tisdag 22 september 2009

En annan anka

Alla har vi väl gjort en och annan anka, men kanske inte som Anna Anka. (Oj, så fyndigt). Nu har väl snart varenda bloggare och krönikör i detta land berört Anna Ankas önskan om att få engagera sig i svensk politik. Och det är väl upp till var och en att gå med i ett parti, men sen ska man ju ha det partiets förtroende för att få en ledande post inom detsamma. Jag vet inte om Anna Anka kan lyckas med det. För hur mycket borgerlig hon än verkar för oss till vänster, hur mycket hennes åsikter liknar KD eller M för oss i det rödgröna lägret, så är hon kanske ändå att betrakta som en extrempolitiker i Lagomlandet Sverige.
Jag läste hennes artikel i SvD och jag måste säga att det kändes som en fläkt från en annan tid eller en annan värld. Vi har kommit längre Anna! Och jag måste säga att jag känner mig så nöjd att jag inser att det inte är min plikt att utföra sexuella tjänster varje morgon för att få behålla min man. Kräver han det, kan han dra. Men han är ju å andra sidan inte Paul Anka. Och jag inser snabbt att det är ett pris Anna betalar för att få leva det liv hon gör. Och hon tycker det är värt det. Det är ju hennes grej, det säger jag ingenting om, men det är ingenting att göra politik av. Inte i Sverige. Idag.
Jag tänker också på det hon säger om hemhjälp. Jag har mina barn i förskolan, dels för att jag tycker att det till viss del är någonting positivt för dem, dels för att jag måste arbeta för att försörja mig och dem. Men när jag är ledig, tycker jag att jag är den som bäst tar hand om dem och uppfostrar dem. Skulle aldrig drömma om att låta någon annan ta hand om dem när jag är ledig. En barnflicka kan vara ett alternativ när man jobbar kvällar och helger (typ när man blir iröstad i EUparlamentet eller nåt), men på fritiden tar jag hand om mina egna barn. Det är en ynnest.
Jag kanske är självgod, men jag anser också att jag själv är bäst på att laga mat, baka kaffebröd, handla, sköta trädgården och mycket annat. Okej, jag kanske inte är bäst i världen på att städa, men hur ska ickesvenskspråkiga städare kunna få ordning på mina politiska handlingar och kurslitteratur? Att ha städat innebär ju inte bara tyllgardiner och väldammade porslinsdekorationer i den vita vitrinhyllan.
Jag är stolt över att arbeta, göra ett bra jobb, engagera mig i samhället, veta vad jag pratar om, uppfostra mina barn och ta hand om min egen skit (även om den stinker ibland). Det livet Anna Anka lever är inte åtråvärt för mig och absolut inte värt ett "blowjob every morning".

Inga kommentarer: