan behöver bättre mat. I tre Skånekommuner (Ystad, Tomelilla och Simrishamn) tar kommunerna över matdistributionen som ett sätt att öppna upp för mindre företag att slåss mot de dominerande livsmedelsföretagen. Med detta arrangemang som går under namnet Samordnad Varudistribution ( Boken Samordnad varudistribution 2.0 av Olof Moen) räknar kommunerna även med mindre utsläpp, lägre priser och ökad trafiksäkerhet. Detta blir möjligt genom s k ruttoptimering, något som borde vara en självklarhet inom alla branscher som innebär transporter.

Samordnad varudistribution i kommunal regi, lägg det på minnet, kan bli ett förslag från Vänsterpartiet, Norrtälje.

Unga flickor och äldre kvinnor i ökat missbruk

Idag har vi fått en avtalsuppföljning gällande det mycket goda arbete som bedrivs på Beroenderådgivningen i Norrtälje. Arbetet är ett samarbete mellan kommun och landsting som startade långt innan detta rekommenderades från statligt håll. Tydlig t är att volymerna av besökare har ökat de senaste åren. Mer komplexa vårdbehov har resulterat i längre och intensivare behandlingsperioder. Mottagningen genomför också över 60 neuropsykiatriska utredningar per år.

Under föredragningen får vi också veta att unga kvinnor i Norrtälje kommun mår mer psykiskt dåligt och dricker mer än i övriga länet. Även äldre kvinnors drickande ökar rejält. Det blir då ofullständigt att uppföljningsrapporten inte innehåller siffror som anger andel kvinnor/män som söker/får hjälp genom beroendemottagningen. Samhället ser olika på kvinnors och mäns alkoholbruk och även missbruksvården gör ibland felaktiga bedömningar utifrån dessa synsätt. Det kanske är svårare för en kvinna att erkänna/visa att hon har problem eftersom det inte är lika accepterat som att t ex en frånskild man sitter på krogen och saknar kontakten med sina barn. En frånskild kvinna som sitter på krogen upplevs nog av många som en som själv är orsaken till förlorad kontakt med barnen. Eftersom kvinnan är den som mestadels har ansvar för barnen kanske hon döljer sitt missbruk in i det längsta. Kanske är den andel personer som söker sig till beroendevården utanför kommunen i större utsträckning kvinnor? Detta vet vi inte eftersom det inte framgår av rapporten.

Om vi ska kunna arbeta för en förbättrad hälsa för flickor/kvinnor i Norrtälje kommun är det viktigt att vi analyserar varför de mår dåligt och varför de dricker. Det är också viktigt att veta i vilken omfattning de får hjälp idag. Andelen långtidssjukskrivna kvinnor i arbetsför ålder har sedan länge också varit hög i Norrtälje kommun. Ett tydligt samband som syntes vid en uppföljning av det projekt som bedrevs för att komma till rätta med detta, var att många av dessa kvinnor hade barn med någon typ av diagnos eller ett infekterat förhållande med barnets andre vårdnadshavare. Flera av kvinnorna var också ensamstående.

Att unga kvinnor mår dåligt är visserligen en nationell trend, men det hindrar inte att vi i Norrtälje tar reda på vad som skulle kunna få våra tonårstjejer att må bättre. Finns det möjligheter för kommunen att bli en kommun som unga kvinnor kan känna sig hemma och trivas i? Att samhället i stort ser mannen som norm och att patriarkatet fortfarande håller utvecklingen i ett järngrepp är visserligen givet, men det hindrar inte att vi i Norrtälje försöker förändra våra synsätt och strukturer. I vår kommun ska det vara möjligt att vara vem en vill oavsett kön. Du ska inte behöva vara man för att kunna göra karriär, köpa villa, äta lunch på restaurant, få pengar kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda, skratta och dunka din bästis i ryggen när ni fattat ett avgörande beslut om kommunens framtid...

Att äldre kvinnors drickande också ökar rejält är oroväckande. Vi kan inte skylla det på att det finns Bag-In-Boxvin. Men vi kan ifrågasätta systemet som gör att hälften av de kvinnor som går i pension idag kommer att bli fattigpensionärer till följd av deltidsarbete och låga löner (pensionsutredningen). I kommunen har vi väl svårt att påverka pensionssystemet, men det finns kanske andra åtgärder som kan lätta upp vardagen för de som inte har det så lätt. 

