Därför föreslår Vänsterpartiet Norrtälje en återställning av skattesatsen

Här följer Vänsterpartiets protokollsanteckning vid beslut om skattesats på veckans budgetfullmäktige. Vi är övertygade om att kommunen kommer att bli tvungna att återställa skattesatsen förr eller senare med de behov som vi ser idag. Vi föredrar förr för att stå rustade och inte behöva ställa grupper mot varandra.

Vänsterpartiet föreslår en återställning av skattesatsen till 2012 års nivå för att värna välfärden och långsiktiga investeringar i kommunens medborgare. Vi ser att det behövs resurser för att kunna höja kvaliteten inom skolan och för att klara av ett ökat antal äldre medborgare. Vi blir fler i vår kommun och vi blir äldre. Det finns också stora behov inom individ och familjeomsorgen.

Vi har under lång tid haft ett borgerligt styre med prioriteringar som skiljer sig från de vi har och vi förstår att det kan ta tid att lägga om ekonomin så att vi får en förebyggande och god välfärd för alla. Den, av det nuvarande styret, lagda budgeten klarar nätt och jämt av att upprätthålla den kvalitet vi har idag. Det ligger t ex fortfarande kvar besparingskrav i skolans verksamhetsplan. Vi vill se en starkare satsning på att ge alla våra medborgare goda förutsättningar till ett gott liv. En återställning till den skattesats vi hade för fyra år sedan ger oss ca 40 miljoner kronor till. Det är inte mycket, men vi står åtminstone något mer rustade för att möta de behov som kommunens medborgare har.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, varnar för behov av mycket stora skattehöjningar de närmaste fem åren och flera stora kommuner väljer att justera skattesatserna redan 2016 för att bl a kunna anställa fler behöriga lärare. Exempel är Stockholm, Uppsala och Örebro.

Här följer även mitt anförande, del ett och två

Inlägg 1: Återställaren

Ordförande, fullmäktige

Norrtälje kommun, liksom många andra kommuner, står inför stora utmaningar. Efter många år av borgerligt styre i såväl kommun, landsting som riket har resurser omfördelats från den gemensamma kassan till privata fickor. Samtidigt har allt mer av samhällets kärnverksamheter konkurrensutsatts. Skola, äldreomsorg och vårdverksamhet har pressats att gå med vinst och sänka kostnaderna för personal och verksamhet. På vissa områden har detta varit positivt, på vissa enskilda enheter har detta också varit bidragande till en höjd kvalitet. På andra ställen har det varit ren katastrof. Rent ekonomiska förlustverksamheter blir ofta kvar i offentlig drift då ingen privat vill stå för de extra utgifterna. Det vi kan vara överens om är att privatiseringen av våra gemensamt finansierade verksamheter har lett till ojämlikheter; din bostadsadress har betydelse för vilken vård du får/kan välja, om du över huvud taget kan välja, om någon entreprenör väljer att etablera sig på din bostadsort, skolan är inte längre likvärdig och det finns risk att välja FEL skola.

Översiktsplanen för Norrtälje kommun talar om att kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och utbildningsnivån ska höjas. För att detta ska bli möjligt tror vi att det behövs en hel del förstärkningar inom skolan. Just nu pågår en skolutredning som kommer att ge rekommendationer till utvecklingsplan för skolan. Oavsett vad dessa blir så kommer det inte att gå att spara sig till bättre kvalitet även om det säkert går att effektivisera en del funktioner med bättre studieresultat som på köpet. Några av de områden där vi ser att det kommer att kosta mer pengar för att nå en högre kvalitet är t ex att vi måste anställa fler behöriga lärare, vi måste tidigare och i större utsträckning nå alla elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan måste vara tillräckligt utbyggd för att fånga upp de barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt. Fritidshemsgrupperna behöver bli mindre för att fritidshemmen ska kunna efterleva de mål som läroplanen anger. Vi behöver också bli bättre på att kunna erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet till de elever som har rätt till detta. Vi vill att lärarna som kollektiv ska ha ett bra löneläge. De utgör en nyckelfaktor i utbildningssystemet och ska ges det ansvar, förtroende och den lön denna roll tarvar. Vi vill dock inte se ett lönesystem som vänder kollegor emot varandra utan ett system som lyfter alla lärare eftersom alla barn har rätt till en bra lärare. Vi tror att detta är grundläggande funktioner som kanske kostar pengar idag, men som kommer att ge tiofalt tillbaka på längre sikt. Det är investeringar vi gör i barn och unga idag som ger oss trygga och kompetenta vuxna imorgon.

En annan satsning som vi i Vänsterpartiet länge drivit är gratis simundervisning till kommunens barn, utomhus och inomhus. Vi tycker att det är oerhört viktigt att vi som bor i en skärgårdskommun kan simma. Nu kommer till vår kommun också ett större antal människor från kulturer där simning inte är en självklar färdighet. Desto viktigare blir det att se till att alla får ta del av simundervisning samt utbildning i bad- och båtvett. Varje drunkningsolycka är onödig. Det finns resurser att lära människor hur vi undviker drunkning.

Trycket på socialförvaltningen har under lång tid varit stort. För att kunna göra rättvisa och riktiga bedömningar i situationer där det handlar om ”barns bästa” behövs tillräckligt med kompetent personal och idag finns ett behov av att anställa sju socionomer till för att hinna med att göra ett bra arbete. Att ett gott och förebyggande arbete görs för de människor i samhället som har det svårast är av yttersta vikt för att åstadkomma ett samhälle där alla kan må bra och vara delaktiga.

Därför kommer Vänsterpartiet idag att yrka på en återställning av skattesatsen till 2012 års nivå. Det ger oss runt 40 miljoner extra att investera i trygghet, omsorg och utbildning för våra medborgare. Detta är givetvis inga stora pengar i sammanhanget, men vi ser det som en investering i ett annat tänk där mjuka värden har hög status och solidaritet är ett ord som genomsyrar verksamheterna. Vi vill långsiktigt kunna investera i en stark välfärd och genomföra omfördelningar. I en tid då antalet medborgare i vår kommun ökar, och många av de som kommer hit är äldre eller har andra behov av stödinsatser för att få en bra start i vår kommun, kan vi inte lägga oss på en nivå utan marginaler så att grupper riskerar att ställas emot varandra. Att satsa och ha tillräckliga resurser nu ser vi som en långsiktig investering i våra medborgare och ett gott samhälle.

Inlägg två: Återställaren

Ordförande, Fullmäktige

Låt mig fortsätta tala om de omställningar vi i Vänsterpartiet vill se. Det borgerliga marknadstänket har inneburit ett eftersatt underhåll för våra hyresgäster i Roslagsbostäder då bolaget tvingats bidra till kommunens ekonomi. Detta gör att vi nu måste finna en varaktig modell som tillåter att bostadsbolaget kan behålla sina resurser för underhåll och nyproduktion. Att gå med vinst ska inte vara ett allmännyttigt bostadsbolags främsta uppgift, det måste vara att fungera som ett verktyg för kommunen att leva upp till lagen och försörja sina medborgare med bostäder till rimliga priser. Det finns modeller för att eftersträva så låga hyror som möjligt, men då krävs också en omställning av hur planering av nya bostadsområden sker. För att få ta del av den statliga bostadssatsningen krävs också att det finns en bostadsförmedling i kommunen, något som Vänsterpartiet länge har efterfrågat.

Likadant påverkar en marknadsmässig hyressättning nu möjligheten för kulturverksamheter att flytta in i gamla brandstationen/konsthallen i Norrtälje centrum. Vänsterpartiet tror på kulturen som en stark faktor i samhället som ska kunna komma så många som möjligt till del. Därför kan inte kulturverksamhet styras på ett marknadsmässigt sätt. Kulturen är viktigt för varje medborgare, den stärker, inspirerar och manar till eftertanke. Det måste finnas gott om offentliga, kostnadsfria rum där olika typer av kultur är tillgänglig och kulturella miljöer som t ex Gevärsfaktoriet måste öppnas upp så att det åter blir till ett värde för Norrtäljes medborgare.

I Vänsterpartiet tycker vi också att det är absurt att biltrafiken ohämmat har fått växa på de oskyddade trafikanternas bekostnad. Vi ser fler investeringar i utbyggnad av säkra gång- och cykelvägar som nödvändiga för att ändra den obalansen och stärka bl a barn och ungas position i samhället. Medborgare utan tillgång till bil måste säkert kunna ta sig till och från skola/arbete och fritidsaktiviteter. Detta är också en långsiktig satsning på en bättre miljö och en fossilbränslefri kommun.

Norrtälje kan bli bättre

Det är tydligt att den moderatledda majoriteten i kommunen litar helt till att väljarkåren inte har längre minne än någon månad tillbaka i tiden, möjligtvis ett par-tre månader. Så nu jäktas det med att inviga vägar, kulturhus och badhus för att det ska ligga i färskt minne hos valmannakåren den 14 september. Allt gott som denna borgerliga majoritet har åstadkommit under sina alltför många år vid makten. Det som de inte har lyckats åstadkomma får utgöra grund för de borgerliga småpartiernas manifest och löften inför nästa mandatperiod. För onekligen funderar en en hel del på varför Centern just nu vill satsa på bättre mat till de äldre och naturreservat i Färsna t ex, när de inte lyckats åstadkomma det under otaliga år i majoritetsamarbete. Onekligen funderar en en hel del över varför Moderaterna helt plötsligt säger sig vilja ha mindre klasser i skolan, då de i debatt efter debatt envist hävdat att klasstorleken inte har någon betydelse för barns inlärning. Kanske är de lite missnöjda med sitt eget arbete?

