tisdag 26 augusti 2014

Det fortsätter hagla

Ojojoj, jo förtidsröstningen börjar imorgon, men det är flera veckor kvar till valdagen och jag börjar undra hur partierna ska kunna hålla stilen. Grejen i årets valrörelse verkar vara att varje toppnamn som besöker någon ort samtidigt måste lansera ett helt nytt förslag från partiet i fråga. T ex har Maria Arnholm lanserat förslaget om karriärstjänster i förskolan, Stefan Löfvén hade lite friska miljoner till Norrtäljes skolor, Centern föreslår att SL-kortet ska gälla på Vaxholmsbåtarna. Nej, helt nya förslag är det inte, men de blir liksom bekräftade som viktiga för respektive parti, något som ska arbetas med under kommande mandatperiod.

Idag besökte Karin Rågsjö, kandidat för Vänsterpartiet till riksdagen, Norrtälje. Besöket inleddes av ett arbetsplatsbesök på socialtjänstens öppna verksamheter; Minimaria, fältverksamheten, mobila skolteamet, familjeteamet och säkerhetsprogrammet. Efter det blev det lunch och sedan var det tänkt ett torgmöte vid valstugan på Stora torget, men regnet öste ner och det verkade inte vara en särskild god idé då inte särskilt många var ute och rörde på sig. Men efter det intressanta och givande förmiddagsbesöket så väljer vi i dagens valaffisch på nätet presentera ett utdrag ur vårt kommunala handlingsprogram 2014-2018 som handlar om ökade resurser till Socialtjänstens förebyggande och utåtriktade verksamheter samt vårt krav på att en kvinno/familjefridssamordnare ska inrättas nu. Det är som sagt ingen helt ny idé utan finns med i vårt handlingsprogram. Helt nyligen återremitterades också en motion om kvinnofridssamordnare, undertecknad av samtliga partier av kommunfullmäktige. Anledningen sägs vara att benämningen inte var familjefridssamordnare. Men vem vet, innan valdagen kanske vi har en kvinnofridssamordnare, för besluten och löftena duggar tätt.



I dagen Norrtelje tidning läser vi t ex att det blir 200 nya lägenheter, varav 113 hyresrätter i Norrtälje stad. Det ska klubbas 3/9, 11 dagar innan valet. Vi kan också läsa att Moderaterna nu driver en direktbuss mellan Norrtälje och Arlanda, där är väl egentligen frågan vilka partier som motsätter sig detta? Tiohundra AB har enligt artikel i samma tidning nu plötsligt en budget i balans. Varje dag kommer vi att få nya löften och den borgerliga majoriteten i Norrtälje kommer fram till valdagen att fatta nya stora beslut, oavsett om det finns bred enighet i frågan eller inte. Några svåra och obehagliga beslut kommer antagligen inte att fattas nu, de får nog vänta till veckan efter valet.

I Vänsterpartiet väljer vi att presentera de förslag som finns i vårt handlingsprogram. För att så många som möjligt lätt ska kunna få del av korta budskap publicerar vi varje dag en valaffisch på nätet med olika budskap från vårt program. Vår politik ska inte komma som en överraskning för någon, vi tänker inte ändra oss några veckor innan valet och säga att vi vill ha tidigare betyg i skolan t ex. Att fatta snabba beslut för att blidka valmannakåren är inget vi har möjlighet att göra i opposition så vi fortsätter kämpa för ett jämlikare, mer solidariskt samhälle där de svaga får stöd och de starka ger stöd.

