onsdag 17 juni 2009

Vad var det jag sa - vårdval och lite fotboll...

Idag blev precis en sån dag som jag sa att hela livet blir när man har fått barn. Alltså, igår i bloggen sa jag det. Vi kom i tid till fotbollsskolan, det gjorde vi, men sen skulle jag släpa med mig Liten på sammanträde i Tiohundranämnden. Hon hade sovit rätt dåligt och hade feber på morgonen, men verkade ändå pigg. Tänkte hon kunde vila lite i vagnen.
Och då kom vi nästan en timma sent till nämnden som hade börjat dagen med föredragningar. Det handlade bl a om utvärderingar och om vårdval. Tänk att borgarna vill införa Vårdval i Norrtälje också. I april, alltså fem månader innan val till riksdag, kommun och landsting och risk för majoritetsskifte, vill man genomföra en så stor och omtvistad förändring av vårdsystemet. Förvaltningen har räknat med att det kommer att innebära en fördyrning av verksamheten med ca 3,5 miljoner kronor. Vad kommer vi då att vinna? I handlingarna står om ökad tillgänglighet och ökad valfrihet... Vårdvalet innebär ju fri etableringsrätt, men för det kan man ju inte räkna med att det etablerar sig läkare, sjukgymnaster och allt vad det var överallt, jämnt spritt över kommunen så att man lever upp till Hälso/sjukvårdslagens punkt om rätt till en jämlik sjukvård.
Kommer vårdval i Norrtälje att innebära en ökad tillgänglighet för kommuninvånarna på t ex Björkö, Edsbro, Häverö, Riala? Och vad menas med ökad valfrihet, att det finns mer att välja på? Det vet vi ju inte än, vi vet ju inte om det blir fler som vill etablera sig eller om det blir verksamheter som får lägga ner för att de inte kan leva upp till auktorisationskraven för vårdvalet. Redan idag har du ju rätt att välja vilken vårdcentral du vill gå till (även om borgarna i nämnden nekar till detta).
Hur som helst, vi skulle förkorta dagen och sluta nämnden redan vid 13.00 eftersom flera ledamöter skulle hem och klippa gräset innan midsommar, men redan vid tjugo över tolv så blev Liten jätteledsen och varm (tror det hade något att göra med att de testade brandlarmet också). vI BLEv tvungna att avvika lite tidigare.
Åkte upp till fotbollsplanerna och lämnade mellis som jag glömt lägga i Storasysters tunga väska. Hon visade sig åter vara uppe och leka i gräset och fick sig en liten avhyvling av fotbollsmamman som såg till att hon sprang ut på planen igen. (jag har ju faktiskt ingen lust att betala 650 kronor för att hon ska leka i gräset).
Detta fick jag ju sen ångra eftersom hon efter en dryg timmas hårt gnatande på planen inte lyckats få tag på bollen en enda gång och var helt förkrossad när jag åter kom för att hämta henne. "Det är inget kul att spela fotboll på fotbollsskolan för ingen passar mig och jag får aldrig bollen. Därför leker vi i gräset istället." Mamman tog tillbaka sina hårda ord. Det är ju inget kul att aldrig få bollen, det förstår jag med, men jag fick ju lägga till att man måste träna och försöka och allt spring är inte i onödan för man får kondition och slipper både håll och träningsvärk i framtiden. Storasyster grät och ville inte gå på fotbollsskola mer. Vi satt länge kvar i bilen och pratade när vi kom hem och det slutade med att hon skulle gå imorgon också, sista dagen, och att mamman skulle komma upp och vara med och heja på efter lunch. Då kändes det bättre.
När vi kom ut ur bilen spelade barnen fotboll i trädgården tills det var dags för mamman att åka på kvällsmöte på jobbet. tjejerna skulle vara hos moster vilket till en början verkade flyta på smidigt. Men när Liten kom på att mamma skulle åka fick hon en hysterisk gråtattack och blev osnackbar och omutbar en lång lång stund. Till sist svalde hon förtreten och tog Storasyster som substitut. Mamman kom iväg och blev bara ca 20 minuter sen till mötet. Att komma försent och gå lite tidigare. Kanske blir mina ord på vägen..............
Och sen, om det nu bara blir FÖR mycket. Glad midsommar i förskott.