Det finns dock en som inte är det minsta missnöjd och det är kommunalrådet själv. I dagens Norrtelje tidning vill han passa på att presentera allt gott Moderaterna och deras nickedockor gjort för kommunen under den senaste mandatperioden. Nytt badhus, jehupp, kostade bara 20 mkr mer än beräknat, men en ny förskola i Vigelsjö för 30 mkr det var för dyrt. I stället dras barn och skolkontoret och alla kommunens förskolebarn nu med höga kostnader för inhyrda, icke ändamålsenliga baracker. Nytt kulturhus, jehupp, klubbades för under 20 mkr för då behövde majoriteten inte ens ta debatten om vad det skulle innehålla eller hur pengarna skulle kunna räcka till mer än ett tomt skal i fullmäktige; beslutet kunde nämligen klubbas direkt i kommunstyrelsen till följd av den låga kostnaden. Huset, har jag hört, är redan för litet och utrymmen på Pythagoras industrimuseum måste hyras in för att få plats. Renovering av det gamla gevärsfaktoriet och museiparken är däremot ingenting som majoriteten brytt sig om att ens diskutera.

Det byggs mer än någonsin, fortsätter kommunalrådet, men vad är det som byggs? Hittills har vi bara sett dyra bostadsrätter, många av dem inriktade enbart mot personer över 55 år. Det talas om hyresrätter, men innan valet har ingen satt spaden i marken för att åstadkomma något större antal hyresrätter som kan minska den hutlösa kö på 12 år för en hyresrätt i centrala Norrtälje. Oftast är det väl så att kommunalrådet har bättre koll än alla oss andra vad som är på gång. Att utkräva någon form av ekonomisk försäkring från det nystartade bolag som lovat bygga 300 hyresrätter bakom kommunhuset kom inte på fråga; det är pålitiga personer, lovar kommunalrådet. Vid sittande debatt i Rimbo får debattanterna också veta att det är klart med byggnation av ett nytt område i Rimbo. Trots att inga beslut tagits.

Och visst är det konstigt att några Moderater vill ha mindre klasser trots att kommunalrådet säger att resultaten i skolan redan förbättrats markant? Att Norrtälje kommun har ett högre meritvärde än samtliga S-styrda kommuner i länet verkar vara tillräckligt för kommunalrådet. Han påpekar att Norrtälje är länets tryggaste kommun. F d gruppledaren för Folkpartiet hävdar att Norrtälje är länets bästa äldrekommun. Kommunalrådet fortsätter att tro att en nödvändig utbyggnad och upprustning av VA-nätet är den ultimata och ända miljösatsningen en kommun måste göra under ett halvt sekel. Och att en utveckling av en skärgårdskommun måste innebära försämrat strandskydd och ökad byggrätt/äganderätt.

Det enda jag tänker hålla med kommunalrådet om är att Norrtälje kan bli bättre. Vi kan ändra fokus, vi kan se de förstärkningar som behöver göras i skolan, i förskolan och på fritids för att våra barn ska få en trygg uppväxt och de kunskaper de har rätt till. Vi kan se de förstärkningar vi måste göra inom vård och omsorg för att ge personalen drägliga arbetsvillkor, för att kunna erbjuda människor i hela kommunen närhet, trygghet och en kontinuerlig service som inte ständigt hotas av nedläggning, privatisering och centralisering. Vi kan se hur vi kan värna natur och kulturvärden och lyfta dem till någonting positivt för kommunens utveckling i form av t ex ekoturism samt lokal produktion av livsmedel och energi till kommunens olika verksamheter. Vi kan arbeta annorlunda för att nå de mål vi vill nå och som vi tror gör livet bättre för många i stället för att göra livet bättre för ett fåtal.

Vänsterinriktad skolpolitik och Moderat sjukvårdspolitik - i samma blogg

Snart är det val och flera toppolitiker besöker kommunen för att träffa medborgarna. Den här veckan är det fyra stycken, varav tre har blivit annonserade av artiklar i Norrtelje tidning, Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd för Moderaterna och Marit Paulsen, EUparlamentskandidat för Folkpartiet. Reinfeldt besökte naturligtvis sjukhuset som Alliansen i landstinget är synonymt med all sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun och Marit Paulsen skulle enligt pressen besöka "nån gård". SDs Jimmie Åkesson besöker Stora torget för att värva röster till EUparlamentsvalet. I Vänsterpartiet bjöd vi, trots att tidningen valde att inte skriva något om det vare sig i förväg eller efteråt, in vår riksdagsledamot och tillika talesperson i skolpolitiska och feministiska frågor Rossanna Dinamarca till ett öppet möte i Pythagoras café igår kväll. Det blev ett trevligt och välbesökt möte, dryga 30 personer samlades och lyssnade till musik av Maria Ribeiro och flermansorkestern samt Rossanna som berättade mycket intressant om både Vänsterpartiets och Alliansens skolpolitik. Det hon särskilt lyfte fram var hur skolvalet (hon vägrade kalla det fritt skolval eftersom det minsann inte är fritt för alla) ökar segregeringen och hur en segregerad skola påverkar alla elever negativt. Hon pratade också om ohållbart stora fritidsgrupper (hon nämnde en med 156 barn på tre personal) och hur denna fråga enbart uppmärksammas av Vänsterpartiet som vill ha mindre barngrupper och fler personal. Rossanna nämnde också vinstuttagen i skolan som nu snart alla utom Centerpartiet vill se ett stopp för. Det blev en intressant efterföljande diskussion där åhörarna ifrågasatte syftet med de nationella proven och vittnade om att många lärare, p g a individuell lönesättning, idag inte vågar säga vad de tycker. Frågan om förstelärare togs också upp av en åhörare som undrade om det hette förstelärare eller furstelärare.

I går besökte även sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, vårdvalets främste vän och lierade, Norrtälje sjukhus. Om detta skriver Norrtelje tidning idag. I artikeln berättar Reinfeldt bl a om ett projekt med vårdcoacher i Stockholms läns landsting som hon hoppas att även Norrtälje ska vilja vara med på då det permanentas 2015. Vårdcoacher handlar om att på ett bättre sätt möta äldres vårdbehov. Det blir tydligt att Reinfeldt inte har en aning om att Norrtälje och Tiohundra redan tidigare har deltagit i detta projekt, Aktiv Hälsostyrning, men att det avbröts av ekonomiska skäl. Allt som inte var lagstadgat skulle dras in. Och att detta är en följd av att sjukvården och omsorgen i Norrtälje under ett decennium fått för lite pengar för sin verksamhet, det borde Reinfeldt också veta. 

Och med den typen av kortsiktiga besparingar blir det tyvärr så att verksamheter som tydligt kommer att spara pengar på sikt försvinner; vårdcoacher, träffpunkter och andra sociala verksamheter som får människor att må bättre längre.

Sjukvårdslandstingsrådet uttalar sig också om Norrtälje sjukhus, som, enligt henne, ska vara kvar som akutsjukhus, men tilldelas färre operationer. Detta för att sjukhuset, också enligt henne, inte har tillräckligt många operationer för att kvaliteten ska hålla standard. Reinfeldt talar om knivtid, men missar att varje enskild kirurg på ett litet sjukhus har mer knivtid är kirurgerna på de stora sjukhusen även om det utförs färre operationer vid det lilla sjukhuset. Det är ganska naturligt eftersom det också arbetar färre kirurger vid det lilla sjukhuset. Det vore intressant att i den här diskussionen få se knivtid/kirurg eftersom Reinfeldt både säger att en riktigt duktig kirurg måste operera mycket OCH kvaliteten på Norrtälje sjukhus är inte ifrågasatt.

Norrtelje tidning frågar också Reinfeldt om kommunen kan tänkas erhålla en högre ersättning för sjukvård eftersom befolkningen är äldre och sjukare. Detta finns det givetvis ingen diskussion om på moderatkansliet i landstingshuset. Den som är missnöjd kan ju själv välja att åka någon annan stans. För i vår kommun är det ju frågan om att åka, gå är knappast möjligt. Men att vi kan välja att åka till en BRA husläkare i Täby är långt mycket viktigare för Reinfeldt och hennes gäng i landstinget än att det finns vård av god kvalitet i t ex Hallstavik, Älmsta osv. Jag vill fortfarande ha svar på min fråga vad denna vårdvalsreform kostat i rena pengar som kunde ha använts för att anpassa vården till Norrtälje kommuns förutsättningar.