måndag 25 augusti 2014

Norrtälje kan bli bättre

Det är tydligt att den moderatledda majoriteten i kommunen litar helt till att väljarkåren inte har längre minne än någon månad tillbaka i tiden, möjligtvis ett par-tre månader. Så nu jäktas det med att inviga vägar, kulturhus och badhus för att det ska ligga i färskt minne hos valmannakåren den 14 september. Allt gott som denna borgerliga majoritet har åstadkommit under sina alltför många år vid makten. Det som de inte har lyckats åstadkomma får utgöra grund för de borgerliga småpartiernas manifest och löften inför nästa mandatperiod. För onekligen funderar en en hel del på varför Centern just nu vill satsa på bättre mat till de äldre och naturreservat i Färsna t ex, när de inte lyckats åstadkomma det under otaliga år i majoritetsamarbete. Onekligen funderar en en hel del över varför Moderaterna helt plötsligt säger sig vilja ha mindre klasser i skolan, då de i debatt efter debatt envist hävdat att klasstorleken inte har någon betydelse för barns inlärning. Kanske är de lite missnöjda med sitt eget arbete?

Det finns dock en som inte är det minsta missnöjd och det är kommunalrådet själv. I dagens Norrtelje tidning vill han passa på att presentera allt gott Moderaterna och deras nickedockor gjort för kommunen under den senaste mandatperioden. Nytt badhus, jehupp, kostade bara 20 mkr mer än beräknat, men en ny förskola i Vigelsjö för 30 mkr det var för dyrt. I stället dras barn och skolkontoret och alla kommunens förskolebarn nu med höga kostnader för inhyrda, icke ändamålsenliga baracker. Nytt kulturhus, jehupp, klubbades för under 20 mkr för då behövde majoriteten inte ens ta debatten om vad det skulle innehålla eller hur pengarna skulle kunna räcka till mer än ett tomt skal i fullmäktige; beslutet kunde nämligen klubbas direkt i kommunstyrelsen till följd av den låga kostnaden. Huset, har jag hört, är redan för litet och utrymmen på Pythagoras industrimuseum måste hyras in för att få plats. Renovering av det gamla gevärsfaktoriet och museiparken är däremot ingenting som majoriteten brytt sig om att ens diskutera.

Det byggs mer än någonsin, fortsätter kommunalrådet, men vad är det som byggs? Hittills har vi bara sett dyra bostadsrätter, många av dem inriktade enbart mot personer över 55 år. Det talas om hyresrätter, men innan valet har ingen satt spaden i marken för att åstadkomma något större antal hyresrätter som kan minska den hutlösa kö på 12 år för en hyresrätt i centrala Norrtälje. Oftast är det väl så att kommunalrådet har bättre koll än alla oss andra vad som är på gång. Att utkräva någon form av ekonomisk försäkring från det nystartade bolag som lovat bygga 300 hyresrätter bakom kommunhuset kom inte på fråga; det är pålitiga personer, lovar kommunalrådet. Vid sittande debatt i Rimbo får debattanterna också veta att det är klart med byggnation av ett nytt område i Rimbo. Trots att inga beslut tagits.

Och visst är det konstigt att några Moderater vill ha mindre klasser trots att kommunalrådet säger att resultaten i skolan redan förbättrats markant? Att Norrtälje kommun har ett högre meritvärde än samtliga S-styrda kommuner i länet verkar vara tillräckligt för kommunalrådet. Han påpekar att Norrtälje är länets tryggaste kommun. F d gruppledaren för Folkpartiet hävdar att Norrtälje är länets bästa äldrekommun. Kommunalrådet fortsätter att tro att en nödvändig utbyggnad och upprustning av VA-nätet är den ultimata och ända miljösatsningen en kommun måste göra under ett halvt sekel. Och att en utveckling av en skärgårdskommun måste innebära försämrat strandskydd och ökad byggrätt/äganderätt.

Det enda jag tänker hålla med kommunalrådet om är att Norrtälje kan bli bättre. Vi kan ändra fokus, vi kan se de förstärkningar som behöver göras i skolan, i förskolan och på fritids för att våra barn ska få en trygg uppväxt och de kunskaper de har rätt till. Vi kan se de förstärkningar vi måste göra inom vård och omsorg för att ge personalen drägliga arbetsvillkor, för att kunna erbjuda människor i hela kommunen närhet, trygghet och en kontinuerlig service som inte ständigt hotas av nedläggning, privatisering och centralisering. Vi kan se hur vi kan värna natur och kulturvärden och lyfta dem till någonting positivt för kommunens utveckling i form av t ex ekoturism samt lokal produktion av livsmedel och energi till kommunens olika verksamheter. Vi kan arbeta annorlunda för att nå de mål vi vill nå och som vi tror gör livet bättre för många i stället för att göra livet bättre för ett fåtal.

lördag 23 augusti 2014

Har vi råd att strunta i pensionärerna?

