onsdag 20 april 2011

Vilken kunskap saknar föräldrarna?

Idag ska Kommunstyrelsens arbetsutskott åter behandla den återremitterade motionen om att undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid som undertecknad och Hanna Stymne Bratt (S) lade i mars 2010. Första gången nöjde man sig med att besvara motionen med att man såg positivt på de enskilda verksamheter som ville starta verksamhet på obekväm arbetstid. Den här gången svarar man att man i "dialog med chefer och pedagogiska ledningsgrupper" ska ta fram ett underlag för hur helhetsbilden av behovet ser ut. Undrar bara vari felet att tillfråga föräldrarna ligger. Varje år svarar vi som föräldrar på enkäter angående förskoleverksamheten; hur trygga våra barn är, hur matsituationen ser ut, hur nöjda vi är med pedagogerna som förebilder etc. Skulle man inte bara kunna lägga till frågan hur bra passar förskolans öppettider din familjs arbetssituation typ? Men vad vetjag? Det kanske är jättekrångligt. Det kanske är att detaljstyra verksamheten?

söndag 17 april 2011

I sommarstugeområden står tiden still?

Vi har vår stuga i ett område som växte fram i början av 1970-talet och många stugor är också från den tiden. Säkerligen är många av sommarstugeägarna också från den tiden. Det är mysigt tycker jag. Det är en del av avkopplingen; att inte större modernare hus och bekvämligheter växer fram i rasande takt. Jo, det finns några pooler, vilket jag tycker är skrämmande med tanke på att det inte finns något kommunalt vatten och att vi i stort sett varje sommar har slut med vatten i vår brunn.


För mig är det att kunna leva närmare naturen att vara på landet, att kunna kompostera sopor och gå på torrdass, diska i regnvatten, elda och ha sitt eget kretslopp på tomten. Och det är klart att man retar sig på att några kör vattenspridare och fyller pooler när det inte ens finns vatten i regntunnorna att diska med, när man ser andra köra skottkärror med vattenhinkar från sjön för att kunna vattna i trädgården. Det är annat med andra. Jag har sett ett dike där vattnet inte fryser ens när det är 25 grader minus...


Igår var det städdag i samfälligheten, vilket det är 1-2 gånger om året. Då samlas vi och röjer, sly, eldar, fixar fotbollsmålen och ev flytbryggorna, oljar spänger mm. Allt avslutas med korvgrillning och utdelning av de 200 kronor man får tillbaka på samfällighetsavgiften om man hjälper till. Trevligt värre. Barnen är väldigt ivriga att hjälpa till att samla pinnar och lägga på elden. Och så nöjd, Storasyster, "Mamma, det här är bra för naturen, eller hur?" Tja, en svår fråga att svara på när gubbarna kommer nerkånkandes på olja, bildäck, bensin etc för att få fjutt på brasan. Igår verkade det nästan som om de försökte överträffa varandra och jag satte städglädjen i halsen. Visste inte vad jag skulle säga. Trodde man blev varse skadan av detta på 1970talet typ. Vet fortfarande inte hur man agerar; skriva ett brev till styrelsen? När flera av däcknissarna sitter i styrelsen. Vem är det som blir utanför då liksom? Men vad ska man säga till sina barn när de ser det här? Vad skickar vi för signaler? Vi skiter i er framtid typ....


Jag tänker på Roslagens alla sommarstugeområden, på alla bristfälliga avloppslösningar och brinnande bildäck. Och på alla dessa människor som rättfärdigar att det fortsätter så här, för att liksom få vara bekväma den sista biten av sitt liv. Jag tänker inte stå tyst och se på, jag tänker inte låta mina barn se mig tiga om detta. Jag ska bara fundera ut nåt...

onsdag 13 april 2011

Vem får man träffa som folkets representant???