Förstamajtalet 2014

Här följer textunderlaget till det tal som jag höll idag vid Vänsterpartiets förstamajfirande på Pythagoras industrimuseum i Norrtälje;

Kamrater, mötesdeltagare

Första maj detta supervalår

Det är inte bara ett supervalår för att vi i Sverige går till val på flera olika nivåer eller för att det runt om i världen hålls val till olika parlament. Det är också ett supervalår för att det här är året då vi, folket, återtar makten. Det är vi som ska ha makten över våra liv. Det är våra behov som ska styra var husläkarmottagningen ska ligga, det är våra behov som ska avgöra hur mycket personal det finns på äldreboendet på natten, det är våra behov som ska ligga till grund för bostadsutbudet i kommunen, för kollektivtrafikens turtäthet eller för barngruppernas storlekar på förskola och fritids. Det är våra behov som ska ligga till grund för hur samhället byggs och inte enskilda individers girighet och vinstintresse. Därför ska vi detta supervalår återta makten över det som är vårt och det som angår oss.

För att åstadkomma detta måste vi byta majoritet i landet, länet och här i kommunen. Vi måste ge samhället andra direktiv och förutsättningar för att skapa en jämlikare och mer solidarisk verklighet för många människor.

Nu ska jag berätta om några viktiga förändringar som vi i Vänsterpartiet vill medverka till i Norrtälje kommun.

·       Vi kan inte längre bara prata om att skolan måste lyftas, vi måste också se till att det finns resurser att göra det. Det räcker inte med att det finns bra skolor i kommunen, alla skolor måste vara bra, inga föräldrar eller elever ska kunna välja ”fel” skola. Detta vill vi bl a göra genom att höja lärarlönerna, minska kontroll, dokumentation och krav pålagt uppifrån och i stället satsa på fortbildning för lärare och fritidshemspersonal, kollegial utvärdering och vardagsnära forskning. I norra kommundelen skulle vi vilja göra ett försök med att skapa en ”akademisk enhet”. Det innebär ett brett samarbete med universitet/högskola, studentledd verksamhet och ständigt pågående forskning, vilket inte bara skapar attraktiva arbetsplatser utan också kvalitetssäkrar verksamheten samt ger arbetstillfällen. Satsningen kan också vara en del i att utveckla bygden. Utbildning är en rättighet och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att det är elevernas behov som ska avgöra hur mycket resurser de får.

·       Vänsterpartiet vill också göra satsningar på fritidshemmen. Många barn tillbringar en stor del av dagen på fritids i väldigt stora barngrupper. Vi vill ge personalen större möjligheter att se alla barn och kunna erbjuda aktiviteter som passar barnen utifrån ålder och intresse. Det kan vi göra bl a genom fortbildning, ökad personaltäthet och mindre barngrupper. Särskilt vill vi se en granskning av verksamheten för barn mellan 10-12 år. Det är barnen och föräldrarnas behov som ska styra utbudet.

·       Även inom förskolan vill Vänsterpartiet se mindre barngrupper. I Norrtälje har vi föreslagit 15 barn som ett tak. Det är samma siffra som Skolverket tidigare rekommenderade. Det behöver inte vara krångligt då siffran inte ska vara statisk, men den som vill ha en större barngrupp under en period ska motivera detta med t ex stora utrymmen, kort tidsperiod, specialutbildad personal etc. Barn som gått i förskola med hög kvalitet klarar också skolan bättre. Det är barnens behov som ska styra storleken på barngruppen och personaltätheten.

·       Hälso/sjukvård och omsorg tillhör en av de starkaste trygghetsfaktorerna i vårt samhälle och har också en stark potential för att utjämna skillnader mellan starka och svaga och skapa ett jämlikare samhälle. I Norrtälje har vi i snart tio år haft ett projekt som skulle kunna göra det möjligt för oss att skapa Sveriges bästa sjukvård och omsorg; Tiohundra. Syftet med projektet var att se utanför boxen, ta bort stuprören och skapa verksamheter med medborgaren i fokus utan att se till vilken huvudman, kommun eller landsting, som stod för slantarna. Med borgerliga kaptener på skutan har den glidit i en helt annan riktning där i stället ansträngningar att locka nya vårdföretag till kommunen hamnat i fokus; regelböcker, kontrollsystem, ersättningsmodeller, i stället för att beställa gränsöverskridande vård och omsorg har förvaltningen arbetat med modeller för att tillgodose företagarnas önskemål. Vårdval Stockholm med fri etableringsrätt för företag ger inte vård efter de behov som finns i Hallstavik, på Blidö, i Edsbro, Rimbo eller Bergshamra. Under flera år har verksamheter runt om i kommunen levt med nedläggningshot. Verksamheter som inte är lagstadgade eller som inte ”ser ut som alla andra” verksamheter i Stockholms län riskerar också att försvinna, nu t ex Parkinsonmottagningen på Norrtälje sjukhus. Cancervården är ett annat exempel på hur vården ser ut när det inte är våra medborgares behov som styr.  Med ett permanentat Tiohundrasamarbete mellan kommun och landsting har vi möjlighet att, efter maktskiftet, återtagandet av makten, utveckla en vård och omsorg i framkant, en vård och omsorg anpassad efter våra medborgares behov och förhållanden. Tiohundraarbetet bör göras till ett flaggskepp för kommunen och ge oss högsta betyg i nationella och internationella mätningar.

·       Vänsterpartiet delar inte den politiskt fastlagda synen att Norrtälje stads utveckling ska vara motorn för hela kommunens utveckling. Vi tror att alla kommundelars integrering i den gemensamma utvecklingen är nyckeln och långt mer viktig än att Norrtälje integreras i Stockholmsregionen. Norrtälje kommun skiljer sig mycket från stora delar av övriga Stockholms län och det måste också synas i hur vi bygger vårt samhälle. I vår kommun finns stora resurser som ger oss enorm utvecklingspotential i en framtid där klimatfrågorna kommer att spela allt större roll. Här finns möjligheter att bli självförsörjande när det gäller såväl livsmedel till skolor/sjukhus/äldreboenden som energi till våra kommunala verksamheter. Norrtälje kommun är en ekokommun och det är dags att vi börjar göra skäl för den titeln nu. Lokal energiproduktion, närodlat till de offentliga köken, utveckling av vattenteknik, ekoturism, det finns så mycket vi kan göra. Och ska göra. Efter den 14e september.

·       Nu skulle jag kunna fortsätta berätta om våra idèer för hur vi ska kunna bygga billiga hyresrätter så att människor kan flytta hit och arbeta, så att ungdomar kan flytta hemifrån och så att de som så önskar kan välja att inte stå i skuld till bankväsendet i resten av sitt liv. Jag skulle också kunna berätta om vårt förslag till att få en utveckling av hela kommunen genom att inrätta en särskild kommundelsnämnd eller om hur vi vill åstadkomma en jämställd fördelning av resurser till flickor och pojkar som är aktiva inom kultur och fritidsområdet i kommunen. Vänsterpartiet i Norrtälje uppmärksammas detta supervalår för att vi har 80% kvinnor på de översta 10 platserna på kandidatlistan till fullmäktige. Vi är övertygade om att detta också kommer att påverka vår politik och, med många röster, även kommunens politik. Ett jämställdare samhälle tjänar vi alla på.

·       Men jag ska inte prata mer om det nu. För er som är mer intresserade av vår kommunala politik vill jag tipsa om releasen av vårt kommunala handlingsprogram som kommer att ske på Färsna gård den 6 juni. Ni kan också följa vår verksamhet på hemsidan, Facebooksidan, bloggen, twitter mm.

Ja, supervalåret 2014. Men det blir bara ett supervalår om vi också lyckas vända skutan, ta tillbaka makten och låta behoven, inte girigheten, styra. En röst på Vänsterpartiet är en röst för ett alliansfritt styre, av kommun, landsting och riksdag. Men det är också en röst för ett öppnare och mer solidariskt samhälle, i Sverige, Europa och världen.

Folkets makt är inte till salu. Vi är inte till salu.

Om fritids, förskola, läxor och lite till

"Eleverna i fritidshem får allt sämre tillgång till personal, grupperna blir större och personalens utbildningsnivå sjunker. Det visar ny statistik som också finns på kommunnivå. Statistiken visar även att den negativa utvecklingen har pågått under många år." Så inleds en nyhetsartikel på Skolverkets hemsida. Det är ett någon vecka sedan den publicerades, men jag har inte hunnit kommentera den förrän nu. Artikeln bekräftar någonting som vi i Vänsterpartiet, Norrtälje länge befarat; barngrupperna på fritidshemmen är stora, blir större samtidigt som personaltätheten sjunker. Nu visar det sig även att personalens utbildningsnivå sjunker.

Fritidshemmen har många viktiga funktioner för våra barn och unga. I Läroplan för Grundskolan, Fritidshemmen och Förskoleklassen anges bl a; "Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är de­lar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande."

Många barn i de yngre skolåren tillbringar mycket tid på fritids, flera timmar om dagen. Jag har tidigare skrivit om hur jag tycker att fritidspersonalen måste ha möjlighet att hjälpa barnen med ev läxor, eftersom många barn kommer hem sent på kvällen då både de själva och föräldrarna är trötta. Egentligen borde det, enligt mig, vara självklart att skolarbete görs under skoltiden, men jag vet ju att det inte alltid ser ut så och då måste alla barn åtminstone ges goda möjligheter att klara av hemarbete. Annars menar språkläraren Pernilla Alm att det är tunt med forskning som kan visa på nyttan med läxor. Förutom att de är orättvisa riskerar de ta död på barnens naturliga kunskapstörst, anser hon och skriver just nu på en debattbok mot hemarbete.