Idag hade kommunens olika pensionärsföreningar bjudit in representanter för 10 olika politiska partier som kandiderar till kommunfullmäktige i Norrtälje i valet om en knapp månad. Närradions drivande kraft, av misstag presenterad som Leif Sperman, men som vi alla vet annars går under namnet Sparrman, agerade utfrågare och ställde både "stora" och "små" frågor som panelen fick besvara samtidigt som vi blev uppmanade att inte angripa någon annans politik eller gå i debatt. Endast ett inlägg under varje fråga fick göras. Från början fick vi veta att vi hade totalt tio minuter per person att nyttja för våra svar, men under resans gång hade vi ju ingen aning hur långt av vår tid vi hade kvar och om den skulle räcka för att besvara ala frågor och tänk om de viktigaste frågorna skulle komma på slutet? Nej, det var ingen enkel sak det där och rätt vad det var ville pensionärerna avrunda och det blev dags för en 60 sekunder lång avrundning oavsett hur mycket talartid vi gjort av med.

Hur svarade då politikerna på pensionärernas frågor? Jo, alla ville utjämna skatteskillnaden mellan arbetande och pensionärer, några av de borgerliga politikerna poängterade att de ville sänka pensionärsskatten när det finns utrymme i ekonomin, Landsbygdspartiet ville ta pengar från rovdjurskontot (färre vargstängsel?) för att sänka pensionärsskatten och Sverigedemokraterna ville förstås minska invandringen och generösa bidrag till terrororganisationer. I Vänsterpartiet vill vi sänka skatten mest för de med de allra lägsta pensionerna, oftast kvinnor.

Alla partier, utom Sverigedemokraterna, ville också att vårdhundarna skulle få finnas kvar i äldreomsorgen. För oss i Vänsterpartiet, och även Miljöpartiet talade om detta, handlar det om att det måste finnas ett väl utbyggt och finansierat förebyggande arbete. Grundtanken med Tiohundraprojektet var att effektivisera genom att också satsa förebyggande. När grundtanken nu slagits sönder av privatiseringar och konkurrens är det svårt att motivera ekonomiska satsningar på förebyggande åtgärder då de inte ger något direkt klirr i kassan hos enskilda utförare utan i stället resulterar i en samhällsvinst som inte går att stoppa i egen ficka.

De borgerliga partierna tycker att kommunen gör mycket för att leva upp till att vara finskt förvaltningsområde. Moderaterna påpekade också att det var de som drivit på att kommunen blivit finskt förvaltningsområde. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet drog sig till minnes en S-märkt motion om finsktalande äldreboende som debatterades livligt i fullmäktige innan den avslogs av den borgerliga majoriteten tillsammans med Sverigedemokraterna som starkt yttrade sig mot ett sådant förslag.

Alla partier, utom Moderaterna, verkade tycka att det var fel av kommunen (den borgerliga majoriteten) att förändra föreningsbidragen till pensionärsföreningarna för ett par år sedan och därför togs så sent som i förra veckan beslut i Kultur och fritidsnämnden att återställa bidragen samt ge föreningarna retroaktivt bidrag för ett år. Så lägligt tre veckor innan valet, lite extra skrammel till pensionärerna. På den direkta frågan vilka partier som kommer att verka för att föreningsbidragen till pensionärsföreningarna skulle bli kvar även under 2015 och 2016 svarade alla partier ja, utom Moderaterna.