Men å andra sidan är det väl bäst att byta ut regeringen också? För kvinnornas, männens och barnens skull,

onsdag 27 november 2013

Och vad händer med de som inte kan skrika???

Idag har Tiohundra AB på order från ägarna beslutat att fortsätta driva MVC i Hallstavik trots dålig lönsamhet. Bara ett beslut i raden som den borgerliga majoriteten med Moderaterna i spetsen fattar utan att förstå innebörden och när sedan folk protesterar så ändrar de i besluten. Förra veckan var det äldreomsorgen som skulle stramas åt och kapas på 22 tjänster. Genast gick kommunalrådet (M), som tidigare inte förstått varningssignalerna om för lite pengar, in och sköt till mer pengar. Sarahteamet som skulle läggas ned flyttades i stället till en annan nämnd för att undkomma kostnaderna. Blidö vårdcentral fick pris för bästa bemötande och blev på så vis svår att lägga ner. Otaliga är de ärenden i sjukvård och omsorgsnämnden som fått skickas tillbaka till förvaltningen då konsekvenserna uppdagats för den styrande majoriteten.

I barn och skolnämnden var gången ungefär likadan. Tio skolor föreslogs stängas. När människor hade skrikit och försvarat sina skolor och sina orter tillräckligt länge drogs förslaget tillbaka, inga skolor skulle läggas ned. Nu händer ingenting med skolpolitiken och så länge läget är sådant är fortfarande alla byskolor hotade. För att säkra en långvarig fortsatt verksamhet krävs politiska beslut och prioriteringar.

Det bästa är om de som har makten först gör en konsekvensanalys, kanske till och med skissar upp ett antal scenarior, och sedan fattar beslut. I underlaget för morgondagens sjukvård och omsorgsnämnd framgår klart och tydligt hur vårdval inom MVC och BVC hotar konceptet Familjens hus, ett erkänt gott koncept som ger en helhet kring barn och familj. Borgarna vill inte se detta. De ville inte heller se hur detta skulle kunna hota verksamheten i Hallstavik. I Rimbo kommer MVC nu att drivas av en privat entreprenör, vilket spräcker Familjens hus i Rimbo. Samma sak kan hända i Norrtälje. När det händer, ska Moderaterna då gå in och rycka i snörena om folk protesterar, ändra på spelreglerna som de själva satt upp så att de har en chans i valet igen nästa år? Mitt råd är; ge dem inte den chansen, år som inte ligger före valår kommer de inte att lyssna lika mycket på er som skriker. Och vad händer med dem som inte kan skrika, de som inte har någon som skriker åt dem? Jo, där kan Moderaterna fortsätta skära för att sänka skatten för de som redan har mest. Det är inte ett sånt samhälle vi vill ha.

Låt normen försvara sina ställningstaganden

Har under större delen av mitt vuxna liv varit vegetarian. Nu är jag det nästan. Äter lite kött då och då som jag själv köper och väljer utifrån ställningstaganden om klimat, hälsa och djurhantering. Skälen är många att inte äta så mycket kött som vi gör i västerlandet eller att helt avstå. Det handlar bl a om vår planet. Att förse människan med kött som basföda kräver enormt mycket energi och bidrar stort till klimatskadliga utsläpp. Regnskog skövlas för att odla foder till djur som ska slaktas och ätas på andra sidan jorden. De etiska aspekterna vad beträffar hur vi hanterar djuren, andra däggdjur än människan, är också viktiga. Är det rätt att döda för att äta trots att vi inte behöver det? Är det rätt att göra det om vi tror att djuren haft det bra fram till att vi dödar dem? En tredje aspekt som borde vara nog så viktig för var och en, är den egna hälsan. Studier visar gång på gång att det ökade intaget av fr a rött kött och charkprodukter orsakar cancer och hjärtproblem. Så skälen är många att äta mer vegetariskt

Ändå blir du ofta ifrågasatt som vegetarian. Och omgivningen suckar och tycker att nu blir det jobbigt. Det var värre för 20 år sedan, men än idag kan du tvingas försvara dina ställningstaganden om och om igen. Värre är det om du är barn, eller förälder till ett barn som valt att vara vegetarian. Gång på gång påtalas av andra barn och av vuxna att barnet kanske inte kommer att växa ordentligt, barnet kommer att bli trött, inte orka hänga med. Ställningstagandet blir också förminskat och förlöjligat genom kommentarer som : När ska du sluta med det där tramset? eller Är du bara hungrig så äter du nog. Lusten att lura en vegetarian att äta kött kan också vara väldigt stor.

