Vad är detaljer Kjell Jansson? Tror du inte lärarna kan sitt jobb?

Vad roligt. Moderaterna som styrt Norrtälje kommun i 16 år och ständigt har beskyllt oppositionen för att vilja peta i detaljer, varenda motion, varenda interpellation, har ansetts vara detaljpetande, tycker nu att det är helt på sin plats att tala om för lärarna att de måste undervisa om vad som hänt i Europa under 1900-talet, ja, de vill t o m tala om för lärarna att de bör göra en resa till ett koncentrationsläger med sina elever. Det är ju en väldigt viktig del av undervisningen, naturligtvis, vi i Vänsterpartiet tycker också att lärarna ska göra sitt jobb och undervisa eleverna om detta, och visst är det önskvärt att de också gör studiebesök i samband med detta, om det finns ekonomi för det.

Det som vi skrattar åt nu, är väl att detta måste vara höjden av att peta i detaljer? Tror Moderaterna att lärarna inte kan sitt jobb? Vill de att alla elever ska få besöka ett koncentrationsläger så kan kommunen antagligen ge direktiv om detta, men inte utan att tala om hur det ska finansieras, var ska pengarna tas? Ska kommunen skjuta till extra medel för att göra detta möjligt? Ska eleverna betala ur egen kassa? Oavsett vilket, så är det på gränsen till om det är möjligt att detaljreglera av politiker i kommunfullmäktige. Lärare har ju en gedigen utbildning och har idag dessutom krav på att inneha legitimation för att bevisa att de är behöriga/kunniga/kompetenta på sina områden. Det finns antagligen många lärare som skulle vilja göra studiebesök i koncentrationsläger med sina elever, en del gör det också, men då gäller det ju att skapa utrymme för detta genom att dra in på någonting annat. Skolan badar inte precis i pengar.

När vi föreslog att införa ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan, sa Moderaterna att vi petade i detaljer. När vi ville införa EN vegetarisk lunch i veckan inom kommunens verksamheter, sa Moderaterna att vi petade i detaljer. Och detta är ju bara en bråkdel av alla idéer som vi fört fram och fått benämnt som detaljer.

Jag vill gärna spinna vidare på förslaget om ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan. Till en början var detta någon som även Socialdemokraterna motsatte sig, de hävdade att det var svårt att avgöra vad som var en barngrupp i förskolan. Efter det har ju partiet centralt kommit på  bättre tankar och vi kan bara hoppas att detta tänk kan få slå rot i huvudet på politiker, tjänstemän och verksamhetschefer i vår kommun. Idag är vi så itutade att sätta ekonomin och inte barnens bästa i fokus. Vi talar om idealbarngrupper på 23-25 barn för då kan vi behålla en stabil personalstyrka. Men det handlar ju inte om vad som är bäst för barnen egentligen. Jo, ok, det kanske är bättre med 17 barn och fyra personal än 16 barn och tre personal, men det är ju inte så vi ska diskutera den här saken. Att många chefer och politker får till svar av de verksamma på golvet att det är ok med barngrupper på 20 barn handlar ju om att de anställda vet att om barngruppen blir mindre försvinner personaltimmar från avdelningen. Och då blir det svårt att jobba i smågrupper, det blir skört när någon är sjuk osv osv. De flesta som jobbar ute i förskoleverksamheten vill inte ha stora barngrupper, de vill bara ha tillräckligt med personal för att hinna med omsorgen och det pedagogiska uppdraget med barnen. Och kanske t o m ta rast.

Går jag till nästa förslag om att införa en vegetarisk dag på matsedeln så slår Moderaterna verkligen bakut, i landstingsfullmäktige får även Folkpartiet spel när denna fråga lyfts; "Peta inte i MIN lunchtallrik", liksom. Det är ju otroligt märkligt att samma människor tycker det är helt ok att ha en fiskdag, en korvdag, en färsdag osv. Men GUD FÖRBJUDE en vegetarisk dag. Trots all kunskap och forskning som pekar på att detta vore bättre för så väl vår hälsa, miljön och ekonomin.

Och där kan vi ju fortsätta med nästa grej, som också går emot precis all vetenskap och forskning och där jag faktiskt är grymt besviken på regeringen. Hur kan de över huvud taget låta major Björklund få en enda påverkan till på den svenska skolan? Han är den människa i detta land som troligtvis är minst intresserad av lärande, lärandemiljöer och vetenskap och han har redan haft sin chans att bevisa det. Han har inte en gång under sin tid som högst ansvarig för kommande generationers kunskapsnivå lyssnat till vad forskningen säger. Nu går regeringen honom till mötes och inför betyg från årskurs fyra i 100 frivilliga skolor. Samtidigt föreslår hans parti att arbetslösa ska fungera som extraresurser i förskolans stora barngrupper, när ingen är sjuk vill säga, för då ska de gå hem till barnen och ta hand om dem i deras hem medan föräldrarna kan arbeta som vanligt.

Detta är ju ett förslag som sänker kvaliteten i förskolan, inte innehar något som helst barnperspektiv och ökar pressen på föräldrarna att arbeta trots att deras barn är sjuka och behöver dem. Hur sänker det kvaliteten i förskolan? Jo, det blir en större andel outbildad arbetskraft i förskolan. När ordinarie utbildad personal är sjuk kommer inte vikarier att tas in eftersom den extra arbetskraften ju finns där. Det kommer dessutom att kunna uppstå otrevliga tvister när personal har befunnit sig i de s k "kundernas" hem, saker kan försvinna ur hemmen, personalen kan bli anklagad, det kan spridas skvaller på förskolan om hur barnet har det hemma som gör att barnet inte behandlas likvärdigt (speciellt som andelen outbildad personal ökar). Förutom detta blir ju denna "extrapersonal" också en levande smittspridare som går från sjuksäng till sjuksäng och emellan detta kommer in i förskoleverksamheten och kramas med barnen. Vad som kan hända i hemmet med ett barn och en outbildad personal låter jag här vara osagt.

Oj, det blev lite mer än Moderaternas motion till kommunfullmäktige om att elever i årskurs åtta och nio ska få mer undervisning om nazismen och kommunismens illdåd och helst också besöka ett koncentrationsläger, men jag kände väl att jag måste skriva av mig om en del andra detaljer också.

Hur kommer karriärtjänster att höja kvaliteten för våra barn?

Idag har jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) varit i Norrtälje och besökt förskolan Körsbäret. Ja, det var samma förskola som de lokala moderaterna Bino Drummond och Kjell Jansson också besökte för en tid sedan. Det är en relativt nybyggd kommunal förskola där man satsat extra mycket på IT i verksamheten. Berit Jansson (centerpartiets lokala gruppledare och vice kommunalråd har troligtvis fortfarande inte besökt någon förskola alls.)

Det är roligt att politiker intresserar sig för och besöker förskolor (jo, en gång stod några lokala moderater utanför vår förskola, min arbetsplats, och skulle ta foto till valaffischerna också. Det blev visst ingen och jag vet inte hur det hade sett ut med budskapet att krogarna måste få ha öppet till fem på morgonen heller...., de ändrade inriktning där). Det är positivt att de som beslutar om verksamheten vet hur den fungerar och har en förståelse för vad som behövs för att t ex höja kvaliteten. Det förslag som jag förstår lanserades av Maria Arnholm idag, var inget nytt förslag, utan presenterades av folkpartiet redan i mars om jag inte har fel. Det handlar inte om mindre barngrupper, fler pedagoger eller stöd till barn med särskilda behov, nej, det handlar om karriärstjänster även inom förskolan. Det handlar om att några duktiga pedagoger ska få 5000-10 000 kronor mer i månaden än sina kollegor. Ja, lönesättningen är redan individuell, så rent krasst skulle det ju redan kunna vara så, i Sverige pratar vi inte med våra kollegor om vår lön. Antagligen är vi övertygade om att vi inte är värda mer, eller så tror vi att vi uppfattas som skrytsamma om vår lön är högre.

I förskolan arbetas det i arbetslag och ofta finns det någon typ av arbetslagsledare som har lite mer ansvar för att information sprids, för hur utvecklingsdagar ska se ut, för att policydokument upprättas och efterlevs, för att den pedagogiska utvecklingen förs framåt och för att alla blir delaktiga i detta. På min arbetsplats får dessa personer 500 kronor extra i månaden. Jag kan ju inte låta bli att undra vad den som får 5000 kronor mer i månaden ska göra och hur det ska leda till en högre kvalitet i förskolan. Att arbeta i förskolan är ett lagarbete och vi behöver alla högre lön. Vi behöver också tillräckliga mänskliga resurser för att kunna bedriva ett bra arbete. Med det menas mindre barngrupper utan att minska allt för mycket på personalstyrkan.

Detta leder mig in på ett inlägg en annan folkpartist gjorde i ekonomidebatten på svt igår. Han försvarade det fria skolvalets införande med att mobbade elever måste ha möjlighet att byta skola, ett mycket märkligt skäl på flera sätt. För det första har ju detta varit möjligt länge. För det andra måste det ju vara ett enormt misslyckande om den utsatte eleven ska behöva byta skolan. I stället bör vi satsa på mindre klasser, fler vuxna i skolan och bättre fortbildning hur vi kan arbeta förebyggande mot mobbing. Det är ju ytterst otroligt om en skola skulle informera om att det förekommer mobbing så att du som elev eller förälder har möjlighet att välja bort skolan, eller? All mobbing som fortgår under längre tid är "godkänd" av de vuxna som finns i skolan, antingen har de inte bättre kunskap eller så har de inte resurser att ta tag i problemen. Såväl i förskolan som i skolan saknas det ofta resurser att arbeta på ett förebyggande sätt med elever/barn som de vuxna känner kan orsaka oro i gruppen. Det krävs läkarintyg, diagnoser, för att över huvud taget få till en diskussion trots att det sägs att det är barnets behov som ska avgöra, oavsett diagnos. Här finns mycket att göra och ju tidigare det görs desto bättre.