tisdag 16 juni 2009

Komma försent och gå lite tidigare

Att komma försent och gå lite tidigare. Det var någonting som startade med första barnet och någonting man långsamt fick vänja sig med. Långsamt långsamt fick man lära sig acceptera att inte var överallt hela tiden och göra saker genomgående och fullgott. Allting blev lite halvdant och det tog tid, ska jag erkänna, att lära sig hantera detta.
Nu när jag har två barn har jag nästan vant mig. Det tillhör vardagen. Att komma försent och gå lite tidigare. Att alltid kompromissa, sammanjämka och pussla för att få ihop livet. Om man lyckats få tid att vara väl förberedd kan man försöka lägga upp tiden så att man hinner få fram just sina argument innan man är tvungen att gå igen. Om man nu har tid att vara så välplanerad och förberedd.
Idag lämnade jag, trots vissa invändningar, Storasyster på fotbollsskolan en halvtimma innan det började. För att sen hinna till praktiken. Det var meningen att jag skulle hinna tanka också, men Storasyster fick behov av en toalett så det blev en visit hemma mellan dagis och fotbollsskola istället. Jag var på praktiken till ett och hade en timma på mig till mötet i Stockholm. Måste tanka också. Tio minuter sen in på mötet. Intressant föredragning om basal hemsjukvård (otroligt vad man inte vetat förut faktiskt). Sen började ännu ett föredrag om beroendevården i Stockholm, telefonen ringer och klockan tre är jag tvungen att lämna mötet för att hämta febrig Liten på dagis. Komma försent och gå lite tidigare.
Liten var het som en kamin och somnade direkt i vagnen efter att ha svalt lite flytande alvedon. Hon vaknade en stund senare och vi klarade av en sväng till vårdcentralen där jag och Storasyster fick vår tredje TBEvaccinspruta. Så nu är det avklarat för ett tag. Efter det köpte vi glass och kolasås och mumsade innan vi svimmade av i sängen.
Nu blir det väl vabvecka? Man vet aldrig. Det blir aldrig som man tänkt sig. Hade tänkt handla till midsommar ikväll, men nu kanske det blir imorgon. Eller på torsdag. Ska jag jobba nåt mer den här veckan? Eller ska jag städa? Kan jag gå en stund på mötet imorgon (med barn), om hon är lite piggare... Det roliga med barn. Man kan inte planera. Trodde jag hade tre möten den här veckan, kanske blir ett halvt... vi får se. Det här är livet, det verkliga livet. Jag kanske kan komma försent och gå lite tidigare. Så blir alla nöjda.

måndag 15 juni 2009

Det klarnar upp?

Ångrade nästan genast att jag lovat tjejerna att sova med mig i dubbelsängen hela natten. Det var trångt och de kastade av sig täckena, for fram och tillbaka och slogs och sparkades så jag kunde knappt få en blund i ögonen. Och lite rädd var jag för att bli nedkissad också.
Vi hade sovmorgon, men jag var som vanligt stressad. Stressad över att jag skulle lämna Storasyster på fotbollsskolan strax före nio och det inte skulle börja förrän halv tio och jag började jobba nio (på praktiken alltså). Stressad över att Storasyster inte alls förstått att hon skulle vara ensam utan mig på fotbollsskolan. Stressad över att det fortfarande regnade. Stressad över fullmäktigemöte på kvällen och brist på barnvakt, men ändå måste åka dit med en motion som jag skrivit om. Sjuk stress som inte ledde till någonting positivt.
Det gick jättebra att lämna Storasyster vid fotbollsskolan vid 08:53. Det fanns en snäll ledare som tog hand om henne och gav henne boll och vattenflaska. Hon var pirrig och förväntansfull. Det gick jättebra på praktiken och jag hann till apoteket på min rast. Det slutade regna (nästan i alla fall). Det var lite barn på praktiken och jag fick sluta tidigare så Liten och jag åkte till landet och matade kaninen och där träffade vi grannen som lovade se till att han får mat imorgon och på onsdag också. Det gick jättebra att hämta Storasyster hos sin kompis, även om hon var lite besviken att kompisen skadat sig och de gått tidigare från fotbollsskolan. Det gick jättebra att gå in och lämna den omskrivna motionen på fullmäktige, åka hem, laga mat, äta och sen åka och titta på en ny kanin, eller en till kanin om man så säger. Storasyster var överväldigad när hon också fick hålla en av ungarna i famnen. Vi ska hämta den vecka 27. Då har vi en hermelinkanin och en dvärgvädurkanin. Sötisar. Det gick jättebra att komma hem och bada barnen, tvätta håret på dem och äta ostkaka med hallonsylt (men den tog slut för fort). Det gick jättebra att lägga dem (men mamman somnade minst 4 gånger och vaknade av sina egna snarkningar). Nu sover de och min plan var att se JanneJosefssondokumentären som vi har i läxa... tja, ja, jag får försöka, måste ju lämna den vidare. Helst vill jag bara sova.
Det finns visst svagt hopp att det ska klarna upp.