Min dotter är 11 år och har valt att vara vegetarian p g a klimathotet och djurhanteringen. Jag känner att jag är en vuxen som har kunskap att stötta henne i detta av egen erfarenhet. Trots detta blir jag ifrågasatt. Trots detta får hon flera gånger om stå till svars inför kamrater och vuxna och förklara sitt val. Hon börjar tycka att det är jobbigt. Hon börjar känna sig som en obekväm person, en person som det är okej att kritisera för de ställningstaganden hon gör.

Jag tycker att det är helt okej att ifrågasätta varje människas ställningstagande. Vi bör fråga både oss själva och andra varför vi gör som vi gör i olika situationer. Och jag säger till henne: Be dina kamrater rättfärdiga sitt val att äta kött. Hur kan de försvara ett utarmande av planeten, djurplågeri och ökad ohälsa i befolkningen? Varför ska du stå till svars som gör ett aktivt val för en bättre framtid när de kan fortsätta leva normativt och aldrig ifrågasätta eller behöva försvara sitt eget beteende? Givetvis svårt för en elvaåring att ta den diskussionen. Givetvis tråkigt att hon blir tvungen att göra det. Men hon har åtminstone en vuxens starka stöd.

tisdag 26 november 2013

Vilket pris får Norrtälje Kommun?

Eskilstuna kommun har fått pris för bästa jämställdhetsarbete 2013. Det är kultur och fritidsförvaltningen som gjort sig förtjänta av denna titulering. Det har de gjort bl a genom att förbättra flickornas omklädningsrum vid ett fotbollsområde, ökat antalet flickor vid fritidsgårdarna och sett till att stadsmuséets utställningar belyser flickor/kvinnors historia i samma utsträckning som pojkar/mäns historia. De arbetar strukturerat med jämställdhet inom allt från musik till sport och utställningar.

Eskilstuna är en kommun där Vänsterpartiet är med och styr och påverkar politiken för ett jämställdare samhälle. Den chansen vill vi få i Norrtälje också.

måndag 25 november 2013

Samhällsnormen godkänner pojkar/mäns kränkningar av flickor/kvinnor

Vi slås (!) idag på Internationella dagen mot våld mot kvinnor, av siffror som visar att endast två av tio fall av anmäld misshandel mot kvinnor klaras upp. Sämst ser det ut i Norrbotten och Stockholms län. I det bästa länet, Kronoberg, löser polisen 27 % av fallen. Enligt BRÅ så anmäldes 28400 fall av kvinnomisshandel 2012. Det var en ökning med 1 % från året innan. Samtidigt har antalet uppklarade fall minskat med 1% per år sedan 2008. Det är inga siffror vi hör Fredrik Reinfeldt eller något moderat kommunalråd skryta med. Det är också mycket märkligt då förövaren ofta är en väl känd person som det finns kunskap om redan vid anmälan.

I Norrtälje kommun är omfattningen av misshandel och kvinnofridskränkningar hög i jämförelse med övriga länet. I mars lämnades en partiövergripande motion om tillsättandet av en kvinnofridssamordnare till kommunfullmäktige. Idag har RKN (Roslagens Kvinnonätverk) anordnat ett fackeltåg med överlämnandet av en appell i frågan till kommunalrådet.

Idag rapporteras även att kränkningar av unga kvinnor på Instagram fortsätter även efter fällande domar och advokaten tror att problemet löses genom att föräldrar sätter gränser. Själv undrar jag om det inte är en större fråga än så, även om det givetvis är viktigt att som förälder ta del av och ha åsikter om sina barns förehavanden, speciellt på nätet. Men rätten att kränka kvinnor ligger djupare i samhället än så. Redan när barnen är små låter vi det breda ut sig genom att tyst acceptera eller bekräftande godkänna vad som händer t ex i skolan. 

Detta är ingenting som gynnar vare sig kvinnor eller män och det är någonting som vi alla tillsammans måste arbeta med för att få ett samhälle där vi har samma värde oavsett kön. Eller som RKN uttrycker vinsterna med en kvinnofridssamordnare i kommunen: en väsentligt ökad möjlighet för ALLA kommunens invånare ska kunna komma i åtnjutande av samma mänskliga rättighet: rätten att leva i frihet utan att ständigt vara rädd för sin egen och sina barns säkerhet.