Vänsterpartiet vill satsa på förskolan genom att se till att inga grupper är större än 15 barn med minst tre vuxna. För att höja kvaliteten för föräldrarna vill vi att förskolan har öppet även på obekväm arbetstid. Högst kvalitet blir det om barnet kan vara på samma ställe oavsett om föräldrarna jobbar dag, kväll eller natt. Vi vill se att de barn som har särskilda behov ska få stöd. Det ska vara möjligt att få stöd under längre eller kortare tid utan att barnet har diagnos. Grupper med yngre barn eller med många barn med annat modersmål än svenska eller med andra större behov ska vara mindre än 15 barn, precis som skolverket tidigare rekommenderade. Kvaliteten kan höjas med fler utbildade förskolärare som har möjlighet att diskutera olika lösningar mer vetenskapligt med varandra och med vardagsnära forskning i projektform. Att satsa endast på vissa förskollärare känns inte som rätt väg att gå.

Att satsa på barn och unga är något helt annat än att curla - det är god hushållning med gemensamma resurser

Vänsterpartiet i Norrtälje har under flera år uppmärksammat situationen på våra fritidshem. Barngrupperna är stora och personaltätheten är låg. Det är svårt för pedagogerna att hinna med och se och tillgodose alla barns behov. Många barn väljer att sluta på fritids innan de fyller tio år. Hur dessa barns vardagar då ser ut kan vara mycket varierande. Kanske finns det de som, enligt vice kommunalråd Berit Janssons (C) visioner, går hem och viker strumpor och plockar ur diskmaskinen, men det finns säkert också de som bara driver runt på stan eller går hem och sätter sig med ett dataspel i väntan på att föräldrarna ska komma hem. Att ge pedagogerna resurser att utveckla och anpassa verksamheten för de barn mellan tio och tolv år kallar vice kommunalrådet för curling (liksom att erbjuda ungdomar kommunala sommarjobb för att hjälpa dem att få in en fot på arbetsmarknaden), och det ska inte Norrtälje kommun ägna sig åt. Nej, den sittande borgerliga majoriteten vill se livskraftiga och kreativa ungdomar som själva skapar sin framtid. Vad som händer med de som inte känner sig fullt så starka på egen hand framgår inte av den borgerliga punktprogrammet.

Vänsterpartiet i Norrtälje har lagt interpellationer och motioner om en översyn av barngruppsstorlekarna på fritidshemmen och vi har också föreslagit att verksamheten för tio till tolvåringar får möjlighet att utvecklas. Vi tror inte att alla tio till tolvåringar verkligen vill gå hem och vara ensamma med strumptvätten. Vi tror inte heller att alla ansvarsfulla föräldrar, som kanske pendlar till ett jobb utanför kommunen och inte kommer hem förrän flera timmar efter skolans slut, vill att deras barn är ensamma, alternativt är hänvisade till att hänga med de kamrater som inte heller har någonstans att ta vägen. Många barn behöver i tio till tolvårsåldern fortfarande stöd i att finna meningsfulla aktiviteter för sin fritid av kompetenta vuxna.

Vår representant i Barn och skolnämnden, Christina Hamnö, har besökt flera olika fritidshem i kommunen och fått vår bild av verksamheten bekräftad. Personalen gör att dunderbra arbete utifrån de förutsättningar de har, men många gånger känner de sig otillräckliga. Knappa resurser till fritids är något som i längden drabbar de barn som även har knappa resurser hemma genom att det ökar klyftorna mellan dessa barn och de barn som t ex har föräldrar som arbetar i närheten. Arbetsförhållandena för pedagogerna blir också ohållbara och detta riskerar leda till ökade sjukskrivningar och ohälsotal.

Nu stöttar Vänsterpartiet centralt upp med 750 miljoner kronor för att få in mer personal i förskolan och på fritids för att kunna minska barngrupperna och antal barn/vuxen. Vänsterpartiet i Norrtälje har även föreslagit ett tak på 15 barn per barngrupp i förskolan. Pengarna till satsningen ska bl a tas genom en återställd restaurantmoms. En hög kvalitet på barnomsorgen, trygga föräldrar och goda arbetsförhållanden för personalen som tar hand om våra barn är viktigare än att det är billigare att äta ute. Arbeten inom de pedagogiska verksamheterna borde kunna vara lika attraktiva för de ungdomar som arbetar inom restaurantnäringen idag och, som enligt Alliansen, med dessa förslag kommer att bli arbetslösa.

