Att komma försent och gå lite tidigare. Det var någonting som startade med första barnet och någonting man långsamt fick vänja sig med. Långsamt långsamt fick man lära sig acceptera att inte var överallt hela tiden och göra saker genomgående och fullgott. Allting blev lite halvdant och det tog tid, ska jag erkänna, att lära sig hantera detta.
Nu när jag har två barn har jag nästan vant mig. Det tillhör vardagen. Att komma försent och gå lite tidigare. Att alltid kompromissa, sammanjämka och pussla för att få ihop livet. Om man lyckats få tid att vara väl förberedd kan man försöka lägga upp tiden så att man hinner få fram just sina argument innan man är tvungen att gå igen. Om man nu har tid att vara så välplanerad och förberedd.
Idag lämnade jag, trots vissa invändningar, Storasyster på fotbollsskolan en halvtimma innan det började. För att sen hinna till praktiken. Det var meningen att jag skulle hinna tanka också, men Storasyster fick behov av en toalett så det blev en visit hemma mellan dagis och fotbollsskola istället. Jag var på praktiken till ett och hade en timma på mig till mötet i Stockholm. Måste tanka också. Tio minuter sen in på mötet. Intressant föredragning om basal hemsjukvård (otroligt vad man inte vetat förut faktiskt). Sen började ännu ett föredrag om beroendevården i Stockholm, telefonen ringer och klockan tre är jag tvungen att lämna mötet för att hämta febrig Liten på dagis. Komma försent och gå lite tidigare.
Liten var het som en kamin och somnade direkt i vagnen efter att ha svalt lite flytande alvedon. Hon vaknade en stund senare och vi klarade av en sväng till vårdcentralen där jag och Storasyster fick vår tredje TBEvaccinspruta. Så nu är det avklarat för ett tag. Efter det köpte vi glass och kolasås och mumsade innan vi svimmade av i sängen.
Nu blir det väl vabvecka? Man vet aldrig. Det blir aldrig som man tänkt sig. Hade tänkt handla till midsommar ikväll, men nu kanske det blir imorgon. Eller på torsdag. Ska jag jobba nåt mer den här veckan? Eller ska jag städa? Kan jag gå en stund på mötet imorgon (med barn), om hon är lite piggare... Det roliga med barn. Man kan inte planera. Trodde jag hade tre möten den här veckan, kanske blir ett halvt... vi får se. Det här är livet, det verkliga livet. Jag kanske kan komma försent och gå lite tidigare. Så blir alla nöjda.
1 kommentar:
Livet är tufft. Nu ska det bli ännu värre för (ensamstående) föräldrar:
Läs Rossana Dinamarca om den nya skollagen som uttryckligen tar bort kravet på barnomsorg för skiftarbetare:
http://www.riksdagsvanstern.org/rd/2009/06/002678.html
Skicka en kommentar