Det behövs en ny feministisk våg - debattinlägg i dagens lokaltidning

Artikeln går också att kommentera på http://norrteljetidning.se/debatt/1.2291552-det-behovs-en-ny-feministisk-vag


Kvinnor har, genom osäkra jobb och sämre hälsa, fått betala mest för regeringens politik. Nu varslar Tiohundra AB 22 anställda, företrädesvis kvinnor, om uppsägning.

Relaterat

Tjänster inom barnomsorg och skola som annonseras ut i kommunen är ofta tidsbegränsade deltider. Tiden är därför inne för en ny våg av feminism. Nu startar Vänsterpartiet kampanjen ”Den nya feministiska vågen” och vi tänker göra feminismen till en huvudfråga inför valet 2014.
På de orter där Vänsterpartiet i dag är med och styr har de feministiska frågorna givits större vikt. Det arbetas mer aktivt och viktiga steg på vägen mot mer rättvisa livsvillkor för män och kvinnor har redan tagits. I denna artikel vill vi lyfta fram några av de viktiga områden där vår politik gör skillnad.
Inkomstklyftan mellan män och kvinnor har ökat med 40 procent sedan Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Detta på grund av att jobbskatteavdragen främst har gått till välbeställda män, medan nedskärningar i till exempel sjukförsäkringen framför allt har drabbat kvinnor. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga krävs rätt till heltid.
Fortfarande får kvinnor mindre betalt än män för samma jobb. Ett exempel är den kvinnliga vd i ett kommunalt bolag som fick sin lön höjd till 100 000 kronor per månad (i och för sig orimligt hög lön). Röster höjdes, men ingen har kommenterat att den manlige vd:n som företrädde henne hade 100 000 kronor i månaden.
I genomsnitt tjänade kvinnor drygt 86 procent av mäns löner 2012. För kommunanställda var siffran 94 procent. Trots detta är det viktigt att förtroendevalda i egenskap av arbetsgivare inte är nöjda.
De anställda är kommunens främsta resurs. Utan de anställda i vård, skola och omsorg stannar samhället. Vi vill att kommunens anställda ska ha löner som går att leva på, trygga anställningsvillkor och bra möjlighet till att utvecklas i sitt yrke. Det är inte bara en rättvisefråga utan också en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera personal i framtiden. Utvecklingen med få sökande till vård- och omsorgsprogrammet och där de anställda i Tiohundra AB tvingas arbeta fler timmar för samma lön är oroväckande.
I dag tvingas många kvinnojourer att säga nej till hjälpsökande kvinnor då de inte har plats. För att ge kvinnojourer runt om i landet goda förutsättningar vill vi införa ett statligt grundstöd. Det ska fördelas efter hur många som bor i området och beviljas för tre år i taget. Vi satsar 200 miljoner kronor om året på det nya stödet. I Norrtälje kommun vill vi se att en kvinnofridssamordnare anställs och att fler lägenheter tillhandahålls för kvinnor som behöver akut skydd.
Vi vill se utökad rätt till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga. Vi vill införa ett tak på 15 barn per barngrupp i förskolan och även arbeta för mindre fritidshemsgrupper med högre personaltäthet. Hälso- och sjukvården bör förstärkas genom förebyggande arbete som vi ser bäst sker genom en permanentad Tiohundramodell som bygger på samverkan. På så sätt kan god service inom primärvården, MVC, BVC och familjens hus erbjudas runtom i kommunen.
Vårdval Stockholm med fri etableringsrätt och konkurrens måste avvecklas. Tvärtemot dagens utveckling behövs en rejäl satsning på mer personal i äldreomsorgen. Vänsterpartiet har i budgeten valt att lägga drygt 40 miljarder till kommunerna för att bryta den negativa utvecklingen och skapa välfärd och jobb.
Ingen annan enskild åtgärd skulle betyda lika mycket för jämställdheten som individualiserad föräldraförsäkring. Det är dags att använda kunskapen om detta och genomföra förändringar. Norrtälje kommun är en av de sämsta kommunerna i länet och riket på att ta ut pappaledighet. Vi i Vänsterpartiet vill att det ska vara tvärtom: kommunen bör arbeta aktivt för att förändra detta och ha som mål att få män att ta ut fler föräldradagar.
Vänsterpartiet vill anlägga ett jämställdhetsperspektiv på politiken och på så sätt visa att det är möjligt att synliggöra och förändra orättvisa livsvillkor så att både män och kvinnor får lika möjlighet att forma sina egna liv.

torsdag 21 november 2013

Favorit i repris - kräv en ny förskola i Vigelsjö, ersätt Blåklintens dyra baracker

Barnpengen till kommunens förskolebarn har räknats upp med ca 4 % för 2014. Trots detta får förskolorna i praktiken mindre pengar per barn. Hur kan det komma sig? En av anledningarna är de baracker som hyrs in för att bedriva förskoleverksamhet. Baracker på 600 kvadratmeter kostar ungefär fyra gånger mer än nybyggda, anpassade förskolelokaler på ca 900 kvadratmeter. Och detta gör tusenlappar per barn och månad.