Många barn i förskolan kräver hög kvalitet på verksamheten

Skolverket meddelar i en rapport att nästan 490 000 barn nu är inskrivna i förskolan, en ökning med 7000 barn sedan förra året. Det betyder att 85% av alla barn mellan 1-5 år är inskrivna i förskolan och 95% av barnen i åldersspannet 3-5 år. Detta ställer höga krav på en god kvalitet i verksamheten eftersom det blir det första steget i utbildningsväsendet för så gott som alla barn i Sverige. Det ställer också höga krav på en jämn kvalitet som ger barnen likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Skolverket rapporterar dock regionala skillnader där barngrupperna är störst i förortskommuner, varuproducerande kommuner och kommuner i tättbebyggda regioner. Mindre barngrupper återfinns i turism och besöksnäringskommuner.

Det kan vara lite svårt att avgöra vilken av dessa typer av kommuner Norrtälje kommun räknas som. Samtidigt som vi lanserar oss som handelsstad och har en stor fritidsbefolkning (turism/besöksnäring), så ligger vi också i en tättbefolkad region och ses ibland som en avlägsen förort till Stockholm. Hur som helst  har, enligt skolverkets siffror barngruppsstorlekarna inte ökat utan ligger på runt 17 barn/barngrupp. Vuxentätheten ligger också still på 5,3 barn per vuxen. Enligt tidigare rekommendationer från Skolverket har ett maxtak på 15 barn per barngrupp varit önskvärt, med möjlighet till än mindre grupper för yngre barn, barn i behov av särskilt stöd eller barngrupper med många olika modersmål representerade. Om de rekommendationerna (som plockades bort för något halvår sedan) skulle gälla skulle vi ju också vilja se en snittsiffra på 13 barn/barngrupp. I Vänsterpartiet, Norrtälje, anser vi att barngrupper inte bör vara större än 15 barn, lite flexibelt, men 17 barn ska inte vara snitt då vi vet att många grupper t ex på landsbygden är betydligt mindre.

Förskolan har en nyligen reviderad läroplan som ställer ganska så stora krav på verksamheten, hur den ska följa varje barns utveckling och ta vara på varje barns förmågor samt anpassas efter barnens behov och intressen. Forskning visar att barn som gått i en förskola med hög kvalitet klarar av skolan bättre än barn som inte gått i förskola. Samma forskning visar att barn som gått i en förskola av lägre kvalitet klarar skolan sämre än barn som inte gått i förskola. Med en situation där 95% av barnen under en tid av sin yngre uppväxt är inskrivna i förskolan är det mycket viktigt att alla förskolor håller en hög kvalitet. Likvärdigheten i den svenska skolan har, enligt PISArapporten, stadigt försämrats och det blir inte bättre av att barnen inte ges likvärdiga förutsättningar då de börjar skolan.

Skolverket konstaterar att 56% av de anställda i kommunala förskolor har förskollärarutbildning medan endast 41% av de anställda i friförskolorna har det. Det är dessutom en siffra som sjunkit. Det sägs att det är brist på förskollärare och samtidigt kräver förskollärarna - med rätta - högre lön. Vissa fristående förskolor betalar högre löner än kommunerna, andra betalar lägre. Norrtälje kommun satsar extra för att höja lönerna till förskollärare för att komma närmare de löner som erbjuds närmare Stockholm. Denna satsning gäller dock inte de som inte har en tillsvidareanställning. För att få en tillsvidareanställning måste du först och främst ha din legitimation, som du kan få då du skickar in intyg efter fullgjort introduktionsår (som beräknas på antal arbetade timmar, så arbetar du deltid tar det längre tid än ett år). Introduktionsåret får du sedan inte tillgodoräkna dig som anställningstid på din arbetsplats och som grund för LAS, vilket hade gjort att du automatiskt konverterades till tillsvidareanställning efter två år. Så, i Norrtälje kommun är det fullt möjligt att  som utbildad förskollärare arbeta deltid på visstidsanställning och lägre löneutveckling i flera år trots att det sägs att det är ett bristyrke och trots att det sägs att det satsas.

Andelen anställda män är fortsatt låg, dock något högre i de fristående förskolorna. Detta kan vara en följd av att de inte i lika hög utsträckning kräver förskollärarutbildning. Det är viktigt att fler män anställs i förskolan, gärna då också med förskollärarexamen. Vänsterpartiet, Norrtälje har lagt en motion om att locka fler till förskollärarutbildningen, även män. Vi vill också att kommunens förskolor aktivt ska försöka rekrytera män då de stora pensionsavgångarna kommer att orsaka ett stort behov av nya förskollärare i kommunen.

Den nya feministiska vågen - för ett jämställdare Norrtälje med Vänsterpartiet

Idag har representanter för Vänsterpartiet i Norrtälje stått på Stora torget och bjudit på glögg och pepparkakor samt delat ut flygblad om våra förslag för ett mer jämställt Norrtälje.

Det var en del människor ute i julhandeln och en del stannade också och pratade lite kring de förslag som vi har. Andra sa "Nej tack" till ett jämställdare Norrtälje och en äldre man tyckte att "Den nya feministiska vågen" lät skum. 

På flera av de här områdena ligger Norrtälje kommun dåligt till, vi tar ut färre pappadagar, vi har fler våldsbrott mot kvinnor osv. Det expanderande vårdvalet ger många kvinnor osäkra anställningsformer och otrygghet då det gäller omsorgen om de äldre. Utan aktivt jämställdhetsarbete som bygger på könsuppdelade siffror i kommunens verksamheter fortsätter vi gynna en snedfördelning av resurser i t ex föreningslivet. Vi måste också få upp lönerna inom kvinnodominerade yrken som inom vården, omsorgen, skolan osv. Vi i Vänsterpartiet tar dessa frågor på allvar och det kommer vi att visa särskilt i den kampanj som just nu pågår. Vi kommer att lägga motioner, interpellationer och skriva debattartiklar inom detta område. Håll ögon och öron öppna. Och rösta rött för ett varmare och jämställdare samhälle.

Norrtälje hamn och Översiktsplan 2040

Ikväll har jag varit på ett informationsmöte om norrtälje hamns framtida utformning och användning. Planerna är stora och ett fullt utbyggt hamnområde skulle innebära en fördubbling av invånarantalet i centrala Norrtälje. Planerna innehåller även utomhusbad, kallbadhus, skridskobana, brygga för vaxholmsbåtar mm mm. Det är naturligtvis svårt att föreställa sig och en del invändningar kom också emot att flytta flismottagningen till hargshamn för att sedan köra fliset till norrtälje med lastbil,"dyrare och sämre för miljön", sas det samtidigt som presentationen ville framställa projektet som byggandet av en hållbar stad som ev skulle innehålla centraldammsugare för hushållssopor.

På måndag ska översiktsplan för norrtälje kommun 2040 tas av kommunfullmäktige. I Vänsterpartiet hade vi i remisstadiet en hel del synpunkter som vi givetvis fortfarande vidhåller. Till beslutet på måndag kommer vi att lägga ett särskilt uttalande till protokollet. Uttalandet kommer att ha följande inriktning:

Fem framtidsfrågor i fokus

•

På samma sätt som Norrtälje kommun integreras med och utvecklas i takt med Stockholmsregionen ska kommunens landsbygd integreras i kommunens utveckling. Hela kommunen ska leva. Norrtäljes stadskaraktär ska värnas.

Vänsterpartiet, Norrtälje, anser, i enlighet med vårt tidigare remissvar i ärendet, att översiktsplanen för Norrtälje kommun t o m 2040 i större grad bör vara en vision för hela kommunen med alla dess delar än för Stockholm Nordost och Stockholmsregionen. Att helt baka ihop Norrtälje kommun med utvecklingen i hela Stockholmsregionen känns inte som enbart en framgångsfaktor. Kommunen har speciella värden och förutsättningar som bör behandlas som tillgångar och lyftas fram för en tydligare utveckling av hela kommunen. Det är viktigt att kommunens landsbygds integrering i kommunens utveckling lyfts i lika stor grad som kommunens integrering i Stockholmsregionen. Vänsterpartiet anser vidare, att det är av vikt att det finns en vision om hur en gemensam, långsiktig förvaltning av gemensamma resurser inom kommunen kommer att ske.

Det är viktigt att värna om Norrtäljes anrika stadskärna som en tillgång med butiker och kultur. Vi vill inte se ytterligare etableringar av affärscentrum utanför staden utan i stället en långsiktig planering som syftar till att hålla butiker, kulturliv och restauranter i stadskärnan levande. Vi anser också att översiktsplanen bör ta upp de delar som är omistliga för Norrtäljes karaktär och identitet. En stadsarkivare/ stadsarkitekt måste anställas igen. Rivningar och byggnationer i Norrtälje stadskärna är en angelägenhet för hela kommunens befolkning och samtidigt som stor hänsyn till stadens karaktär och historia bör vidtagas bör också besluten om dessa förändringar ske med så stort medborgarinflytande som möjligt.

•

Skolan ska utvecklas och göras mer likvärdig. Utbildningsnivån ska höjas.