söndag 14 juni 2009

nej nu får det vara nog

nu får det vara nog med regn. det är inte roligt längre. och imorgon börjar fotbollsskolan och Storasyster ska vara ute och spela hela dagen. kul i det här vädret... blä... och midsommar... nej, nu får det vara nog.

lördag 13 juni 2009

Det finns sol fast det regnar

Men segare läge får man leta efter. Vi har varit ute i tre timmar i regnet, planterat, rensat ogräs och klippt gräs, men jag vet inte, lite uppehåll, lite sol, det är ju inte fel. Det jobbigaste är ju att man blir så in i bomben trött. Allt är jobbigt. Orkar inte få ett dugg gjort. Nu känns det skönt att det är eftermiddag och snart kväll så att man får sova igen. Det som är jobbigt är att det är söndag imorgon och snart måndag. Alltså jobba igen utan att ha hunnit någonting. Snacka om sjuk stress. Vill ha semester. NU!

torsdag 11 juni 2009

Skolavslutning och annat

Idag var det skolavslutning och morgonen började trögt för sexåringen som skulle gå sin sista dag i förskoleklassen. Hon ville ha presenter till lärarna. och det räckte inte med att köpa blommor, det måste vara någonting köpt. Till slut blev det varsin kruka med fröpåsar (persilja och ruccolasallad) som de skulle få sätta själva. Vi slog in i tidningspapper och ställde i en påse. Vit klänning, tunna vita strumpbyxor och gröna storstövlarna. "Men ta skorna när ni går till kyrkan"´, förmanar mamma.
Mamman ska givetvis jobba, men som tur är kan mormor komma till kyrkan och lyssna när barnen sjunger och sen ska Storasyster få följa med mormor hem. Men, redan innan avslutningen börjar har Storasyster lyckats ramla och slå hål på knä och strumpbyxor och båda krukorna som lärarna skulle få. Hur förtvivlad hon måste ha varit.
När mamman hämtar henne har hon dock hunnit få nya thights av mormor, vara på McD med mormor och gammelmormor och mycket mer.
En lång dag för barn som väcktes halv sex på morgonen. vi hämtar Liten på dagis, åker hem och värmer blodpuddingsrester till barnen, någon gudomligt god thaisoppa till mamman och sen stressar vi vidare till möte på partilokalen och efter det passar vi på att åtminstone helghandla, har vi tur räcker det hela veckan. vi hinner ju inte äta hemma vare sig måndag (fullmäktige) eller onsdag (arbetsplatsträff) och sen är det ju midsommar och när man ska hinna handla till detta spektakel är väl en gåta i sig.
Nu sover barnen och mamman ska duscha och plocka fram kläder inför morgondagen. Klockan ringer åter 04.45.