Jag har vid åtta tidigare tillfällen, varav det första i maj 2008, bloggat om planerandet av en ny förskola i Vigelsjö, som skulle ersätta Blåklinten som under många år bedrev sin verksamhet i inhyrda lokaler med återkommande luftproblem. Planerna arbetades fram tillsammans med personalen under flera år, med flera studiebesök och kreativa idéer för att få en bra miljö för barnen till en rimlig summa. Det slutgiltiga förslaget, som skulle behandlas av kommunfullmäktige i maj 2011, skulle kosta kommunen ca 30 miljoner kronor, nån miljon till om kommunen också valde att bygga ett kök i förskolan, vilket många förespråkade.

De flesta i kommunfullmäktige, föräldrar och anställda hade i maj 2011 förberett sig för en debatt kring tillagningsköket, men blev väldigt förvånade då kommunalrådet Kjell Jansson (M) utan förvarning drog ur ärendet om ny förskola i Vigelsjö helt. Det blev helt enkelt ingen förskola. Ärendet återkom som dyra baracker som idag påverkar den ersättning alla kommunala förskolor får per barn. Trots att kommunen höjer anslagen blir alltså ersättningen mindre per barn, vilket givetvis leder till större barngrupper eftersom förskolorna är tvungna att ta emot fler barn för att klara sin ekonomi.

Flytten till barackerna, som är belägna nedanför Lommarskolan, har inte bara givit effekter som minskad ersättning per barn och mindre, icke optimala lokaler. Det har också inneburit att många som bor i området vid Lommarvägen/Väster Knutby och centrala Norrtälje har fått en längre väg till barnens förskola. Under året har det också varit mycket krångligt och ibland farligt att ta sig förbi vägbygget av Västra vägen. Utan att ha diskuterat det med någon leds jag av min magkänsla att kampen för en ny förskola i Vigelsjö inte får vara över. Varför inte bygga en i området intill kommunhuset som det var tänkt från början? Se till att inte behöva förlänga hyrestiden av de dyra barackerna en enda dag efter de första fem åren som jag vill minnas att avtalet tecknades på. Vill också minnas att förlängningen kunde göras av tjänsteman utan politiska beslut, så vill vi förändra de sjuka hyreskostnaderna som den kommunala förskolan nu dras med så måste vi agera politiskt nu.

onsdag 20 november 2013

Svar på frågor om Hallstaviks framtid

Slänger upp Norrtelje tidning och läser att ALLA var på plats för att besvara Hallstaviksbornas frågor om framtiden vid debatten igår kväll. Dock ser jag inte Vänsterpartiets representant, Johannes Folkesson, han och KDs Ullabritt Pettersson verkar vara bortklippta. I texten framgår inte heller att någon annan än kommunalrådet Kjell Jansson hade något att säga under kvällen. Inga svar på frågorna gavs heter det i underrubriken.

I Vänsterpartiet hade vi i alla fall förberett svar på de frågor som Hallstavik och Häveröborna skickat oss i förväg och eftersom de inte alls uppmärksammades i lokaltidningen så presenterar vi dem så gärna här, så att alla ni som svävar i ovisshet får veta vad vi i Vänsterpartiet funderar över. Det är givetvis inte alla lösningar för utvecklingen av Hallstaviksbygden, men det är idéer och förslag som ändå bör ses som seriösa svar. Ingen kommer nog någonsin att komma med den ultimata lösningen.

Fråga 1

När Holmen friställer arbetskraft anser Häveröborna att kommunen har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för etablering av nya företag i Häverötrakten. Ett exempel skulle kunna vara ett köpcentrum typ Jula med tanke på att Ålandsborna åker långa vägar för att handla i Uppsala. Anser du och ert parti att Häveröbornas påstående är korrekt? I sådana fall, vad tänker ditt parti göra för att locka nya företag till Häveröområdet?