Det blev också ett inlägg huruvida partierna ville ha privat eller offentligt driven vård och omsorg och det verkade här som att alla partier ville se en blandning. Valfriheten påtalades som mycket viktig av flera partier, i synnerhet Kristdemokraterna. I Vänsterpartiet tycker vi inte att den viktigaste frågan  är om vården är privat eller offentligt driven utan att skattepengarna stannar kvar i verksamheten. Dock är Tiohundraprojektet ett projekt som bygger på ett starkt integrerat samarbete och samordning, en samordning som krävs för att friställa de resurser som behövs för att kunna driva ett fullvärdigt akutsjukhus på en ort som Norrtälje. Samarbetsprojektet grundar sig i en kamp för att rädda ett litet akutsjukhus, en kamp för att visa för Stockholms läns landsting att vi minsann kan samordna resurserna så effektivt att vi kan behålla en fullvärdig akutmottagning. När projektet splittras och lönsamma delar privatiseras, pengar lämnar systemet blir det snart omöjligt att finansiera en akutmottagning med alla dess delar. Vi ser hur fler och fler viktiga verksamheter försvinner från sjukhuset och det oroar oss i Vänsterpartiet. Norrtälje är också en kommun där många många människor bor på landsbygden och för att de ska kunna få en god service och trygghet ser vi i Vänsterpartiet att Tiohundra är ett ovärdeligt koncept, det krävs nämligen samordning och flexibilitet för detta. Visst låter det fint att den gamle är myndig att välja själv, men valfriheten måste gälla alla. Hur kan den gamle välja sitt äldreboende idag då det inte finns tillräckligt med platser? Får du en plats på ett ställe efter några månader i kö vågar du ju knappast tacka nej, du hinner väl dö innan du får det ställe du önskar eftersom du är så krasslig den dagen du överhuvudtaget bedöms behöva plats i särskilt boende. 


Vänsterpartiet vill erbjuda en valfrihet som innebär att den som fyllt åttio år anses myndig att själv avgöra om den har behov av ett särskilt boende eller önskar bo kvar hemma. För att tillhandahålla denna valfrihet krävs en viss överkapacitet, men det gör det för att den borgerliga "väljaföretag"-valfriheten ska fungera också. Vänsterpartiet vill också bygga en rejäl och pålitlig hemtjänstorganisation inom Tiohundra AB. Vi vill att det ska bli lättare att få bistånd och att fler saker ska kunna ingå i hemtjänstpaketet som den äldre tilldelas. Den äldre ska också anses myndig att själv kunna bestämma vad den vill ha hjälp med. Med en stor och flexibel organisation kan vi både erbjuda en god hemtjänst, som gör att den äldre känner sig trygg hemma, som gör att behovet för äldre att köpa RUTtjänster minskar och som erbjuder de anställda trygga, fasta anställningar med god arbetsmiljö.


En man ställde frågan om politikerna anser sig ha råd att strunta i pensionärerna. En politiker, moderaten Göran Pettersson, svarade på frågan. Nej, det har vi inte. Och sen gick svaret ut på att de gott kunde arbeta lite längre eftersom de är så pigga.

måndag 18 augusti 2014

Hur kommer karriärtjänster att höja kvaliteten för våra barn?

Idag har jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) varit i Norrtälje och besökt förskolan Körsbäret. Ja, det var samma förskola som de lokala moderaterna Bino Drummond och Kjell Jansson också besökte för en tid sedan. Det är en relativt nybyggd kommunal förskola där man satsat extra mycket på IT i verksamheten. Berit Jansson (centerpartiets lokala gruppledare och vice kommunalråd har troligtvis fortfarande inte besökt någon förskola alls.)

Det är roligt att politiker intresserar sig för och besöker förskolor (jo, en gång stod några lokala moderater utanför vår förskola, min arbetsplats, och skulle ta foto till valaffischerna också. Det blev visst ingen och jag vet inte hur det hade sett ut med budskapet att krogarna måste få ha öppet till fem på morgonen heller...., de ändrade inriktning där). Det är positivt att de som beslutar om verksamheten vet hur den fungerar och har en förståelse för vad som behövs för att t ex höja kvaliteten. Det förslag som jag förstår lanserades av Maria Arnholm idag, var inget nytt förslag, utan presenterades av folkpartiet redan i mars om jag inte har fel. Det handlar inte om mindre barngrupper, fler pedagoger eller stöd till barn med särskilda behov, nej, det handlar om karriärstjänster även inom förskolan. Det handlar om att några duktiga pedagoger ska få 5000-10 000 kronor mer i månaden än sina kollegor. Ja, lönesättningen är redan individuell, så rent krasst skulle det ju redan kunna vara så, i Sverige pratar vi inte med våra kollegor om vår lön. Antagligen är vi övertygade om att vi inte är värda mer, eller så tror vi att vi uppfattas som skrytsamma om vår lön är högre.

I förskolan arbetas det i arbetslag och ofta finns det någon typ av arbetslagsledare som har lite mer ansvar för att information sprids, för hur utvecklingsdagar ska se ut, för att policydokument upprättas och efterlevs, för att den pedagogiska utvecklingen förs framåt och för att alla blir delaktiga i detta. På min arbetsplats får dessa personer 500 kronor extra i månaden. Jag kan ju inte låta bli att undra vad den som får 5000 kronor mer i månaden ska göra och hur det ska leda till en högre kvalitet i förskolan. Att arbeta i förskolan är ett lagarbete och vi behöver alla högre lön. Vi behöver också tillräckliga mänskliga resurser för att kunna bedriva ett bra arbete. Med det menas mindre barngrupper utan att minska allt för mycket på personalstyrkan.

Detta leder mig in på ett inlägg en annan folkpartist gjorde i ekonomidebatten på svt igår. Han försvarade det fria skolvalets införande med att mobbade elever måste ha möjlighet att byta skola, ett mycket märkligt skäl på flera sätt. För det första har ju detta varit möjligt länge. För det andra måste det ju vara ett enormt misslyckande om den utsatte eleven ska behöva byta skolan. I stället bör vi satsa på mindre klasser, fler vuxna i skolan och bättre fortbildning hur vi kan arbeta förebyggande mot mobbing. Det är ju ytterst otroligt om en skola skulle informera om att det förekommer mobbing så att du som elev eller förälder har möjlighet att välja bort skolan, eller? All mobbing som fortgår under längre tid är "godkänd" av de vuxna som finns i skolan, antingen har de inte bättre kunskap eller så har de inte resurser att ta tag i problemen. Såväl i förskolan som i skolan saknas det ofta resurser att arbeta på ett förebyggande sätt med elever/barn som de vuxna känner kan orsaka oro i gruppen. Det krävs läkarintyg, diagnoser, för att över huvud taget få till en diskussion trots att det sägs att det är barnets behov som ska avgöra, oavsett diagnos. Här finns mycket att göra och ju tidigare det görs desto bättre.

Vänsterpartiet vill satsa på förskolan genom att se till att inga grupper är större än 15 barn med minst tre vuxna. För att höja kvaliteten för föräldrarna vill vi att förskolan har öppet även på obekväm arbetstid. Högst kvalitet blir det om barnet kan vara på samma ställe oavsett om föräldrarna jobbar dag, kväll eller natt. Vi vill se att de barn som har särskilda behov ska få stöd. Det ska vara möjligt att få stöd under längre eller kortare tid utan att barnet har diagnos. Grupper med yngre barn eller med många barn med annat modersmål än svenska eller med andra större behov ska vara mindre än 15 barn, precis som skolverket tidigare rekommenderade. Kvaliteten kan höjas med fler utbildade förskolärare som har möjlighet att diskutera olika lösningar mer vetenskapligt med varandra och med vardagsnära forskning i projektform. Att satsa endast på vissa förskollärare känns inte som rätt väg att gå.