tisdag 9 juni 2009

nu blev det mulet

Dagen var väl inte helt igenom mulen, men nu börjar regnet hänga tungt över hustaken. Tur sambon drog in tvätten (efter påminnelse av grannen) medan jag bokade flygbiljetter till honom. Idag hade vi besök från Högskolan i Gävle och började så smått lägga upp våra sommarstudier. Det kändes bra.
Efter det blev det raka vägen till praktiken (missade lunchen....) och vara där till fem. Det var trevligt och jag fick flera nya reflektioner och uppslag.
Hemma satt jag sedan i nästan två timmar och försökte få tag på flygbiljetter till Turkiet så att sambon kan komma iväg till sin sjuka mamma. Nu är det bokat och på torsdag halv elva lyfter planet från Arlanda. Lite dyrare än vi tänkte eftersom han inte kunnat sätta ner foten och bestämma sig tidigare i veckan.
Sen var det bara att lägga barnen och nu har jag packat fotbollsgrejorna till Storasyster. Sista dagen i förskoleklassen imorgon och sen avslutning på torsdag (som mormor får gå på). Själv jobbar jag resten av veckan och sen kör jag hårt två veckor till innan semestern. Gissa om jag längtar....

måndag 8 juni 2009

Katastrofhelg, men kampen går vidare!

Även om jag själv bara såg EPvalet från läktaren så att säga, även om det var andra som slet medan jag ägnade mig åt arbete, studier och barn för fulla muggar, så hade jag nog känslan av att vi gjorde ett ganska gott arbete, att vi slet på rätt bra och hade vind i seglen. Men ack vad man kan bedra sig.
Vi gjorde nog ungefär en lika usel match som Sverige mot Danmark i lördagskväll i den här valrörelsen. Vi kom aldrig åt bollen, vi var för bundna till våra platser och vågade inte ge oss in i närstrider och ta bollen. Vi satt lydigt plats och fick vår stämpel som tråkiga nejsägare.
Ingenting att göra åt den saken nu, men visst känns det ungefär som om vi är tvungna att vinna varenda kvarvarande match fram till riksdagsvalet nästa år om vi överhuvudtaget ska få vara med och leka.
Jag säger som dottern; jag tycker det är roligt att vinna. På många vis håller man väl på med politik för att man tycker att det är roligt, men det är också blodigt allvar och en vision om en bättre värld. Kampen går vidare!

söndag 7 juni 2009

Älvorna på Karlsdalsmossen

I fredagskväll var jag med om ett originellt äventyr. I alla fall var det för mig ett annorlunda sätt att spendera en fredagkväll (i vanliga fall sovande från rätt tidig timma). Vi tog en buss från hamnen vid sju. Bussen var fullsatt av människor av olika åldrar och typer. Vi begav oss rakt ut i skogen och där företog vi oss sedan en tre timmar lång vandring genom urskogsliknande miljöer och tittade på rödlistade mossor, lavar mm. Vi såg det man tror är Roslagens äldsta tallar och en tall som var över två meter i omkrets.
Tja, tycker väl en del nu, det där låter väl som vilken dag som helst på biogeoutbildningen och, tja, kanske det, men det var ett tag sen och nu var det framför allt kväll, blandningen av deltagarna var minst sagt stor (lite som sällskapsresans karaktärer) och dessutom dök det upp skönsjungande älvor i skogen.
Vi kom fram till en mosse och när vi försiktigt klafsade över den mellan skvattram, pors och ängsull såg vi varelser med vita skynken som sjöng och spelade horn och trumma långt där borta. Det var en trolsk stämning.
Vid elva på kvällen kom vi slutligen fram till lägereldarna under fullmånens sken och blev serverade soppa och bombmurkelbakelser. Det var skönt med eldarnas värme för det var en klar men icke varm junikväll. Sen tog bussen oss tillbaka till civilisationen igen och där stod ungdomarna runt sina raggarbilar och hinkade bers. Skönt sov man den natten.