Svar
Att locka nya verksamheter kan vara en av de möjliga utvägar som finns, tillsammans med att hitta nya samarbeten mellan existerande verksamheter. Hallstavik/Häveröområdet har goda förutsättningar för att skapa jobb inom omställningssektorn från fossila bränslen till en långsiktigt hållbar utveckling. Ett exempel skulle kunna vara biogasproduktion. Andra exempel skulle kunna vara vindkraftsatsningar, ekoturism mm.  I Vänsterpartiet vill vi också se ett utökat samarbete med universitet/högskolor i form av s k Akademiska arbetsplatser inom skola och barnomsorg. Detta skulle kunna locka studenter och forskare, höja kvaliteten och lägga verksamheten i forskningsframkant, vilket också ger attraktiva arbetsplatser. Försök med Akademiska arbetsplatser vill vi i Vänsterpartiet främst ska ske i de norra länsdelarna.

Fråga 2En bra bussförbindelse mellan Norrtälje – Hallstavik – Gävle och bättre bussar och busstider mellan Hallstavik och Herräng är ett krav från medborgarna i Häverö. Är du och ert parti beredda att förverkliga den frågan och i sådana fall på vilket sätt? 

Svar

Det finns flera orsaker till att se över trafiken förutom mellan Stockholm och Norrtälje. Herräng – Hallstavik kan vara en linje precis som Hallstavik-Gävle. En ort som Hallstavik måste ha goda kommunikationer och vi anser även att förbindelserna med Uppsala måste bli bättre. För optimala kommunikationer behöver SL ta initiativ till länsöverskridande lösningar så att det blir enkelt att skapa bussförbindelser och att resa över länsgränserna till Uppsala och Gävleborg.



Fråga 3
En ökad trivsel ligger högt upp på Häveröbornas kravlista. Att etablera ett fritidscentrum nära badet med camping, fiske, restaurang, minigolfbana, vattenspegeln, gästhamn m.m. är bara några av nämnda exempel. 
Är du och ert parti beredda att förverkliga den frågan och i sådana fall på vilket sätt?

Svar

Det är mycket goda exempel på verksamheter som vi i Vänsterpartiet vill främja. Vi skulle gärna se fritidscentrum med ekoturism som mål. Ovan nämnda verksamheter skulle kunna ingå i detta, locka besökare och ge arbeten, även på vinterhalvåret med långfärdsskridskor, vinterfiske mm

Fråga 4
Idag har Roslagsbostäder inte en enda outhyrda lägenheten i Hallstavik. Möjligheten för ungdomarna att bo kvar på orten minskar. Hallstaborna anser att ett nytt bostadsområde måste byggas för att stävja detta. Vad är du och ditt parti beredda att göra för att förverkliga den frågan och i sådana fall på vilket sätt?

svar

Norrtälje kommun är idag den kommunen som har den äldsta bostadsförsörjningsplanen i länet (Läget i länet, Länsstyrelsen i Stockholm; 2012-03). Vänsterpartiet vill genom olika åtgärder öka byggandet av hyreslägenheter i stället att använda bostadsföretaget i kommunen som kassako. Roslagsbostäder måste få uppdrag att bygga mer i hela kommunen. Roslagsbostäder ska bygga långsiktigt hållbart med möjligheter till källsortering och med energisnåla lösningar. Vi skulle vilja att Roslagsbostäder fick i uppdrag att bygga några passivhus. Exempel på hur vi kan åstadkomma billiga hyresrätter är att kommunen utlyser en tävling om vilket bolag som kan bygga till lägst kostnaderna och sedan upplåter kommunal mark gratis åt dem som vinner. Vänsterpartiet bedömer att kommunen behöver ca 500 nya hyresrätter/år under nästa mandatperiod. Vi vill också att Hallstavik får studentlägenheter då det är mkt svårt att få studentlgh i Uppsala. Med förbättrade kollektiva förbindelser kan detta bli mycket bra. Lägenheterna kan även utnyttjas för de studenter/forskare som är verksamma vid de Akademiska arbetsplatserna.  Ett brett utbud av olika boendetyper vill vi åstadkomma genom att undersöka intresse för t ex kollektivboende, trygghetsboende, hyresradhus mm.

Fråga 5
Samhällsfunktioner som Arbetsförmedling och Försäkringskassa har succesivt förvunnit från Hallstavik. När nu friställningarna på Hallsta Pappersbruk och Tiohundra AB blivit verklighet hamnar än fler i arbetslöshet under längre eller kortare tid. Att söka nytt arbete är i sig ett helt arbete med täta kontakter med AF – med närmaste kontor Norrtälje! Häveröborna menar att etablera ett Medborgarkontor är en kommunal lösning för att kunna upprätthålla samma servicegrad på orten!
Vad är du och ditt parti beredda att göra för att möta det kravet? 

svar
Genom ”medborgarkontor” kan många verksamheter med någon gemensam nämnare finnas nära varandra och nära medborgarna – det är ett initiativ som bör uppmuntras  (se kv tullen i N-e 2001 eller nuv Familjens hus Rimbo/H-vik). Vi har i partiet även diskuterat inrättande av en kommundelsnämnd som får ansvar för de frågor som rör de kommundelar som inte är Norrtälje stad. Att bygga vidare på Tiohundramodellen och frångå Vårdval Stockholm är en grundförutsättning för att garantera god service inom hälso/sjukvård i hela kommunen. Samarbete med universitet/högskola genom s k akademiska arbetsplatser kan vara ett sätt att upprätthålla och förbättra service och kvalitet i skola/barnomsorg.

Fråga 6
För att främja även inflyttningen av unga familjer till bygden, anser Häveröborna att det är ett måste att behålla också de små skolorna i t.ex. Skebobruk och Herräng samt höja kvalitén i dessa.
Vad är du och ditt parti beredda att göra för att möta det kravet?

svar
Så långt det är möjligt bör de små skolorna beredas möjligheter att vara kvar, men det får inte vara ett självändamål att ha kvar en skola med 30 -40 elever ”bara för att” – samtidigt finns det inget som hindrar att små skolor i byar nära varandra samarbetar kring en del ämnen/lokaler så länge det inte blir till nackdel för de som ska nyttja den (elever/lärare/föräldrar). För att höja kvaliteten och på sikt göra skolorna till attraktiva arbetsplatser vill vi göra några av dem till Akademiska arbetsplatser. Det innebär att universitet/högskola delfinansierar verksamheten för att också ha en bra praktikplats för sina studenter samt kunna bedriva vardagsnära forskning. Det gör skolorna/förskolorna automatiskt till större arbetsplatser med fler uppdrag och fler anställda.

Har ni fler frågor? Hör gärna av er till Vänsterpartiet, Norrtälje. Vi finns på 
http://norrtalje.vansterpartiet.se/ eller på Facebook    https://www.facebook.com/vansterpartietnorrtelje

måndag 18 november 2013

Fritidshemmen är en viktig del av utbildningssystemet och en viktig dela av barnens arbetsdag

Nu larmar även Lärarfacken om situationen på fritidshemmen. Skolverket har larmat i över tio år och situationen blir allt värre. Grupper kan vara på upp till hundra barn och även i Norrtälje kommun är grupperna stora och oron bland föräldrarna märkbar. Det är kanske lätt att glömma att fritidshemmen också har en läroplan och ett uppdrag, med tre personal på 70talet barn blir det inte mycket mer än barnpassning. En del barn är långa dagar på fritids varje dag, när de kommer hem är både barnen och deras föräldrar trötta och det blir tungt att reflektera över skoldagen samt göra eventuella läxor. Enligt läroplanen ska fritidshemmen fungera som ett komplement till skolan och t ex praktiskt öva på det som teoretiskt lärts in under dagen. Med allt för många barn på få vuxna blir detta en omöjlighet. Barnen ska också serveras mellanmål.

Vänsterpartiet Norrtälje har föreslagit att ett tak för hur stora fritidsgrupper vi vill ha införs. Vi tycker också att vuxentätheten på fritids måste ses över. Fritidshemmen måste få reella möjligheter att komplettera skolans teoretiska delar. Barnen måste få tid att reflektera och bolla det de lärt sig under dagen och de barn som har långa dagar måste kunna få hjälp av kompetenta vuxna att göra sina läxor innan de är allt för trötta. Fritidspedagoger har en gedigen utbildning som bör användas till annat än att passa barn. För att fritidshemmen ska kunna komplettera skolan behövs bl a gemensamma planerings/reflektionsstunder mellan lärare och fritidspedagoger. Människor har olika lärstilar och en del barn kanske skulle kunna lära sig mer under praktiska moment på eftermiddagen.