Fritidshemmen borde i stället, enligt mig, kunna erbjuda ytterligare möjligheter att reflektera och ta till sig olika kunskaper som erbjudits barnen under skoldagen. Precis som läroplanen anger så kan olika pedagogiska synsätt användas framgångsrikt för att alla barn ska ha möjlighet att ta till sig de olika kunskaperna på sätt som passar dem. För att ett lärande ska kunna ske krävs även trygghet och att varje barn blir sett och uppmärksammat varje dag.

I Vänsterpartiet Norrtälje har vi föreslagit att det görs en översyn av gruppstorlekarna och personaltätheten på fritids och att vi sätter ett maxtak som kan betraktas som lämpligt utifrån vad vi vill att fritids ska kunna åstadkomma. vi vill också att man särskilt tittar på verksamheten för barn mellan 10-12 år. Många barn slutar på fritids i den här åldern eftersom de inte tycker att fritids har någonting att erbjuda dem. I stället går de hem, sitter kanske ensamma, kanske fastnar de vid ett dataspel eller så drar de runt på stan eller går hem till någon, bara av den anledningen att de inte vill vara ensamma. Centerpartiets vice kommunalråd med ansvar för mjuka frågor har uttalat att hon tycker det är bra att barnen slutar på fritids i den här åldern. Hon tycker att de kan gå hem och plocka ur diskmaskinen och vika strumpor i stället, det får dem att mogna. Centerpartiets vice kommunalråd med ansvar för mjuka frågor tycker att det daltas för mycket med dagens unga och skryter stolt med att hon, trots att hon är fembarnsmamma, aldrig besökt ett "dagis".

Det är trist tycker jag.  För om vice kommunalråd med ansvar för mjuka frågor hade besökt en förskola eller för den delen ett fritidshem, så kanske hon haft en annan syn på verksamhetens nytta för barnen och den arbetsbelastning som idag tynger både barn och vuxna i verksamheterna. Då hade hon kanske förstått att mindre barngrupper och högre personaltäthet hade kunnat göra verksamheten ännu bättre och att detta skulle kunna ha betydelse för vad barnen kan prestera i skolan. Hade hon också tagit del av Skolverkets siffror som visar att över 90% av alla barn i förskoleåldern är inskrivna i förskolan i Sverige idag, så hade hon förstått hur viktigt det är att den här verksamheten håller hög kvalitet.

Nu har äntligen Norrtälje kommun tagit beslut att även barn till arbetslösa och föräldralediga får rätt till Förskola 30 timmar/vecka. Och snälla Centerpartiets vice kommunalråd med ansvar för mjuka frågor; det handlar inte om att frånta föräldrar ansvar eller att institutionalisera barnen, det handlar om en socialkonstruktivistisk syn på människans utveckling och lärande tillsammans med andra. Skriv upp det.

Tvärfackligt frukostmöte med politiker

I morse var vi politiker inbjudna till ett tvärfackligt frukostmöte. Det var representanter från Kommunal, Vision, Vårdförbundet och Lärarförbundet som bjöd på kaffe, yoghurt och smörgås samtidigt som de ville att de olika partierna förklarade sin syn på främst två områdens utveckling; Tiohundarsamarbetet och Skola/förskola/fritids. Partierna var representerade med två från Moderaterna, två från Socialdemokraterna, två från Miljöpartiet, en folkpartist, en centerpartist, en kristdemokrat och två Vänsterpartister, undertecknad och Christina Hamnö som representerar partiet i barn och skolnämnden samt i utbildningsnämnden.

Vi började med att diskutera framtiden för projektet Tiohundra. Miljöpartiets representant Bengt Annebäck var väldigt oroad över personalens situation och att detta inte diskuterades på politisk nivå utan ansvaret för detta ligger på varje utförare. Han vittnade, efter mångårig tjänst på stressrehab, att många av de som kommer dit är kvinnor som arbetar inom hemtjänst, äldreomsorg och förskola.

Som vänsterpartist kan jag bara instämma i Bengts oro. Norrtälje kommun är en kommun med extremt stor andel äldre och om inte arbetssituationen för de som tar hand om den förbättras kommer vi att stå inför stora rekryteringsproblem. När nu lönerna ligger några snäpp under stockholmsnivå måste vi kanske kunna locka människor att arbeta hos oss genom att erbjuda goda arbetsförhållanden?

Moderaterna, som representerades av kommunalrådet Kjell Jansson och sjukvård och omsorgsnämndens ordförande Erik Langby, ville lyfta det positiva i verksamheten och blev lite putt på att höra om saker som fungerar mindre bra. Det verkade som att de gärna ville tro att genom de tillskott av pengar (som fattats under många år) som nu kommer så kommer allt att vara frid och fröjd i organisationen igen. Både Folkpartiets Hans Andersson och Centerpartiets Berit Jansson lyfte valfriheten för medborgaren som en viktig faktor i det framtida arbetet. Berit fortsatte med att klargöra att det var fackets uppgift att marknadsföra yrken inom vården som attraktiva och att det inte gynnade verksamheten att de lyfte upp det som fungerade dåligt. Här hettade det till en stund, men det är kanske inte så konstigt då Berit representerar ett parti vars ungdomsförbund för ett antal år sen propagerade parollen: Fuck Facket Forever.

För Kristdemokraternas UllaBritt Pettersson var det viktigt att privata entreprenörer kunde konkurrera på samma villkor som Tiohundrabolaget, vilket känns väldigt fjärran då de styrs helt olika och har helt olika förutsättningar. Landstingets regler styr mycket av det som sker i Tiohundra AB, t ex upphandling. Dessutom ansvarar Tiohundra AB för en akutmottagning, vilket inget av de privata hemtjänst eller primärvårdsföretagen gör.

I Vänsterpartiet kan vi bara beklaga att projektet fortfarande är ett projekt, och dessutom ett projekt som under de senaste åren vanskötts så en kan undra vad i själva projektet består. Verksamheterna struktureras nu på samma vis som alla verksamheter under Stockholms läns landsting och vårdval efter vårdval splittrar den modell som skulle bygga på samarbete - ej konkurrens. Som tur är existerar de positiva sidor som flera partier benämner, så det finns en god grund att åter vända Tiohundraskutan och utveckla den som en tydlig, alternativ modell, något som också hade varit helt möjligt att göra inom projektet.

Flera partier, bl a Socialdemokraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna säger att de vill permanenta projektet Tiohundra, men vad är det som de vill permanenta? Det räcker inte med att bara försöka göra presumtiva väljare nöjda och säga att vi vill permanenta projektet. Betyder det att bevara sjukhuset som akutsjukhus? Betyder det att behålla nämnden med representanter från kommun och landsting? Eller vad betyder det? Om du undrar över detta, fråga dina politiker vad de vill permanenta då du träffar dem.

I Vänsterpartiet vill vi permanenta tanken på samarbete i enlighet med ursprungsprojektet, tänka utanför stuprören, prova nytt och kanske kunna lösa de problem som alltfler kommuner i Sverige står inför med en allt större andel äldre invånare. Äldre, psykiskt funktionshindrade, barn och familjer är de som tjänar mest på ett mer ingående samarbete där vi inte ser till vem som har det ekonomiska ansvaret för våra gemensamma invånare. Visst kan det finnas flera olika utförare, men de ska finnas där med medborgaren i fokus, det får inte vara företagens förutsättningar som styr verksamheten och organisationen. Vi ska använda oss av medborgardialoger och av Tiohundrabarometern som har funnits med sedan projektets start 2006. Runt 2010 kunde vi i Tiohundrabarometern utläsa att väldigt många var nöjda med vården och med projektet. De siffrorna har nu rasat och i senaste barometern uppgav 64% av kommunens befolkning att de inte vill ha fler vårdföretag i kommunen.

Ska vi kunna utveckla vården och tiohundramodellen behöver vi ta till oss de tre (!) vetenskapliga utvärderingar som gjorts, men också det som framkommer i Tiohundrabarometern. Vi måste våga titta på det som fungerar sämre för att kunna göra  någonting åt det och utvecklas. Idag har t ex Tiohundra AB 1000 timvikarier. Enligt de fackliga representanterna anställer många av de privata vårdföretagen aldrig på heltid och praxis inom Tiohundra AB inom äldreomsorgen ligger på 75%. Det är inte rätt sätt att locka fler till vårdyrken. Enligt en nationell undersökning som Kommunal gjort vill 76% av alla unga ha en fast anställning (kommunalrådets uppfattning är en annan: unga idag är inte som när vi var unga, de vill inte ha ett jobb, de vill jobba lite, resa, jobba nånannanstans osv). De fackliga representanterna påpekar också att det i kommunen finns dåligt med utbildningsplatser för vuxna som vill utbilda sig inom vårdyrken. Ett lyft för detta hoppas vi i Vänsterpartiet att de fem akademiska vårdcentralerna inom Tiohundra AB kommer att utgöra.

