Här bloggar jag om stora och små, mer eller mindre politiska, händelser i världen och i vardagen.
onsdag 30 september 2009
konsumtion
måndag 28 september 2009
Är mina val viktigare när jag representerar mig själv än när jag representerar andra?
Jag blir förundrad då bonden och centerpartisten Berit Jansson berättar om hur hon själv tyckt att det var viktigt att bli KRAVcertifierad som bonde efter Tjernobylkatastrofen, hur hon ställde sig frågan; Är jag verkligen på rätt väg? och hur hon kände sig nöjd och säker med garantin att vara kontrollerad av KRAV i sin verksamhet. Ändå tycker hon att det är dyrt och onödigt att ställa liknande miljökrav på kommunens verksamheter. "Kommunen behöver inte vara konkurrenskraftig på samma sätt som ett företag". Är det detsamma som att vi inte har några ambitioner för kommunens arbete eller för de som på olika sätt nyttjar kommunal omsorg, skola eller service?
Jag har ända sen min äldsta dotter för 6 år sedan började i den kommunala barnomsorgen undrat varför man inte kan få garantier om svenskt kött, närproducerad och ekologisk kost. Nej, för att kunna erbjuda sina barn, eller för den delen äldre föräldrar, detta tvingas man välja privata entreprenörer som inte är bundna av kommunens upphandlingsavtal. Men om kommunen hade en certifiering som garanterade miljöhänsyn i kostproduktionen skulle vi kunna känna oss mer tillfreds, mer trygga i att barnen faktiskt får i sig en fullgod kost.
Berit Jansson, ställer du dig aldrig frågan; Är vi på rätt väg? Du representerar faktiskt kommunmedborgarna och de har väl samma rätt att ställa KRAV på kvalitet och kontroll som du har i ditt privata arbete och liv?
Det verkar som om den borgerliga majoriteten inte är beredda att låta de som utnyttjar kommunens service åtnjuta samma kvalitet som privata entreprenörer kan erbjuda. Kanske är det för att utarma verksamheten och tvinga fram avknoppningar, för alla som arbetar vill ju kunna erbjuda bästa service och kvalitet. Ingen vill vara den verksamhet som de som inte orkar eller kan välja erbjuds.
Berit Jansson vill själv vara certifierad och kontrollerad men miljöarbetet i kommunen anser hon kan skötas på andra sätt. Genom policies och hyllvärmare som inte binder oss till någonting överhuvudtaget. Norrtälje kommun kallar sig sedan länge för EKOkommun, men inte kan man kalla sig för en framsynt och djärv miljökommun bara för att man restaurerar några sjöar och har turen att ligga i ett område rikt på vacker natur. Här satsas det på fler bilvägar medan järnvägen (som var en hit redan för över 100 år sedan) måste utredas ytterligare. Motion efter motion på miljöområdet avslås med hänvisningar till lagar, kostnader och allmänt elände som de skulle medföra. Trots att de är fullt genomförbara på andra orter i landet. Dåligt. riktigt eländigt dåligt är det. Och jag undrar; kan vi verkligen vara på rätt väg????
onsdag 23 september 2009
ja, tack och amen - den gubben går inte
Inte så där jättestor lust
tisdag 22 september 2009
En annan anka
fredag 18 september 2009
det känns bra när man kommer nån vart
onsdag 16 september 2009
En vecka med mycket innehåll
tisdag 15 september 2009
Vi vill förändra
söndag 13 september 2009
Trötthet och hormonrubbningar
lördag 12 september 2009
Att avstå eller att utöka
fredag 11 september 2009
Dagens nyheter
torsdag 10 september 2009
Solig september
Apropå snöskottning
onsdag 9 september 2009
En ganska solig, blåsig, bra dag
tisdag 8 september 2009
Visst har vi nåt gemensamt
måndag 7 september 2009
Byt mat - inte klimat
lördag 5 september 2009
vi är medvetna om att vi spretar
Sjukvården, ersättningssystemen. Lars Ohly är den enda som talar om sjukskrivningar som en försäkring, alla andra kallar det bidrag. Eftersatta grupper i samhället; pensionärer och sjuka. Vi pratar också om systemet med privatiseringar av sjukvård och skolor, situationen med stora barngrupper på förskolor och fritidshem.
En annan värld är möjlig – En annan skola är möjlig – En annan sjukvård är möjlig – En bättre värld är möjlig – En bättre… är möjlig – En jämlik värld är möjlig -
Varför är jag vänsterpartist?
Generell välfärd, offentligt ägande
Utmaning till alliansen – enkelt flygblad har gjorts i Österåker.
”Jag är inte så intresserad av politik… - Men vad äter du för mat då?”
Mat är politik, allt är politik.
Det är viktigt för oss att vara ETT parti – på kommun, landstings- och riksnivå.
Privata alternativ har funnits länge, men de har inte fått del av skattepengarna. Vad passar dåligt att privatisera? Utbildning, vård, kultur, poänger med att tillsammans äga och driva.
Inte bara rättvisa – också demokrati.
Efterfrågan, ju mer pengar desto mer kan du efterfråga. Ska efterfrågan eller behov styra? När makten hos valda politiker minskar, minskar rösträttens värde.
Vi är tydligt socialistiska och feministiska.
Vi har varit opposition sen 1917 så vi är väldigt vältränade. Vi har tränat för att en dag sitta i regeringen, så det borde gå bra nu när vi tränat länge. Vi är inte bara i politisk opposition utan även mot ett patriarkalt samhälle som det kommer att ta generationer att förändra. Ska vi vänta tills vi får egen majoritet innan vi börjar skapa vårt drömsamhälle kommer det att ta flera hundra år och samhället kommer att vara riktigt dåligt.
Det är bättre att försöka vara med och få rätt i praktiken än att stå vid sidan och ha rätt i retoriken.
Oppositionens mål kan inte vara: Vi vill ha makt, utan: Vi vill förändra.
Miljöfrågorna är den största politiska utmaningen. Lyckas vi inte blir alla andra frågor oviktiga. Marknaden kommer inte att lösa miljöproblemen. Den kortsiktiga lönsamheten har inget intresse av långsiktig hållbarhet.
Rättvisan. Välfärden. Tryggheten. Massarbetslösheten måste lösas. Rättviseaspekter, minska klyftor. Hålla ihop samhället. Människor blir inte längre delaktiga i samhället.
Demokratin. Bygger på att många är delaktiga och känner tilltro. Vi ska vara tre partier som bjuder in människor som vill ha inflytande. Vi ska lyssna och låta människor vara med och påverka. Projektet med att byta regeringen är ingen grej mellan tre partier. Vi ska inte vara rädda för människors förväntningar på förändringar – vi ska vara rädda om de inte förväntar sig förändringar. Barack Obamas ledarskap är väl det som präglas av mest förväntningar. Lars Ohly vill gärna vara Sveriges Obama.
Japp, lite axplock ur anteckningarna från en härlig dag på Syninge kursgård.