lördag 16 augusti 2014

Dags för valrörelse

Idag har vi i Vänsterpartiet Norrtälje (och på många andra orter) slagit upp vår valstuga. Den står på Stora torget i Norrtälje och är laddad med en del material och förhoppningsvis bemannad alla dagar, utom söndagar, fram till valet. Till vår stuga kan ni komma och ställa frågor och prata politik, ta en fika och umgås lite med våra kandidater till kommun, landsting och riksdag. Idag på torget var det full rulle då även andra partier hade startskott för valrörelsen. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet har stugor på torget och Socialdemokraterna har i år valt att ha ett valtält med en jättelik kartongkopia av kommunalrådskandidaten Ulrika Falk. Skulle kunna lura vem som helst. Smidigt, för Ulrika kan nu vara på plats i alla kommunens tätorter samtidigt. Kanske kan hon även se till att dottern och sambon sköter sig där hemma medan hon själv klonar sig vidare för att ta över rodret i kommunen.

Jo, nu hoppas vi alla på en förändring, t o m partier inom den nuvarande majoriteten verkar det som. Men jag förstår inte riktigt hur. Centern brukar ha åsikter om det mesta, men när du frågar dem varför detta inte är genomfört skyller de på kompromisser och samarbete och menar att om bara fler röstar på dem så kommer de att också genomföra det som de lovar i såväl majoritet som opposition. Folkpartiet verkar lite veliga, flera representanter verkar inte riktigt vilja kännas vid den förda politiken. Kristdemokraterna verkar onekligen pigga och outtröttliga trots dåliga siffror och att den lokala partiföreningen verkar bestå av två pensionärer. Annars tyckte jag nog att vår stuga verkade dra lika mycket besökare och aktiva medlemmar som Socialdemokraterna eller Miljöpartiet. Vilket drömläge med en jämnare balans och ett rödgrönt styre. Ärligt talat så arbetar jag inte ett dugg för att bryta upp några blockgränser och jag tror inte heller att det finns några allianspartier som vill regera med Vänsterpartiet. Jag vill se ett alliansfritt styre med en tydlig och människovänlig politik på alla nivåer.

Igår hörde jag en man på radion som inte tänkte rösta alls. Han sa att han inte var intresserad av politik alls, men i varje bisats till huvudmeningen så motsade han sig själv. Det kom fram att han i så fall skulle rösta på moderaterna eller socialdemokraterna, men eftersom de hade blivit allt för lika varandra så valde han att inte rösta alls. Inte ens för att mota sverigedemokraternas framfart. Om SD eller Fi skulle få makten skulle han flytta utomlands. Så helt ointresserad var han definitivt inte. Nu gäller det att vi alla visar vad vi tycker och hur vi vill forma det bästa samhället, för det är ju ändå allas slutmål. Det bästa samhället, det rättvisaste samhället, allt sett ur betraktarens ögon. Nu drar vi igång. Om en månad vet vi hur det gick.

torsdag 7 augusti 2014

En bit historia brann upp

Nu är det en dryg vecka sedan, då jag och dottern kom joggande över vämlingeslätten, vi låg på en bra tid, inställda på att ta 5 km på 30 minuter, som är dotterns sommarmål. Samma dag hade markägaren börjat skörda och två stora skördetröskor och en traktor stod på åkern. Dottern och jag småpratade om att vi skulle stanna framför maskinerna och ta vårt "joggarfoto". Vi var överens om att det var en bra bakgrund. Men det var då vi såg röken uppe från gården. "Är det nån som eldar?" undrade dottern. Nej, det bor ju ingen där, och förresten, i den här torkan får man inte elda hur som helst.

Ingen har bott på Vämlinge gård sedan den såldes för ca 1,5 år sedan. Hela förra sommaren stod såväl mangårdsbyggnaden från 1600-talet, som flyglarna och en mängd mindre hus som hyrts ut som sommarhus tomma, lämnade helt som de var, möblerade och med kaffekoppar i diskställen (det kunde man se genom fönstren). Lite kusligt var det och hela den här sommaren har alla husen dessutom stått olåsta och både barn och vuxna berättar om hur de varit in i husen och hur allt liksom står kvar, orört, som om en neutronbomb slagit ned. I ett hus bor, enligt vittnesmål en ilsken katt på övervåningen, kanske blev den också lämnad i sticket, och det står, enligt ett annat vittnesmål, färska blommor på bordet varje dag.