Ingrid Landin (Mp) vill inte sitta kvar i kommunens utbildningsnämnd. Orsaken är att hon blivit uppläxad för att ha träffat lärare. På egen hand. Som miljöpartist dessutom. Mats Wedberg (Mp) fick veta av kommunalrådet (M) att han var jävig när han ville delta i en diskussion i fullmäktige som berörde ett samhällsarbete han hade vissa kopplingar till. Som tur var klargjorde Rune Karlsson i dagens lokaltidning att detta var felaktigt. Som tur är är man inte jävig så fort man vill diskutera en fråga som man råkar kunna någonting om . För en vecka sedan gick lärarna på gymnasieskolans mediaprogram med skyltar som sa: Lyssna på oss! Ingen ansvarig tjänsteman eller majoritetspolitiker kom ut utanför kommunhuset för att lyssna. Lärarna skickade även mail till ledamöterna i nämnden med samma budskap. Ingrid Landin beslutade sig för att lyssna på dem. Hon kanske, som jag, trodde att det var en förtroendevalds främsta uppgift; att lyssna på medborgarna. Men hon missade att hon skulle ha både ordförandes och rektors tillstånd för att få prata med lärarna, eller förlåt, lyssna- När vi för en tid sedan hade utbildning för den nya landstingsgruppen i Vänsterpartiet fick vi veta hur otroligt lyckligt lottade vi är som förtroendevalda, eftersom vi då bara kan lyfta luren och ringa till någon verksamhet som vi är nyfikna på och presentera oss som intresserade förtroendevalda och be om att få göra att besök. Människor i verksamheterna blir glada då, de uppskattar att politiker bryr sig om vad de beslutar om. Men tydligen är det annorlunda i Norrtälje kommun. Kanske bäst jag informerar vår gruppledare i landstinget om detta innan vi gör vårt studiebesök hos Tiohundra i maj? Kanske måste vi ha både Sofia Paulsson och Hans Anderssons godkännande för detta? Däremot verkar den centerpartistiska ordförande Louise Branting inte ha några som helst problem med att majoriteten i nämnden skriver en debattartikel tillsammans med cheftjänstemän och rektorer. Det var annars något som jag studsade lite på. Jag har förstått att man som tjänsteman i offentligt styrda organisationer har att rätta sig efter sittande majoritets beslut, men från det till att aktivt ta ställning och skriva debattartiklar tillsammans??? Själv tycker jag steget är ganska långt. Ja, jag träffade Ingrid Landin på Flygfyren när jag handlade efter en lång dags arbete med avbrott för utvecklingssamtal på skolan och sen lämning av dotter på fotbollsträning. Jag och småtjejerna handlade och det blev väl mest godis eftersom jag var trött och hungrig. Nu har vi äntligen fått i oss middag och det är dags att bråka på dem pyjamasarna........tjo, fortsätter fundera på vem jag kan träffa och vem jag kan lyssna på som förtroendevald. Eventuellt är det bara den allmänhet som kommer till Rådhuset på fredagar mellan 16-18. Då är ju också kommunfullmäktiges ordförande (M) på plats och hör vad som språkas.

tisdag 12 april 2011

Ibland har man svårt att förstå

Jag skulle förstå om det vore svårt för människor i västvärlden och Sverige att ta emot ett budskap om att vi nu allihop omedelbart måste bli veganer för att rädda världen. För många är det ett jättekliv som de inte ens skulle kunna fantisera om och det tillhör ju liksom "svenskheten" att få grilla en korv över öppen eld i skogen (jodå, nåt lär man sig på förskollärarutbildningen). Men trots att rapporter från internationella FN-organ, världscancerfonden m fl varnar för hög köttkonsumtion av klimat, hälso-, rättvise och djurrättsskäl, så verkar det som att det ändå är fööör svårt för många att ens tänka sig att EN dag i veckan avstå från kött på tallriken.


Jag hade kanske förstått det om det varit för 20-25 år sedan då en vegetarisk rätt jämställdes med en konservburk majs och några salladsblad, men idag när det finns internationella kök i både offentlig och privat regi runtom i landet och recept på vegetariska rätter i mängder finns att tillgå via nätet är det, enligt mig, obegripligt. Hur kan man tro att landskapen ska växa igen och att barnen ska få näringsbrist genom att de en dag i veckan, under skoltid, serveras en vegetarisk rätt? Detta görs ju redan på flera skolor runtom i landet och på Ekebyholmsskolan serveras vegetarisk mat hela veckan. Mycket mat skulle också slängas hävdar köttfanatikerna, men om maten slängs måste väl mer handla om kvaliteten på maten än om den innehåller kött? Det finns många elever som redan idag skippar lunchen för en tallrik fil (vegetarisk) eller en macka eller rentav godis... Sen serveras det ju sedan långt tillbaka, som vår föreläsare Jonas Paulsson ikväll nämnde, processade potatisbullar med sylt i våra skolor, vad jag förstår både vegetariska och näringsfattiga och ändå på menyn liksom...