Vi i Vänsterpartiet Norrtälje vill också se över hur verksamheten för barn mellan tio och tolv år kan utvecklas för att motsvara det behov barnen har. Idag väljer barn allt tidigare att gå hem ensamma i stället för att vara på fritids. Att barn är ensamma hemma eller driver runt på stan tycker vi inte är optimalt, det finns säkert sätt att utforma verksamheten så att dessa barn vill vara kvar på fritids, vilket antagligen skulle ge arbetande föräldrar ett större lugn.

Fritidshemmen är en viktig del av utbildningssystemet och en viktig del av våra barns arbetsdag. Denna viktiga del måste kännas trygg och stimulerande för barnen för att de ska kunna ta till sig det som lärs ut under skoldagen. Att höja kvaliteten på utbildningen i Norrtälje, att stötta fler elever till att nå kunskapsmålen och på sikt höja utbildningsnivån i kommunen, kräver också satsningar på fritidshemmen och förskolan. Skolan ensam kommer inte att kunna greja detta.

söndag 17 november 2013

Därför behövs tydliga alternativ inom politiken

Folkpartiet har haft landsmöte och tagit en rad beslut inför valrörelsen och de stundande valen under 2014. Ett viktigt ställningstagande har varit att värna den förödande vårdvalsmodellen och se till att sprida den över hela landet, oavsett om den fungerar eller inte. Fokus i Folkpartiets vård- och omsorgspolitik är således inte patienten/brukaren utan möjligheten för vårdföretag att verka och tjäna pengar på våra skattemedel. Skrivelsen som antogs löd enligt följande:
Vårdval och etableringsfrihet ska råda i hela landet för den som lever upp till kvalitetskraven. Vinstdrivande företag ska kunna verka i välfärdssektorn så länge kvalitetskraven uppfylls och ägarna tar ett långsiktigt ägaransvar. Den utförare som hållet otillräcklig kvalitet eller gör sig skyldig till allvarliga brister ska inte ha tillstånd att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn. 
Jo, men det vet vi ju alla att Folkpartiet tycker att det är viktigt att företagare får goda villkor att verka, så goda att huvudsyftet  med skattefinansieringen glöms bort. Hur ska den fria etableringsrätten försäkra ett gott utbud av vård och omsorg i glesbygd, avfolkningsorter, områden med hög andel gamla/sjuka/fattiga? Det har inte lyckats hittills och risken är liten att det lyckas mer av att vårdvalsverksamheterna utökas. Vi kan se hur vårdutbudet påverkas av vårdvalet och den fria etableringsrätten inom Stockholms län och inom Norrtälje kommun. Ur Vänsterpartistisk synvinkel är det inte en modell som kommer att tillgodose hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om likvärdig vård för alla.

När jag skriver detta sitter många och förfasar sig över hur media rapporterar kring SD och vill med yttersta tydlighet markera att de tar avstånd från SDs rasistiska politik. Det är mycket viktigt att ta avstånd från all främlingsfientlighet tycker jag, det går inte att nog understryka. Idag har jag varit och lämnat kläder och leksaker till flyktingbarn som just kommit till Sverige från ett krigsdrabbat Syrien. Det kändes bra och dåligt. Bra för att de blev så glada och för att det var konkret på ett annat sätt än att SMSa pengar till Filippinerna. Dåligt för att jag inte vill att vår humanism ska bygga på välgörenhet utan på grundläggande strukturer som stödjer alla människors lika värde. Det är viktigt.

Men, det är också viktigt att det finns andra skiljelinjer inom politiken. Varje människas val att utnyttja sin rösträtt kan skapa en förändring av samhället. I Vänsterpartiet accepterar vi inte vinstuttag inom välfärdssektorn. Det är för oss helt främmande att ekonomisk lönsamhet ska vara drivmedlet för var hälso/sjukvårdsservice eller skolor ska etableras/finnas kvar. Avgörande måste vara behovet som finns i området. Detta går enbart att uppnå genom att förtroendevalda anger var en verksamhet bör etableras. Ägarförhållanden är sedan inte alltid avgörande, men inga verksamheter ska etableras av vinstintresse. Människors rätt till likvärdig utbildning, hälso och sjukvård är viktigare än så.

Det finns alltså en avgörande skillnad mellan Folkpartiet och Vänsterpartiet. Det är något som Socialdemokraterna har att ta ställning till då det väljer samarbetspartner, men det är också något som Socialdemokratiska väljare lämnas i ovisshet om. En röst på Vänsterpartiet är en röst mot vinster i välfärden.