För att nå en god utbildningsnivå i kommunen anser Vänsterpartiet att det även är viktigt med hög kvalitet inom förskola och fritids. Många barn tillbringar mycket tid i dessa verksamheter och detta påverkar även hur de fungerar i skolan. Riktlinjer för barngruppsstorlekar är ett kvalitetskrav som i hög grad kan bidra till bättre verksamhet. Vi anser också att det är viktigt att det finns möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid. Beträffande grundskolorna anser vi att genomlysningsuppdraget måste ha ett helhetsperspektiv så att även landsbygdens utveckling i stort finns med som en faktor i beslutsunderlaget. Genom en medveten landsbygdspolitik kan elevunderlaget stärkas för de små skolorna. Alla skolor måste hålla en hög kvalitet och inget barn eller förälder ska kunna göra ”fel val”.

•

En grön omställning där Norrtälje kommun gör skäl för sin titel som Ekokommun ska öka delaktigheten på arbetsmarknaden och utveckla nya och befintliga företag

Vänsterpartiet anser att satsningen på en vattenledning från Mälaren är långsiktigt osäker. Långa transportsträckor av vatten innebär ökade risker för läckage och andra olyckor. Norrtälje kommun måste nu ta fram en planberedskap för hur dricksvattenförsörjningen ska ske vid en eventuell utslagning av Mälaren som dricksvattentäkt. Avgifterna för vatten ska uppmuntra till snål användning och hållbara lösningar för avlopp ska väljas i de mest känsliga områdena. Det måste bli enklare för medborgarna i kommunen att källsortera och återvinna. Det ska inte vara nödvändigt att ha bil för att kunna återvinna sina sopor. Stationerna ska vara rena och välorganiserade och kan med fördel läggas närmare bostadsområden. Matavfall och organiskt avfall bör samlas in för framställande av biogas, som också ska gå att tanka på flera ställen i kommunen.

•

Ett brett utbud av bostäder ska erbjudas i attraktiva livsmiljöer med goda pendlingsmöjligheter.

Vi vill att kommunen ska kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer för alla livsstilar, att detplaneras för tillgång till små hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer, kollektivboenden, hyresradhus, trygghetsboenden mm. Vi ser att denna utveckling måste ske genom politisk handlingskraft och inte genom marknadskrafter allena. Planen bör också andas en vision om ett ökat kulturutbud i hela kommunen. Behov av arenor för kulturell aktivitet bör utredas skyndsamt. Kommunens industrihistoria bör beredas större del med ökat underhåll av historiskt intressanta platser och byggnader.

För att möjliggöra boende i skärgården och på landsbygden året runt krävs helhetslösningar av infrastruktur, kommunikationer och offentlig service. Det är t ex viktigt att det finns fungerande bredband och telefoni i hela kommunen för att det ska vara möjligt att bedriva verksamhet, men också för att ge barn möjlighet till likvärdiga möjligheter att genomföra skolarbeten mm. Vi anser också att det är mycket viktigt med strandskydd för att värna det rörliga friluftslivet och allas rätt till stränder. Det är även viktigt för att behålla karaktären av skärgårdskommun. Normen för beviljande av undantag från strandskyddsregler bör förskjutas mot avslag för att säkra det allmännas intressen.

Planberedskapen för att återinföra spårbunden trafik i kommunen bör intensifieras och Roslagsbanan till Rimbo bör snarast byggas ut. Norrtälje kommun ska vara en modern kommun med modern och ekologiskt långsiktigt hållbar kollektivtrafik. Linje 639 bör beredas status som stomlinje, Behovet av linje 636/637 som stomlinje bör utredas, såväl som behovet av nattbuss mot exempelvis Hallstavik. Busshållplatserna längs våra vägar måste bli säkra och användbara för alla, även den stora del skolbarn som färdas runtom i kommunen varje dag.

•

Sveriges bästa vård och omsorgskommun.

Det unika samarbetsprojektet Tiohundra har nått stora framgångar och får inte bli ett offer för ideologisk privatiseringspolitik. Det är ett gemensamt projekt som vi alla varit överens om och vetenskapliga utvärderingar pekar på stora fördelar med sättet att beställa/driva vård och omsorg. I stället för att tillåtas stanna av bör kommun och landsting satsa fullt på att vidareutveckla ett vårdalternativ som kan bli föregångare för resten av landet. Tiohundrasamarbetet bör omedelbart permanentas och användas som en framgångsfaktor i kommunens attraktionskraft och tillväxt.

Det behövs en ny feministisk våg - debattinlägg i dagens lokaltidning

Artikeln går också att kommentera på http://norrteljetidning.se/debatt/1.2291552-det-behovs-en-ny-feministisk-vag

Kvinnor har, genom osäkra jobb och sämre hälsa, fått betala mest för regeringens politik. Nu varslar Tiohundra AB 22 anställda, företrädesvis kvinnor, om uppsägning.

Relaterat

Tjänster inom barnomsorg och skola som annonseras ut i kommunen är ofta tidsbegränsade deltider. Tiden är därför inne för en ny våg av feminism. Nu startar Vänsterpartiet kampanjen ”Den nya feministiska vågen” och vi tänker göra feminismen till en huvudfråga inför valet 2014.
På de orter där Vänsterpartiet i dag är med och styr har de feministiska frågorna givits större vikt. Det arbetas mer aktivt och viktiga steg på vägen mot mer rättvisa livsvillkor för män och kvinnor har redan tagits. I denna artikel vill vi lyfta fram några av de viktiga områden där vår politik gör skillnad.

Inkomstklyftan mellan män och kvinnor har ökat med 40 procent sedan Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Detta på grund av att jobbskatteavdragen främst har gått till välbeställda män, medan nedskärningar i till exempel sjukförsäkringen framför allt har drabbat kvinnor. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga krävs rätt till heltid.
Fortfarande får kvinnor mindre betalt än män för samma jobb. Ett exempel är den kvinnliga vd i ett kommunalt bolag som fick sin lön höjd till 100 000 kronor per månad (i och för sig orimligt hög lön). Röster höjdes, men ingen har kommenterat att den manlige vd:n som företrädde henne hade 100 000 kronor i månaden.
I genomsnitt tjänade kvinnor drygt 86 procent av mäns löner 2012. För kommunanställda var siffran 94 procent. Trots detta är det viktigt att förtroendevalda i egenskap av arbetsgivare inte är nöjda.

De anställda är kommunens främsta resurs. Utan de anställda i vård, skola och omsorg stannar samhället. Vi vill att kommunens anställda ska ha löner som går att leva på, trygga anställningsvillkor och bra möjlighet till att utvecklas i sitt yrke. Det är inte bara en rättvisefråga utan också en förutsättning för att vi ska kunna rekrytera personal i framtiden. Utvecklingen med få sökande till vård- och omsorgsprogrammet och där de anställda i Tiohundra AB tvingas arbeta fler timmar för samma lön är oroväckande.

I dag tvingas många kvinnojourer att säga nej till hjälpsökande kvinnor då de inte har plats. För att ge kvinnojourer runt om i landet goda förutsättningar vill vi införa ett statligt grundstöd. Det ska fördelas efter hur många som bor i området och beviljas för tre år i taget. Vi satsar 200 miljoner kronor om året på det nya stödet. I Norrtälje kommun vill vi se att en kvinnofridssamordnare anställs och att fler lägenheter tillhandahålls för kvinnor som behöver akut skydd.

Vi vill se utökad rätt till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga. Vi vill införa ett tak på 15 barn per barngrupp i förskolan och även arbeta för mindre fritidshemsgrupper med högre personaltäthet. Hälso- och sjukvården bör förstärkas genom förebyggande arbete som vi ser bäst sker genom en permanentad Tiohundramodell som bygger på samverkan. På så sätt kan god service inom primärvården, MVC, BVC och familjens hus erbjudas runtom i kommunen.

Vårdval Stockholm med fri etableringsrätt och konkurrens måste avvecklas. Tvärtemot dagens utveckling behövs en rejäl satsning på mer personal i äldreomsorgen. Vänsterpartiet har i budgeten valt att lägga drygt 40 miljarder till kommunerna för att bryta den negativa utvecklingen och skapa välfärd och jobb.
Ingen annan enskild åtgärd skulle betyda lika mycket för jämställdheten som individualiserad föräldraförsäkring. Det är dags att använda kunskapen om detta och genomföra förändringar. Norrtälje kommun är en av de sämsta kommunerna i länet och riket på att ta ut pappaledighet. Vi i Vänsterpartiet vill att det ska vara tvärtom: kommunen bör arbeta aktivt för att förändra detta och ha som mål att få män att ta ut fler föräldradagar.

Vänsterpartiet vill anlägga ett jämställdhetsperspektiv på politiken och på så sätt visa att det är möjligt att synliggöra och förändra orättvisa livsvillkor så att både män och kvinnor får lika möjlighet att forma sina egna liv.

När tänker Norrtäljealliansen ta föräldrarnas önskemål på allvar?

En ny rapport från Skolverket har kommit (föräldrarenkäten).  Denna uppmärksammas även i dagens lokaltidning (tyvärr ingen länk), där vi också bjuds lite lokala fakta (siffror). I rapporten framkommer att föräldrar till barn på fritids är oroade främst över de stora barngrupperna samt tillgången på personal. Detta är alarmerande och Vänsterpartiet i Norrtälje har tidigare uppmärksammat de stora fritidshemsgrupperna (23-65 barn i de tillfrågade fritidshemmen i NT) med interpellationer och motioner i fullmäktige. Svaret från majoriteten har varit lamt. Enligt de styrande politikerna har personalen själva möjlighet att reglera gruppstorlekar. Dessutom upplever jag det som att den borgerliga majoriteten helt väljer att bortse från kringfaktorer när det gäller barns möjlighet till ett bra lärande. Frågor som barngruppsstorlekar eller vistelsemiljö på fritids eller kvalitet på den mat som serveras under skoldagen, viftas bort till förmån för fler tester och prov för att kontrollera barnens kunskaper.