Fråga nummer två som fanns på dagordningen denna morgon var situationen på kommunens skolor, fritids och förskolor. Nu fick Vänsterpartiet börja och Christina Hamnö berättade om hur vi behöver ge lärare och skolpersonal ett större förtroende. "De är kompetenta och behöver inte kontrolleras hela tiden", menade Kia. Hon ville också lyfta frågan om att vara två lärare i varje klass, att kunna dela gruppen och att kunna ge varandra feedback. Kia berättade också om sitt besök på fritids i Hallstavik och hur personalen upplevde arbetet enligt Lgr-11 som ett lyft samtidigt som de fortfarande tyckte att barngrupperna var för stora och vuxna för få. De saknade möjlighet att erbjuda en god verksamhet för barn mellan 10-12 år och det är något som vi i Vänsterpartiet vill möjliggöra. Vi har tidigare motionerat om detta i kommunfullmäktige. Vi har också motionerat om ett tak för barngrupperna i förskolan på 15 barn. Vi menar givetvis att det ska kunna finnas flexibilitet, men då ska pedagogerna kunna argumentera för varför de tycker att det är okej med en större barngrupp t ex 17 barn under en viss period. Många av de som kom in efter oss i presentationen tyckte att det var löjligt att sätta siffror för hur stora barngrupperna skulle vara och menade att det kan professionen avgöra, medan jag ville ge en bild av hur detta ser ut i verkligheten: färre barn i barngruppen innebär färre vuxentimmar och då 25% (åtminstone på min arbetsplats) inte har fasta tjänster, riskerar sådana val att människor blir arbetslösa. Vem vill göra sin kollega arbetslös? Trots att många på min arbetsplats vill se mindre barngrupper upplever jag att de i stället blir större, vilket inte är så konstigt då lokalkostnaderna ökat så att den ökade barnpengen reellt blir mindre innan den kommer ut i verksamheten. Resursfördelningen var också något som Socialdemokraterna tog upp.

Lite grand fastnade diskussionen i gruppstorlekar, men vi kom också in på lönerna, som i Norrtälje kommun ligger några tusenlappar under övriga Stockholms län. Inom tio år kommer 1/3 av alla lärare i kommunen att gå i pension och vi kommer att stå inför ett stort rekryteringsproblem, menade Anett Hallsten från Lärarförbundet. Nu satsas det en del på att höja lönen för vissa grupper, men i övriga länet satsas det ännu mer så vi kommer ändå efter.

Centerpartiets Berit Jansson, vice kommunalråd och ansvarig för de mjuka frågorna i kommunen, är känd för att tidigare stolt ha hävdat att hon trots fem egna barn aldrig varit på ett "dagis" samt uppfattningen att förskola med eget kök innebär att det går att göra trolldeg med barnen, stampade återigen in  på ett område som hon inte alls behärskar. Fritids för 10-12-åringar jämförde hon med att vårda ihjäl barnen, som hon ser som institutionerade sedan ett års ålder. "De behöver få bli vuxna och en tioåring kan mycket väl gå hem och vika strumpor", hävdade vice kommunalrådet med ansvar för mjuka frågor. Hon visste hon för hon har som sagt fem egna barn och sen ett antal barnbarn på det. Även kommunalrådet med ansvar för hårda frågor, Kjell Jansson (M), vittnade om att han curlat sin son och att det kanske inte var nyttigt för barnet, men nu bygger han ju ett nytt badhus där barnen kan hänga på fritiden.

Folkpartiet och Socialdemokraterna var rörande överens om att det krävs en bred samsyn kring skolfrågan i kommunen och båda gav sken av att förstå att det krävs resurser för att göra de förbättringar som behövs. Moderaten Langby ville dock klargöra att för att kunna rekrytera personal till kommunen krävs att kommunen går från en högskattekommun till en normalskattekommun. Men det är ju ett problem mellan de borgerliga partierna. Andersson (Fp) imponerade också genom att verka ha tagit till sig någorlunda modern forskning om hur viktig leken är för barns utveckling och lärande. alltid imponerande då politiker ibland har ögon och öron och inte bara en bred käft. Kan inte någon nu bara bjuda ut vice kommunalrådet, med ansvar för kommunens mjuka frågor, till en förskola och visa vad som sker där? Min uppmaning är dock till alla kompetenta anställda som arbetar med barn och ungdomar i vår kommun, om ni inte känner er bekväma med att betraktas som nannys, rösta inte fram ett ansvarigt kommunalråd som aldrig varit på en förskola!

Norrtälje hamn och Översiktsplan 2040

Ikväll har jag varit på ett informationsmöte om norrtälje hamns framtida utformning och användning. Planerna är stora och ett fullt utbyggt hamnområde skulle innebära en fördubbling av invånarantalet i centrala Norrtälje. Planerna innehåller även utomhusbad, kallbadhus, skridskobana, brygga för vaxholmsbåtar mm mm. Det är naturligtvis svårt att föreställa sig och en del invändningar kom också emot att flytta flismottagningen till hargshamn för att sedan köra fliset till norrtälje med lastbil,"dyrare och sämre för miljön", sas det samtidigt som presentationen ville framställa projektet som byggandet av en hållbar stad som ev skulle innehålla centraldammsugare för hushållssopor.

På måndag ska översiktsplan för norrtälje kommun 2040 tas av kommunfullmäktige. I Vänsterpartiet hade vi i remisstadiet en hel del synpunkter som vi givetvis fortfarande vidhåller. Till beslutet på måndag kommer vi att lägga ett särskilt uttalande till protokollet. Uttalandet kommer att ha följande inriktning:

Fem framtidsfrågor i fokus

•

På samma sätt som Norrtälje kommun integreras med och utvecklas i takt med Stockholmsregionen ska kommunens landsbygd integreras i kommunens utveckling. Hela kommunen ska leva. Norrtäljes stadskaraktär ska värnas.

Vänsterpartiet, Norrtälje, anser, i enlighet med vårt tidigare remissvar i ärendet, att översiktsplanen för Norrtälje kommun t o m 2040 i större grad bör vara en vision för hela kommunen med alla dess delar än för Stockholm Nordost och Stockholmsregionen. Att helt baka ihop Norrtälje kommun med utvecklingen i hela Stockholmsregionen känns inte som enbart en framgångsfaktor. Kommunen har speciella värden och förutsättningar som bör behandlas som tillgångar och lyftas fram för en tydligare utveckling av hela kommunen. Det är viktigt att kommunens landsbygds integrering i kommunens utveckling lyfts i lika stor grad som kommunens integrering i Stockholmsregionen. Vänsterpartiet anser vidare, att det är av vikt att det finns en vision om hur en gemensam, långsiktig förvaltning av gemensamma resurser inom kommunen kommer att ske.

Det är viktigt att värna om Norrtäljes anrika stadskärna som en tillgång med butiker och kultur. Vi vill inte se ytterligare etableringar av affärscentrum utanför staden utan i stället en långsiktig planering som syftar till att hålla butiker, kulturliv och restauranter i stadskärnan levande. Vi anser också att översiktsplanen bör ta upp de delar som är omistliga för Norrtäljes karaktär och identitet. En stadsarkivare/ stadsarkitekt måste anställas igen. Rivningar och byggnationer i Norrtälje stadskärna är en angelägenhet för hela kommunens befolkning och samtidigt som stor hänsyn till stadens karaktär och historia bör vidtagas bör också besluten om dessa förändringar ske med så stort medborgarinflytande som möjligt.

•

Skolan ska utvecklas och göras mer likvärdig. Utbildningsnivån ska höjas.

För att nå en god utbildningsnivå i kommunen anser Vänsterpartiet att det även är viktigt med hög kvalitet inom förskola och fritids. Många barn tillbringar mycket tid i dessa verksamheter och detta påverkar även hur de fungerar i skolan. Riktlinjer för barngruppsstorlekar är ett kvalitetskrav som i hög grad kan bidra till bättre verksamhet. Vi anser också att det är viktigt att det finns möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid. Beträffande grundskolorna anser vi att genomlysningsuppdraget måste ha ett helhetsperspektiv så att även landsbygdens utveckling i stort finns med som en faktor i beslutsunderlaget. Genom en medveten landsbygdspolitik kan elevunderlaget stärkas för de små skolorna. Alla skolor måste hålla en hög kvalitet och inget barn eller förälder ska kunna göra ”fel val”.

•

En grön omställning där Norrtälje kommun gör skäl för sin titel som Ekokommun ska öka delaktigheten på arbetsmarknaden och utveckla nya och befintliga företag

Vänsterpartiet anser att satsningen på en vattenledning från Mälaren är långsiktigt osäker. Långa transportsträckor av vatten innebär ökade risker för läckage och andra olyckor. Norrtälje kommun måste nu ta fram en planberedskap för hur dricksvattenförsörjningen ska ske vid en eventuell utslagning av Mälaren som dricksvattentäkt. Avgifterna för vatten ska uppmuntra till snål användning och hållbara lösningar för avlopp ska väljas i de mest känsliga områdena. Det måste bli enklare för medborgarna i kommunen att källsortera och återvinna. Det ska inte vara nödvändigt att ha bil för att kunna återvinna sina sopor. Stationerna ska vara rena och välorganiserade och kan med fördel läggas närmare bostadsområden. Matavfall och organiskt avfall bör samlas in för framställande av biogas, som också ska gå att tanka på flera ställen i kommunen.