Ja, det finns övertygande bevis för att klimatförändringarna är orsakade av mänsklig aktivitet och livsstil. Ja, det finns övertygande bevis för att för mycket köttätande är skadligt för hälsan, djuren, rättvisan och klimatet. Ja, det finns bevis för att vi kan påverka jordens framtid genom att göra val och prioriteringar. Ändå är det så förbannat svårt .

måndag 4 april 2011

här kommer jag snart att skriva mer om demokrati

Idag fick Mats Wedberg (Mp) veta att han inte ska delta i en interpellationsdebatt i fullmäktige som handlar om det han engagerar sig i på fritiden för då är han jävig. Även om inget beslut ska fattas. Kommer nog att bli astråkiga debatter (de som inte redan är det) om alla dessutom bara ska delta i debatter som de inte på något sätt är engagerade i utanför politiken... Sen fick Elisabeth Björk (S) veta att debatten inte skulle tas i fullmäktige utan på Kommunstyrelsens arbetsutskott. Det handlar fortfarande om samma interpellationsdebatt. Att döma av detta får man alltså inte ställa frågor om sånt som ännu inte är beslutat i KSAU. Har ingen aaaaaaning om det debatteras där, men på Kommunstyrelsemötena är det ju i alla fall strikta debattförbud för där sägs det att debatterna ska tas på fullmäktige. Därtill två moderata nämndordföranden som tydligen inte vill ha interpellationer och motioner från oppositionen alls. Och det kanske är därför de övat in repliken att kalla alla förslag från oppositionen för pekpinnar och att peta i detaljer. Tidigare har jag bloggat om mötestider och ni kan vänta er en uppföljning på detta både parlamentariskt och här på bloggen. En demokratimotion är att vänta, men vart ska den ställas??? Demokratinämnden är ju nedlagd sen årsskiftet... Tittar i almanackan och ser att Kommunstyrelsen visst ska ha sammanträde den andra maj, då alla kommunens förskolor, skolor och fritids har stängt för planering. Tack för det televerket liksom. Tiohundranämnden har sammanträde mitt i påsklovet. Sånt här hände aldrig för tjugo år sedan när jag började i politiken, då var skollov heliga. Meh, just det, det var ju samma personer som var aktiva då som är aktiva nu, och då gick deras nu vuxna barn i skolan. Då var det VIKTIGT att samordna sånt här. Nu gäller det väl bara att det inte krockar med Internationella pappersvändardagen.

instängd i det offentliga monopolet säger jag bara - tjo, vad bra jag är!!!!

Jag tror att en grundläggande förutsättning för att skapa en bra verksamhet är att tro på den, att vara stolt över den och se till att de som arbetar inom den känner sig kompetenta och stolta över att vara i den. Och just nu tycker jag att nedlåtande uttalanden om den egna verksamheten duggar tätt från styrande politiker och tjänstemän. Till exempel när Hans Andersson (Fp), vice ordförande i Tiohundranämnden med ansvar för vård och omsorg i Norrtälje kommun, står i talarstolen och talar om LOV som en efterlängtad väg ut för alla de kvinnor som finns instängda i de offentliga monopolen. Låter ju inte så kul att arbeta där; i ett offentligt monopol där man dessutom är instängd. Känns ju inte som någon vidare verksamhet där arbetsglädjen och kompetensen trivs och förökar sig. Med den inställningen förstår man ju att de borgerliga tror att privatiseringar är de enda lösningarna på typ alla problem i hela världen. Det är nästan lite "Freeeeee Nelson Mandela-feeling" över det hela. Tänk när vi kan befria alla dessa kvinnor som under så många år varit instängda i de offentliga monopolen och liksom bara gått där och vantrivts och mått illa och svarat "fel" i alla medarbetarundersökningar. Eller.... svarat "rätt" har de förstås gjort eftersom de insett att den enda vägen till bättring för deras del är att bli uppköpta eller att starta eget.


Inte konstigt att resultaten i skolorna ser ut som de gör. Inte konstigt att majoriteten inte har det minsta intresse av att minska barngrupperna i de kommunala förskolorna. Inte konstigt att majoriteten säger sig inte ens veta hur man bedömer storleken på en fritidshemsgrupp. Eller är intresserad av att öka möjligheterna för de kommunala köken att laga ekologisk, närproducerad mat. Det handlar ju bara om människor som är instängda i offentliga monopol och enda vägen att rädda dem är att privatisera dem. Annars kallas det pekpinnar.