Jag har själv inte varit inne i något av husen, men en granne berättar att hon för två veckor sedan, ca 4 dagar innan branden, kontaktade ägaren då hon upptäckt att ett av de mindre husen stod olåst. Ägaren svarade då att han var ovetande om detta och tackade för informationen. Husen står fortfarande olåsta.

Dottern och jag tog inget "joggarfoto" utan småsprang mot gården samtidigt som vi ringde 112. 112, var god lägg inte på luren, det är många som ringer just nu..... Efter några minuter kom vi fram, någon annan hade just också ringt, men det var ingen som vi träffade när vi kom fram till gården, där kom just en man med ett barn som frågade om vi visste om det bodde någon i huset. Han hade inte ringt. Någon måste ha ringt och sedan bara kört förbi utan att invänta räddningstjänsten. När vi kom fram brann det bara i farstun, men elden och den svarta röken spred sig snabbt i det  varma torra vädret. När brandkåren kom till platsen var det för sent att rädda det anrika huset och även två småhus precis intill brann ned till grunden.

Snart hade de boende i fritidshusområdet bortom gården börjat samlas kring branden för att på nära håll följa släckningsarbetet. Dagen efter stod trädgårdsstolar på rad och vittnade om showen.

Markerna kring Vämlinge (Wemblinge) gård har brukats sedan 1300-talet och tomterna, där vi äger en, köptes loss från ägaren i slutet av 1960-talet. Tidigare hade området använts som skogsbete och för insamling av vinterfoder. vi har på vår tomt ett antal hamlade hasslar t ex. Det är viktigt att vi värnar om kulturbygderna och att människor ges möjlighet att bruka markerna och sköta om dem så att de öppna landskapen bevaras, för kulturen och för den biologiska mångfalden. Kultur och Natur går så ofta hand i hand. Men det är också viktigt att vi värnar om byggnaderna, här en byggnad som stått i snart 400 år, hur mycket historia bär den inte med sig? Nu finns bara skorstensstocken kvar. Det är klart att vi inte kan skydda oss mot väder, vind, elfel och allt vad det nu kan vara till vilket pris som helst, men jag menar ändå att en ägare till en så pass gammal och kulturhistoriskt viktig byggnad bör ha ett speciellt ansvar, t ex att se till att byggnaderna inte är tillgängliga för allmänheten genom att lämnas tomma och olåsta och utan tillsyn. Jag menar att de faktiskt stod utan tillsyn eftersom ägaren 4 dagar innan branden fått vetskap om att hus på ägorna stod olåsta och ännu, inte ens efter branden, har åtgärdat detta. Visst har vi andra också skyldigheter gentemot efterkommande generationer, visst skulle fler ha kontaktat ägaren, och kanske polisen, tidigare för att informera om att byggnaderna stod olåsta och att människor besökte dem, men det yttersta ansvaret måste ligga på ägaren.

Det är lätt att så här i efterhand veta vad som borde ha gjorts osv, men nu är det tyvärr för sent vad det gäller just den här byggnaden. Vämlinge gård var en av kommunens äldsta gårdar. Kanske borde kommunen göra en inventering av byggnader som är äldre än, låt säga 150 år, och tillsammans med ägarna upprätta bevarandeplaner? Vad händer nu med de övriga husen runt gården; sommarstugorna, flyglarna och de fallfärdiga ladorna? De står fortfarande tomma och olåsta och barnen är rädda när vi ska sova för de tror att det kommer att  börja brinna igen.

Morfar Gunnar skriver också om Vämlinge gård. I Norrtelje tidnings pappersupplaga stod det enbart att ett ödehus i Vämlinge brunnit ned. Torftigt.