•

Ett brett utbud av bostäder ska erbjudas i attraktiva livsmiljöer med goda pendlingsmöjligheter.

Vi vill att kommunen ska kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer för alla livsstilar, att detplaneras för tillgång till små hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer, kollektivboenden, hyresradhus, trygghetsboenden mm. Vi ser att denna utveckling måste ske genom politisk handlingskraft och inte genom marknadskrafter allena. Planen bör också andas en vision om ett ökat kulturutbud i hela kommunen. Behov av arenor för kulturell aktivitet bör utredas skyndsamt. Kommunens industrihistoria bör beredas större del med ökat underhåll av historiskt intressanta platser och byggnader.

För att möjliggöra boende i skärgården och på landsbygden året runt krävs helhetslösningar av infrastruktur, kommunikationer och offentlig service. Det är t ex viktigt att det finns fungerande bredband och telefoni i hela kommunen för att det ska vara möjligt att bedriva verksamhet, men också för att ge barn möjlighet till likvärdiga möjligheter att genomföra skolarbeten mm. Vi anser också att det är mycket viktigt med strandskydd för att värna det rörliga friluftslivet och allas rätt till stränder. Det är även viktigt för att behålla karaktären av skärgårdskommun. Normen för beviljande av undantag från strandskyddsregler bör förskjutas mot avslag för att säkra det allmännas intressen.

Planberedskapen för att återinföra spårbunden trafik i kommunen bör intensifieras och Roslagsbanan till Rimbo bör snarast byggas ut. Norrtälje kommun ska vara en modern kommun med modern och ekologiskt långsiktigt hållbar kollektivtrafik. Linje 639 bör beredas status som stomlinje, Behovet av linje 636/637 som stomlinje bör utredas, såväl som behovet av nattbuss mot exempelvis Hallstavik. Busshållplatserna längs våra vägar måste bli säkra och användbara för alla, även den stora del skolbarn som färdas runtom i kommunen varje dag.

•

Sveriges bästa vård och omsorgskommun.

Det unika samarbetsprojektet Tiohundra har nått stora framgångar och får inte bli ett offer för ideologisk privatiseringspolitik. Det är ett gemensamt projekt som vi alla varit överens om och vetenskapliga utvärderingar pekar på stora fördelar med sättet att beställa/driva vård och omsorg. I stället för att tillåtas stanna av bör kommun och landsting satsa fullt på att vidareutveckla ett vårdalternativ som kan bli föregångare för resten av landet. Tiohundrasamarbetet bör omedelbart permanentas och användas som en framgångsfaktor i kommunens attraktionskraft och tillväxt.

Satsa på skolan eller Satsa på bygden?

I veckan hade tre vänsterpartister i Norrtälje skrivit ett inlägg i Norrtelje tidning  för att klargöra hur vi i Vänsterpartiet ser på det arbete som pågått och förhoppningsvis fortsätter för att höja kvaliteten på kommunens skolor. Vi blev ganska missnöjda med rubriken "Satsa på bygdeskolorna" eftersom vi tyckte att den inte speglade innehållet i artikeln, samt att den kändes inaktuell och ointressant efter som "slaget om bygdeskolorna" för den här gången är överspelat. Eftersom inget långsiktigt beslut om skolornas framtid fattats, så dyker självklart frågan upp igen i framtiden, men nu är det ju mer intressant att läsa om vad som bör göras i nuläget.

Vad står det då i artikeln?

Vi kan hålla med om att det står att vi bör satsa på skolan, ja, och vi kan hålla med om att det står att vi bör satsa på bygderna. Men står det, som rubriken anger, att vi bör satsa på bygdeskolorna? Nej, det tycker inte vi. 

Som vänsterpartist känns det onaturligt att säga att vi ska satsa i de skolor som redan har hög lärartäthet och trygga elever. Högsta prioritet bör naturligtvis ligga på att satsa på att de elever som går i stora barngrupper med få vuxna, i skolan och på fritids och i förskolan, får en lugnare lärandemiljö. 

För att behålla den skolstruktur vi har idag med många små skolor på landsbygden krävs satsningar på bygderna som säkrar elevunderlaget för fortsatt verksamhet på högkvalitativa, trygga skolor i kommunen. Det är satsningar som inte kan göras inom Barn och skolnämndens ansvars- eller budgetområde. Då vi kan se sådana långsiktiga satsningar på bygderna blir det även naturligt att satsningar i själva skolorna kommer till.

Vi är måna om att det nu blir reella kvalitetssatsningar i kommunens skolor. För att åstadkomma detta krävs det antagligen att mer pengar skjuts till. Vad det gäller skolstrukturen är det en fråga som inte kan behandlas inom fackområdet barn- och skola, det krävs andra åtgärder för att säkra tillgången på elever, lärare och kvalitativa lokaler på landsbygden. I Vänsterpartiet välkomnar vi sådana satsningar och vi välkomnar också ett långsiktigt brett beslut om skolstrukturen som kan ge våra bygdeskolor arbetsro åtminstone ett par mandatperioder framåt.

Norrtelje tidning valde efter påtryckningar från skribenterna att ändra rubriken i nätupplagan. Gå gärna in via länken ovan och diskutera frågan

Vision om höjd kvalitet inom barnomsorgen - 2

Eftersom Norrtälje kommun inte längre annonserar ut hela fullmäktiges dagordning i tidningen vill jag här återigen lyfta de tre motioner som vänsterpartiet får avslagna på sammanträdet på måndag. Det är två motioner som behandlar barngruppsstorlekarna i förskolan respektive fritids där vi i det första fallet vill att kommunen antar ett tak om max 15 barn som mål och sedan tar fram en handlingsplan för att nå målet och i det andra fallet vill vi att kommunen tänker över hur stora grupper vi tycker är rimliga för en vettig verksamhet på fritids och sätter ett tak. Vi vill också att kommunen ser över verksamhetsinnehållet för de äldre barnen, mellan 10-12, som idag gärna väljer att gå hem och vara "ensamma" utan vuxna istället för att vara kvar på fritids. Det ser givetvis väldigt olika ut i kommunen, på landsbygden finns inte alls samma problem med stora barngrupper och därför vill vi börja med en översyn.

På den gemensamma S+Vgruppen diskuterades motionerna nästan hela grupptiden då flera i Sgruppen var beredda att yrka bifall till dem medan andra var mer försiktiga och inte ville låsa sig vid något antal att sträva mot. Efter långa diskussioner landade det dock i att Socialdemokraterna stötte vår motion angående fritids. Förhoppningar kvarstår att de efter fullmäktigegruppmöte också kan stötta vår motion om ett mål om 15 barn per grupp i förskolan. Kom igen nu S, vad har ni att förlora?

Vision om höjd kvalitet inom barnomsorgen

Idag publicerar Norrtelje tidning min debattartikel om den allmänna förskolan där jag svarar lite på de inlägg som varit kring femtontimmarsbarnen samt passar på att slå ett slag för några av Vänsterpartiets förslag för att förbättra kvaliteten inom barnomsorgen i landet och i kommunen. Vänsterpartiet, Norrtälje jobbar med en vision om höjd kvalitet inom förskola och fritids efterseom vi tror att detta också är avgörande för vad barnen kan prestera i skolan. Hittills har vi lagt motioner angående mindre barngrupper, innehållet i fritidsverksamheten för de äldre barnen samt naturskola för alla. Vi kommer att fortsätta motionera på det här området under rubriken; Vision om höjd kvalitet inom barnomsorgen i Norrtälje.

Alla dessa avslag som kunnat bli till lyft

På onsdag är det möte för kommunstyrelsens arbetsutskott och flera intressanta frågor finns på dagordningen, bl a tre motioner om förbättrad kvalitet i barnomsorg och skola från Vänsterpartiet. Allihop besvarade med avslag naturligtvis.

Den första motionen handlar om höjd kvalitet inom barnomsorgen och föreslår:

• att en översyn av barngruppsstorlekarna inom förskolan görs
• att Norrtälje kommun antar 15 barn per garngrupp inom barnomsorgen som ett mål.
• att en handlingsplan för hur vi ska nå detta mål arbetas fram

På detta svarar den borgerliga majoriteten att kommunens förskolor finansieras genom barnomsorgspeng och att respektive förskolechef måste kunna bestämma hur stora grupperna ska vara. Vidare menar man att föräldrarenkäter visar att 92% av föräldrarna är nöjda med barnomsorgen som den ser ut idag. Det är ju bra att föräldrarenkäterna ger ett positivt utslag, men som alltid med enkäter kanske man bör delge hur stor svarfrekvensen är (92% av hur stor andel av föräldrarna är nöjda), vilka svarsalternativen var osv. Kanske bör man också beakta att vi har en tendens att vara positivt inställda till de som tar hand om det käraste vi har, kanske är vi rädda att de ska tro att vi tycker att de gör ett dåligt arbete? Fast vi egentligen vet att de gör det bästa de kan efter förutsättningarna som ges... En annan aspekt är ju också hur enkäten är utformad.