Själv är jag ju alldeles väldigt instängd i det offentliga monopolet med kommunanställning, barn på kommunal förskola (förvaring) och kommunal skola. Vilken tur att jag fr o m september2010 åtminstone har privat hyresvärd. I morse började de riva ur lägenheten ovanpå, hela tomten full av bråte. Information till oss boende???? Nej, vi vet inte vad som händer. Men det visste vi å andra sidan inte heller när vi var instängda i det kommunala ägandet.

lördag 2 april 2011

Leka för att lära

Igår frågade min handledare mig om lekteorierna idag, hur ser de ut, har de förändrats sen hon gick förskollärarutbildningen? Där satt jag och gapade, men innan jag kom i säng samma kväll så stod det mig klart att svaret fanns alldeles nära mig.


Jag behöver bara träffa mitt eget hjärta efter en vecka i skolan. Åtta år. Flera dagar i veckan kommer hon hem och är förkrossad för att hon blivit utskälld av vuxna s k pedagoger. Hon blir kallad ettåring, bebis, får veta att hon förstör för andra, att hon måste skärpa sig. Det gäller skolan, det gäller fritids och i viss mån idrottslivet (d v s; inte ens där finns en tillflykt). Samtidigt som vuxenvärlden kallar henne bebis så får hon ta ansvar för händelser som ligger långt utanför ett barns ansvarsområde, sånt som det finns vuxna anställda för att göra.


Varför blir det så här? Jag tror till viss del att det handlar om att hon har fel kön för att stöka och strula, det är alltid mycket allvarligare med en flicka som inte sitter fint och förstår sin plats i ledet. Men, jag tror också att det handlar om att pedagogerna för de äldre barnen (över förskoleålder) inte har förstått lekens värde för lärande. Enligt den nya läroplanen för förskolan så är leken livsviktig för barn eftersom lärandet sker genom lek. Det är inte så att vi sitter på våra rumpor och lär oss en massa saker och sen vilar vi genom att leka en stund på rasten. Lärandet sker förmodligen i större utsträckning i själva lekmomentet. Det är någonting som helt tappas bort i skolan, men som säkerligen finns kvar i barnen. De behöver leka för att ta in kunskaper.


När min dotter började förskoleklassen för dryga tre år sedan som en normal, nyfiken femåring så hade jag en djup och innerlig önskan; Att inte skolan skulle ta ur henne intensiteten, lusten och nyfikenheten att ständigt lära sig nya saker och utvecklas. Nu kan man väl säga att jag oroar mig för vad ytterligare sju - tio år av auktoritära, repressiva förhållningssätt kommer att innebära för henne som person. Hon är redan övertygad om att hon är en värdelös, slarvig, egoistisk, hopplös, larvig....yes, you name it....person.

fredag 1 april 2011

Samma läroplan ger samma möjligheter?

Den första juli träder den förtydligade läroplanen för förskolan i kraft med ett förstärkt pedagogiskt uppdrag. Samtidigt blir barngrupperna större och större och personaltätheten lägre. En högt uppsatt kommunal tjänsteman raljerar och kallar den kommunala förskolan för förvaring som, ärligt talat, inte bryr sig om läroplanen. En nyexad förskollärare kräver 26500 i ingångslön. Det pratas om betygen, det pratas om att få välja, nej, det pratas om att vara tvungen att välja, att vara tvungen att stå för sina felval. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett föräldrar, bostadsort eller förutsättningar. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett vilken förskola föräldrarna väljer. Trots att alla förskolor är tvungna att följa läroplanen.


På Skolverket vet man också hur man tolkar begreppet barngrupp på fritids, åtminstone har man lyckats räkna ut att barngrupperna på fritids också blir större, mycket större. Och antalet pedagoger minskar. Det krävs otroligt mycket social kompetens hos våra barn för att överhuvudtaget kunna gå på fritids idag. Varje fritidspedagog ansvarar idag för i snitt (och det är snitt) 21,5 barn. Med detta i bakhuvudet ter det sig ju ganska naturligt att barnen inte har möjlighet att göra sina läxor på fritids och barn till föräldrar som arbetar länge och/eller pendlar straffas. Uppdraget att utjämna skillnader mellan barn så att de får samma möjligheter i livet går om intet.


Det är dags nu att någon säger ifrån; Det finns inga föräldrar som vill välja jättestora barngrupper. Fanns valmöjligheter i reell mening skulle vi alla välja förskolor och fritids med små barngrupper och rikligt med utbildad personal. Varför inte verkligheten ser ut så???? Valfriheten är en skimär som de lyckligt lottade hittat på för att skuldbelägga de som inte har samma möjligheter från början. Nu cementerar vi system för att öka klyftorna mellan de som får och de som inte får....Om inte, om inte om inte....vi sätter stopp för detta.