torsdag 4 juni 2009

Regntunga skyar och tryggad arbetsmarknad för överskådlig framtid

Skitkul när man är dyngsur bara för att man varit ute och hämtat morgontidningarna i lådan tio i fem på morgonen. Det blir långkalsonger och tjocktröja och fy vad jag fryser i alla fall. Och trött. Och barnen är oväckliga. Till slut får vi i alla fall ordning på oss själva och kommer iväg. Kaninen får torrfoder lite snabbt och barnen in i bilen.
Liten blir ledsen och gråter när jag lämnar på dagis, Storasyster vandrar med tunga steg mot fritids. Gasen i botten.
På jobbet har halva styrkan (av personalen) fått magsjuka (eller så har deras barn fått det). Inga vikarier finns att få tag på. Och om det hade funnits det så hade det inte funnits några pengar att ta in dem för. En sån där sanning som de dunkar i oss nästan varje dag och som jag hela tiden funderar över. Om jag är tjänstledig eller vabbar så kostar jag väl inte min arbetsgivare någonting? De slipper ju betala lön för mig de dagarna. Hur kan det då inte finnas pengar till vikarie??? Då kanske det är bra att man är borta ibland för annars skulle inte pengarna räcka till decemberlönen. Eller skulle de vara slut redan i november?
Vi var i stort sett en man (kvinna) kort på varje avdelning. På eftermiddagen skulle några iväg på utbildning och då var vi åtta personal kvar på 64 barn. Det känns ju toppen, eller? Jag fick jobba över 45 minuter för att det skulle fungera...
Hämtade barnen, lättretligt och trött. Funderar över att Forsmark har fått slutförvaring av kärnavfall i 100 000 år. Det påminner mig lite om straffsystemet i USA där människor kan bli dömda till typ 490 års fängelse gånger två. Det är ju bra med framförhållning, men hallå? Jo, nu är Norrtäljes arbetsmarknad tryggad för 100 000 år framöver, toppen, men vi får akta oss så att inte Norrtälje nu blir en sovstad, en förort till Forsmark dit folk bara åker och sover en stund.
Jag säger som någon sa i lokaltidningen, Jag är emot kärnkraft, men någonstans måste avfallet förvaras. Och jag är glad att vi inte skickar det till något fattigt land utan tar hand om det själva. Någon gång kommer våra synder att uppdagas, kanske inte under min livstid eller under mina barnbarns, men någon gång kommer det vi gör nu att "drabba" någon framtida kultur. Tyvärr går inte det gjorda att göra ogjort, vi kan bara se till att på bästa hållbara sätt varna för vad som finns i bergets gömmor.
Det regnar fortfarande. Vi är alla trötta. Vi sover på saken. Imorgon kanske vi märker att kärnkraften bara var en mardröm.

onsdag 3 juni 2009

Mål mål mål - mera mål

Lång dag på jobbet och mycket som ska hinnas med på de 60% jag jobbar, men det var i alla fall kul att fortsätta att reflektera över olikheterna på min arbetsplats och min praktikplats, och likheterna för den delen. Och det är roligt att träffa sina arbetskamrater. Och barnen naturligtvis. Det regnade hela förmiddagen och vi var rejält blöta efter ett par timmars utevistelse, men på eftermiddagen klarnade det upp och solen tittade fram.
När jag kom uppstressande till fotbollen var det soligt men som vanligt blåsigt på den gamla flygplatsen. Storasyster har nu fått med sig kompis på fotbollsträningen och de skuttade ivrigt iväg mot "sin" plan. Det blev matchspel och något jämnare lag idag. Storasyster visste inte riktigt om resultatet blev 6-3, 5-3 eller 5-2 och det var ju ganska bra. Hon gjorde i alla fall två mål och jag har väl aldrig sett en starkare strålande sol...
Vid sidan av planen står treåringen och ropar: "Va med nu då!", dricker ur vattenflaskan och sparkar på extrabollen.
Idag fick vi lite information om fotbollsskolan som kommer att gå av stapeln vecka 25. Naturligtvis jobbar jag då. Men senare på kvällen när vi tar en kopp te efter träningen ringer kompisens mamma och säger att kompisen också vill gå på fotbollsskola och att de har ledigt den veckan så vi anmäler dem. Storasyster jätteglad.
Och fotbollsmamman är förstås också jätteglad att det blir ett 02lag för tjejer i höst efter att NTligan är slut med två tonårsfotbollstjejer som tränare. Vad kul!
Just nu sitter jag samtidigt och chattar om kommunens budget. Inte alls lika upplyftande. Kanske man ska sova istället. Och drömma om nya segrar.

tisdag 2 juni 2009

trött, regn och långkalsonger

Sommaren blev kort i år. Jo, idag satte jag på långkalsongerna igen och det var jag sedan glad över hela dagen. Jag var första dagen på min praktikplats, ett litet föräldrarkooperativ här i stan. Det var intressant, men jobbigt med nya människor och nya miljöer. Jag var helt slut när jag kom hem trots att jag bara var där mellan nio och tre (och gick hem en sväng på rasten).
Det var väldigt spännande att se hur man arbetade under så olika förhållanden jämfört med dem på min arbetsplats. Exempel på skillnader: Kommunal/föräldrarkooperativ, Nya anpassade lokaler/gamla ickeanpassade lokaler, 100 barn/25 barn, Halvfabrikatmat med max en grönsak/ekologisk mat framställt från råvaror och flera olika grönsaker att välja på, Platt stor gård med små nyplanterade träd/kuperad uppvuxen villaträdgård, 25 anställda/6 anställda. Jo, det finns mycket att reflektera och fundera kring.
Jag kom relativt tidigt och hämtade barnen, ändå var Storasyster trött, bångstyrig och klagade över huvudvärk. En stund framför TV och jättegod mat gjorde henne lite piggare, men det var inga problem att få henne i säng vid kvart i åtta.
Imorgon blir det långdag på jobbet och sen direkt till Storasysters fotboll så imorgonkväll kommer vi alla att vara ännu tröttare. Veckan bygger liksom på. Upp kvart i fem på torsdag så är den kvällen också förstörd sen...... åh, jag tror jag börjar längta efter lite semester. Glöm nu inte att gå och rösta på söndag!

måndag 1 juni 2009

Sista dagen för terminen - eller inte

Efter en total sommarhelg med bad, gräsklippning, trädkojbygge och mycket mer blev det så måndag igen. Jag hade givetvis glömt en massa grejor på landet så vi var tvungna att åka ut i morse och hämta bl a min laptop som jag skulle ha till slutredovisningen i skolan idag. Redan vid åtta på morgonen var det helt ljuvligt där ute och jag ska säga att det slog mig att kanske man skulle slå av mobilen och gå och bada med barnen istället...


Nu gjorde jag inte det eftersom vi jobbat rätt hårt med vårt temaarbete som skulle redovisas idag och jag var mäkta nyfiken på hur det skulle gå. Det gick väldigt bra faktiskt. Det var fem grupper som skulle redovisa och alla redovisningarna skiljde sig från varandra så att det blev kul att vara med och lyssna och titta. Efter redovisningarna fick vi demolera våra vackra arbeten och trycka ned dem i soptunnor utanför. Även detta ganska nyttigt tror jag.


Så nu är kursen i estetiska lärprocesser slut och kursarna skulle jobba eller vara lediga tills vi ses igen i höst. Nästan alla. Sen är vi ju fyra stycken som hoppat på senare som ska göra vår praktik och läsa in förra kursen under sommaren. Min praktik börjar imorgon och det ska bli jättespännande, dels för att jag ska vara på en förskola där jag själv ville ha mina barn, dels för att det är en ur- och skurförskola där jag kommer att få lära mig mycket om utomhuspedagogik, dels för att det är ett föräldrarkooperativ och dels för att det är spännande att se någonting nytt.


När vi kom hem idag gjorde jag pannkakor på vanlig komjölk, vilket jag aldrig gör annars, men jag glömde riva i morötter och det irriterade storasyster. Jag fick vispa grädde till istället så var alla nöjda. Sen blev det varmbad (efter helgens cool down dopp) med hårtvätt och sen läste jag storasysters egenhändigt skrivna böcker som godnattsaga (Jättehemligt av Barbro Lindgren fick vi lägga undan för den handlade bara om att vara ledsen och människor som dog och det klarar storasyster inte av).


Nu har jag inte varit ett dugg politisk och tänker inte vara det idag heller. Jag ska rösta på söndag. Det hoppas jag att ni också ska. Det kan räcka med att vara så politisk den första dagen i juni 2009.