Jag har vid flera tillfällen själv besvarat föräldrarenkäten om barnomsorgen och den innehåller en hel del frågor som jag som förälder inte har så stor insyn i; "Det är lugnt och trevligt vid matbordet" och andra påståenden som rör verksamheten som pågår när jag som förälder är på jobbet. Flera såna påståenden i en enkät gör att den inte känns helt seriös när man besvarar den och gör kanske också att svaren blir svårtolkade. Ingen fråga i enkäten berör hur föräldrarna ser på t ex barngruppsstorlekarna, något som annars diskuteras såväl bland föräldrar som pedagoger. Skolverket rekommenderar högst 15 barn per grupp och även mindre grupper där det finns barn med speciella behov eller annat modersmål än svenska, även för riktigt små barn. Skolverket rekommenderar, men Norrtälje kommun tycker att det är att peta i detaljer och att varje rektor själv ska få avgöra. Det kan låta som att flytta ut beslut i verksamheten, men samtidigt får förskolan pengar för varje ytterligt barn som går att peta in. Nu är det ju dessutom stor brist på barnomsorgsplatser i kommunen, så sent som i lördags beklagade sig en kvinna för mig över hur hennes dotter och man fått såväl jobb som bostad i Norrtälje och flyttat hit från annan ort, men nu kan de inte jobba för deras dotter får ingen barnomsorgsplats. Skämmigt

Nästa motion handlar om höjd kvalitet inom fritidshemsverksamheten. Vi i Vänsterpartiet föreslår:

• att en ambitiös inventering av behovet av fritidsverksamhet för 10-12åringar genomförs och att denna även innefattar vilken typ av verksamhet barnen har behov av.
• att Norrtälje kommun sätter ett tak för hur stora fritidshemsgrupper vi vill ha i vår verksamhet samt vilken personaltäthet vi vill eftersträva för att tillgodose barnens behov.

Avslag även på denna med hänvisning till fritidshemspeng och att rektor avgör hur stora grupperna ska vara. På skolverkets hemsida kan vi läsa rapporter om hur fritidshemsgrupperna blivit större och större och personaltätheten allt glesare. Norrtälje kommun försvarar sig med att de gör en brukarenkät som vänder sig till föräldrar för barn i förskoleklass och i åk 2. Med denna når man inte föräldrarna till de barn vi nämner i attsats ett, en grupp barn som börjar tycka att det är tråkigt på fritids och istället väljer att gå hem själva, dra på stan, hänga med kompisar etc. Det är idag inte ovanligt med fritidshemsgrupper på över 50 barn och det kan då vara svårt för 3-4 personal att se till att alla får möjlighet till inspirerande verksamhet. Fritids har också en uppgift att samverka med skolan kring barnens utveckling och det borde således vara möjligt för barnen att t ex få hjälp med läxor eller praktiskt öva på det som i skolan läses in teoretiskt. Hur dessa möjligheter ska se ut i så stora och personalfattiga grupper vet vi inte.

Den tredje motionen handlar om att skapa en naturskola för alla skolelever i Norrtälje kommun. Vi menar att Norrtälje naturvårdsstiftelse vid Färsna gård bedriver verksamhet som är att likna vid en naturskola, men en naturskola som bara kommer de elever till del som har en lärare som är särskilt intresserad och framåt inom just detta ämne. Utomhuspedagogik är på stark frammarsch och erbjuder ett sätt att arbeta tematiskt och ämnesöverskridande utomhus, något som visat sig vara ett framgångsrikt sätt att lära för många elever. Naturskoleundervisning ger goda förutsättningar att nå flera av läroplanens mål. Det finns många andra kommuner som har avtal med naturskolor för att alla elever ska få möjlighet att delta i utomhusundervisningen och Vänsterpartiet föreslår:

• att kommunen skriver ett avtal med Norrtälje Naturvårdsstiftelse som innebär att alla elever, oavsett driftsform på skolan, varje år får möjlighet att besöka Naturskolan. Detta avtal kan med fördel också innefatta vidareutbildning för kommunens pedagoger.

Svaret blir att det är upp till skolans rektor, som är ansvarig för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i skolan, att avgöra huruvida eleverna ska få delta i naturskoleundervisning. Man hänvisar till skollagen. Detta skulle också kunna bli ett sätt att säkra verksamheten vid Färsna gård, men där vill borgarna istället gå in och skydda genom att göra ett naturreservat.

Man kan bara undra hur de lyckas ha visioner i andra kommuner.

Då motionerna behandlats i respektive facknämnd har Miljöpartiet yrkat bifall till den första och reserverat sig för det förslaget. Socialdemokraterna har lagt samma protokollsanteckning som sammanfattat anser att Vänsterpartiet väcker viktiga frågor, men de är inte beredda att fastställa någon exakt barngruppsstorlek, vare sig på förskolan eller fritids, och menar att frågorna bör arbetas vidare med för en positiv utveckling inom skolverksamheten.

Vi har inte heller fastställt någon exakt barngruppsstorlek, skolverkets rekommendationer är HÖGST 15 barn inom förskolan (idag är grupper på 20-30 barn vanliga, en grupp över 17 barn räknas som en stor grupp) och vad det gäller fritids vill vi att vi ska göra en inventering och skapa en vision.

Vänsterpartiet vill jobba för en höjd kvalitet inom förskolan och skolbarnomsorgen. Vi tror att det betyder minst lika mycket för skolresultaten i kommunen som åtgärder inom själva skolan.

Samma läroplan ger samma möjligheter?

Den första juli träder den förtydligade läroplanen för förskolan i kraft med ett förstärkt pedagogiskt uppdrag. Samtidigt blir barngrupperna större och större och personaltätheten lägre. En högt uppsatt kommunal tjänsteman raljerar och kallar den kommunala förskolan för förvaring som, ärligt talat, inte bryr sig om läroplanen. En nyexad förskollärare kräver 26500 i ingångslön. Det pratas om betygen, det pratas om att få välja, nej, det pratas om att vara tvungen att välja, att vara tvungen att stå för sina felval. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett föräldrar, bostadsort eller förutsättningar. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett vilken förskola föräldrarna väljer. Trots att alla förskolor är tvungna att följa läroplanen.

På Skolverket vet man också hur man tolkar begreppet barngrupp på fritids, åtminstone har man lyckats räkna ut att barngrupperna på fritids också blir större, mycket större. Och antalet pedagoger minskar. Det krävs otroligt mycket social kompetens hos våra barn för att överhuvudtaget kunna gå på fritids idag. Varje fritidspedagog ansvarar idag för i snitt (och det är snitt) 21,5 barn. Med detta i bakhuvudet ter det sig ju ganska naturligt att barnen inte har möjlighet att göra sina läxor på fritids och barn till föräldrar som arbetar länge och/eller pendlar straffas. Uppdraget att utjämna skillnader mellan barn så att de får samma möjligheter i livet går om intet.

Det är dags nu att någon säger ifrån; Det finns inga föräldrar som vill välja jättestora barngrupper. Fanns valmöjligheter i reell mening skulle vi alla välja förskolor och fritids med små barngrupper och rikligt med utbildad personal. Varför inte verkligheten ser ut så???? Valfriheten är en skimär som de lyckligt lottade hittat på för att skuldbelägga de som inte har samma möjligheter från början. Nu cementerar vi system för att öka klyftorna mellan de som får och de som inte får....Om inte, om inte om inte....vi sätter stopp för detta.

Spelar storleken någon roll - 2?

I Dagens samhälle publiceras i dag en artikel om att friskolorna är effektivare än de kommunala skolorna vad det gäller kostnad per betygspoäng. Kommunerna lägger mer och mer pengar på sina skolor ändå minskar inte betygsgapet, vad beror detta på? Enligt C-G Stawström, chef på Friskolornas riksförbund, beror det på att friskolorna har ett avkastningskrav som gör att de måste arbeta effektivt. Enligt Maria Stockhaus (M), ordförande i Sveriges kommuner och landsting, konstaterar klarsynt att kommunerna har ansvar för alla elever medan friskolor etablerar sig där det är lönsamt och kan slå igen när elevunderlaget sviktar. Lärarförbundets ordförande Eva Sirén ´pekar på den ökade segregationen och hur det blir allt viktigare för resultaten vilken skola eleven går på. Elever med behov av särskilt stöd hamnar i den kommunala skolan, menar Eva Sirén.

Jag tittar på vår egen kommun. Elever och föräldrars val spelar ingen roll. Två populära skolor som Vigelsjöskolan och Flygskolan lades ned trots att det fanns elever medan Norrtälje Fria skola med 58 elever kunde köra vidare tills konkursen var ett faktum. Nu finns endast en liten kommunal skola kvar i Norrtälje tätort, Parkskolan, och den har också varit hotad vid flera tillfällen. Detta trots att föräldrar gärna vill välja en liten skola till sina barn, Lärarförbundets representant i Norrtälje bedömde att en skolstorlek på 200 elever var ganska optimal. Det är också en storlek på skola som de privata skolorna gärna håller sig kring. Och det är nog en av anledningarna till att de är så populära. Både fristående skolor och förskolor kan hålla en mindre storlek, mindre klasser och barngrupper och trots att undersökningar visar att lärartätheten inte är större, så kanske läraren ändå kommer närmare eleven i en mindre grupp i ett mindre sammanhang. Dessutom kan man finna större stöd från andra barn/elever och lärare på skolan/förskolan då den håller en storlek som gör att alla känner alla. Jag saknar den aspekten i alla utvärderingar och jämförelser.

Som jag också bloggat om tidigare så finns inte heller några utvärderingar om kostens betydelse. Flera fristående skolor och förskolor har valt att servera närodlad, ekologisk mat, lagad från grunden då de inte behöver ta hänsyn till kommunens upphandlingsregler eller för den delen laga mat till flera hundra elever/barn varje dag. Enligt mig har kostens kvalitet (men även situationen kring måltiden) en avgörande betydelse för barnens möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper, orka hänga med och hålla intresse. Barns behov av fritids och kvalitet på fritidsverksamheten, barngruppsstorlek etc är givetvis också viktiga faktorer.

gruppledardebatt i TVsoffor

Efter en lååååååång dag med kemilektioner skyndade jag hem och stekte blodpudding till barnen och hällde i mig själv en sistaminutenyoghurt. Nu skulle det bli inspelning av gruppledardebatt för webTV.

I den långa soffan satt den borgerliga majoriteten (som i Norrtälje inte kallas allians), tre män och en kvinna i ganska grå kläder. I den korta soffan satt dubbelröda Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt RAKTFRAM-Miljöpartiet, tre kvinnor i svart och rött.

Debatten handlade om skolan, vården, tiohundra och sjukhuset, bostäder, hamnen, jobben och vilken konstellation av partier som kommer att styra kommunen efter valdagen. Den kommer att finnas att titta på hel eller i delar här fr o m onsdag den 15 september. Redan nu kan ni gå in där och se en snutt varför just ni ska rösta på just mig. Eller, ni kan kryssa vem ni vill på vår lista till kommunvalet, det spelar ingen roll. Men till landstingsvalet får ni gärna kryssa mig. Det är viktigt att Norrtälje är representerat i landstinget när det gäller framtiden för Tiohundra och sjukhuset. Åtminstone om Moderaterna får fortsätta leka. Det kan ni höra om ni lyssnar på den delen av debatten.

Det var två saker som jag hade velat få med, men som inte hanns. Det första var situationen på fritids som jag tycker är ohållbar. Barngrupperna är på tok för stora på många ställen. Det rör sig om ca 80 barn i en fritidsgrupp på 4 vuxna. Fritids är en del av skoldagen för många barn och den delen påverkar också barnens förmåga att lära och reflektera. Den delen av skoldagen måste kunna erbjuda lugn och ro, men också vuxna som ser varje barn, hur de mår och om någonting är snett. Fritids bör också kunna ha möjlighet att hjälpa till med läxor.

Det andra handlade om kundvalet inom hemtjänst/hemsjukvård. Jag tycker att Hans Andersson (Fp) oemotsagd fick trassla in sig i turerna kring hur framtiden skulle se ut för många äldre som är beroende av hemtjänst/hemsjukvård och idag är oroliga p g a Roslagshälsans konkurs och Tiohundrabolagets uppsägning av avtal. Det visar tydligt att man istället för att lägga resurser på att ta fram system och företag för att erbjuda skenbar valfrihet (i flera omgångar t o m, och nu måste man även arbeta med upphandling för de områden som är uppsagda) så kunde resurserna ha lagts till hemtjänsten/hemsjukvården inom Tiohundra, förbättrat ersättningen och den verkliga valfriheten; vad den äldre vill ha hjälp MED. Jag tycker att det man gjort är enbart lek med skattepengar och att lura de äldre att de vill och får välja vilket företag som ska sköta hemtjänsten, kalla det att myndigförklara de äldre, medan de fortfarande serveras blaskig, grå mat i plastlådor från Sala. Detta är man inte beredd att ändra på förrän kanske om tre år...

Slutligen, vad händer efter valdagen? Som jag sa i debatten så gäller de opinionsundersökningar vi läser om i media inte för kommunvalet i Norrtälje, det kan få en helt annan utgång. Och lyssnar man runt på folk man träffar så känns det som om det kan skilja sig en hel del från riket. Men inte ens för riket så är opinionssiffrorna huggna i sten. Det finns fortfarande gott hopp om en rödgrön seger och ett mer solidariskt samhälle med människor av kött och blod och inte robotar som blir friska enbart av tidsfaktor och effektiviseringskrav.

Radio röd - sänds från en plats nära Ålands hav

Idag gjorde Vänsterpartiet i Norrtälje sin första radioinspelning inför valet i höst. Vi kallar vårt program program Radio Röd och i det första programmet behandlade vi frågor kring skolan, förskolan och fritids; frågor som vi tycker är mycket viktiga inför höstens val och kommande mandatperiod. Vad sa vi då? Ja, egentligen ska jag låta er vänta tills programmet sänds (och efter sändning kommer jag att länka till det för er som är intresserade), men några godbitar: de barn som har minst med sig hemifrån är de som ska ha mest från skolan och tvärtom. med den kompensatoriska skolan är det inte säkert att det behövs mer resurser för att nå kunskapsmålen. Klart är dock att för de barn som kommer från svaga studiemiljöer hemma behövs mer resurser. Vi vill också höja kvaliteten och minska barngrupperna inom förskolan och fritids och erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Detta och en hel del kloka tankar till kommer inom kort....i Radio Röd.

Spelar storleken någon roll?

Moderaterna i Stockolms stad vill slopa det kommunala maxtaket för hur stora barngrupperna får vara inom förskolan. Föräldrarna vill lagstadga om det hela för att undvika att olika kommuner har olika regler. Moderaterna mnar att storleken på barngrupperna inte har någonting med kvaliteten att göra. Samma argument har vi hört Anne S Pihlgren, moderat och Barn och skolnämndens ordförande i Norrtälje, använda när vi diskuterat fritids.

Anne S Pihlgren hänvisade till att med RÄTT personal så spelar det ingen roll om det är 100 barn i en fritidshemsgrupp (vilket hon också anser är ett mycket luddigt begrepp). Cecilia Brinck (M) tycker att barngruppens storlek är ett teoretiskt mått eftersom alla barn aldrig är där samtidigt (skulle vilja säga att det är en tvivelaktig analys).

I Stockholms stad har man nu ett maxtak för småbarnsavdelningar på 14 barn och för större barn 18. Dessa gränser överskrids i 12 av 14 stadsdelar p g a den kraftiga inflyttningen och ökningen av antalet barn. Det finns ju också en barnomsorgsgaranti som säger att barnen ska erbjudas plats inom tre månader.

Det är inte ovanligt att man under perioder med stora barnkullar har överinskrivningar och trångboddhet, men tyvärr följs inte mönstret och ger utrymme för mindre barngrupper och större ytor när barnkullarna minskar. Då drar man istället in resurser och låter överinskrivningssituationen utgöra norm. Är det den politiska ledningens vision att Stockholm ska fortsätta växa måste man dock bygga ut en tillräcklig barnomsorg av hög kvalitet. Och jag tror som alla partier utom Moderaterna och Centern att storleken på barngruppen har betydelse för kvaliteten och möjligheten för barn och personal att leva upp till läroplanens mål.

Det finns enligt Skolverket inga belägg för att en viss gruppstorlek eller personaltäthet är optimal, men man visar ändå på riktmärket 15 barn per grupp. När man har mindre barn och barn i behov av särskilt stöd bör grupperna vara ännu mindre, säger Marie Sedvall-Bergsten på Skolverket till SvD. Över hälften av alla barn på förskolan är under tre år och då är det viktigt med små grupper för att öka möjligheterna att skapa relationer mellan vuxna och barn.

Eligt Skolverket så har gruppstorlekarna ökat sen början av 90talet och i statistiken kan de se att barngrupper med behov av särskilt stöd eller med många barn med annat modersmål inte får större resurser i form av mer utbildad personal eller högre personaltäthet.

Hur tänker Moderaterna i Norrtälje kommun? Här finns vad jag vet inget maxtak och på de kommunala förskolorna är barngrupperna betydligt större än de riktmärken Stockholms stad hittills har. Nu bygger man en ny förskola för att ersätta Blåklinten som idag har 5 avdelningar, men det blir nu 4 avdelninag med ca 100 barn. Enligt mina beräkningar innebär det 25 barn per avdelning även småbarnsavdelningar. Är det så majoriteten tänkt? Det är ju också en förskola som både inhyser flera barn med särskilda behov och en stor del barn med annat modersmål än svenska.

För en gångs skull är jag benägen att hålla med lokaltidningens ledarskribent som brukar tycka att Vänsterpartiet har orealistiska mål. Vänsterpartiet vill ha ett maxtak på 12 barn i småbarnsgrupper och 16 i storbarnsgrupper. I det rödgröna samarbetet finns en överenskommelse på 14 barn i småbarn, 18 i storbarn och att barngrupperna ska minska med ett barn per grupp under nästa mandatperiod. Sen är det ju frågan om när det blir orealistiskt, med en minskning med ett barn per grupp och mandatperiod är vi kanske nere i de siffrorna om ca 32 år...

(Min fyraåring går på en avdelning med 24 barn, snittet i Stockholms stad är 20, riktmärket 18)