I vår kommun har vi ett antal relativt små skolor som är förlagda på landsbygden. Under det senaste året har stort fokus lagts på att diskutera och debattera kvaliteten och de SMÅ barngrupperna/klasserna i dessa skolor. Givetvis har detta fokus förorsakats av ett nedläggningshot som vilade över de flesta av dessa skolor. Samtidigt har diskussion och debatt kring kvaliteten i de stora barngrupperna/klasserna på de stora tätortsskolorna/fritidshemmen uteblivit. I Skolverkets föräldrarenkät framkommer dock med all tydlighet att detta är någonting som oroar föräldrarna och som har sin plats i barn och skolförvaltningens arbete med att höja kvaliteten i kommunens skolor.

En överenskommelse om nödvändiga åtgärder som inte får tummas på har gjorts mellan samtliga partier i Barn och skolnämnden utom Moderaterna. Medan oppositionspartierna är övertygade om att det behövs rejält med pengar till dessa kvalitetshöjningar försöker Centern och Folkpartiet att sitta på två stolar samtidigt och såväl behålla alla skolor, höja kvaliteten och sänka skatten. Så länge vi har en övercenterpartistisk lokaltidning kommer det säkert att gå att få detta att låta helt rimligt, men verkligheten kommer att hinna i kapp. Några centerpartister har insett detta och lämnar sina uppdrag. Förhoppningsvis lämnar även ett gäng alliansväljare sina borgerliga företrädare och röstar fram en ny majoritet efter valet 2014. Jag kan inte lova att allt blir bättre, men jag kan lova att Vänsterpartiet kommer att arbeta för möjligheten till en utbildning av hög kvalitet för alla kommunens barn.

Ett år kvar - vilket blir valets viktigaste fråga?

Det är cirka ett år kvar tills vi i Sverige går till val för att välja representanter för folket i kommun, landsting och riksdag. Samtidigt presenterar regeringen en ny budget och nya skattesänkningar för de som redan har det ganska bra. Massor av våra gemensamma pengar går åt till att spekulera och konkurrensutsätta det som vi en gång tyckt vara viktigt att äga och förvalta gemensamt. En mandatperiod till med borgerligt styre och det Sverige vi vuxit upp i och varit stolta över är historia blott.

Kommer då valet att än en gång handla om hur många extra hundralappar Svensson får i plånboken? Eller kommer vi att kunna styra blicken mot vad vi faktiskt får och vad vi vill ha/förväntar oss av våra skattepengar?

För mig som Vänsterpartist är det viktigt att solidariteten i samhället kan leva kvar, att vi faktiskt vill tillhandahålla en bra skola, god vård och omsorg och acceptabla levnadsförhållanden för alla och inte bara för oss själva och våra egna. Jag är inte nöjd med att jag valt "rätt" skola för mina barn, jag vill att alla skolor ska vara "rätt" för de barn som går där. Jag är inte bekväm med att äldre får välja vilket företag som ska ta betalt för att hjälpa dem, jag vill att de själva ska få vara med och bestämma VAD de vill ha hjälp med och NÄR, utan att behöva oroa sig för kvalitet hos utföraren. Jag tycker det är viktigare ATT de som snart ska bli föräldrar får en förlossningsplats än att de kan pseudovälja var de skulle föda om det funnits plats för dem. Människor som på olika sätt är oroliga för sin hälsa ska få plats och tid inom sjukvården utan att behöva bo på Östermalm och ha en akademisk utbildning.  Skolan ska vara medveten om sitt kompensatoriska uppdrag och de i samhället som har störst behov ska också vara de som får mest stöd.

Inget parti i Norrtälje kommun kommer att prata om skolnedläggningar i valrörelsen, men vad händer efter valet? Vilka strategier har partierna för att få ekonomin att räcka till en hög kvalitet på såväl stora som små skolor i kommunen? Hur vill partierna möta föräldrarnas önskemål om mindre barngrupper på förskola och fritids, barnomsorg på obekväm arbetstid osv?

Inget parti i Norrtälje kommun kommer att tala om att lägga ned sjukhuset i valrörelsen, men vad händer efter valet? Vilka strategier har partierna för att säkerställa underlaget för ett högkvalitativt sjukhus i Norrtälje? Hur ser partierna på en permanentning av projektet Tiohundra och de fortsatta möjligheterna till banbrytande utveckling i arbetet? På vilket sätt ämnar partierna se till att projektet slutar visa röda siffror år efter år?

Blir kvaliteten i välfärden, säkerställan om allas lika rätt till god utbildning, vård och omsorg, en viktig fråga i valrörelsen eller kommer det att handla om vem som får flest hundralappar kvar i den privata plånboken?

Vision om höjd kvalitet inom barnomsorgen

Idag publicerar Norrtelje tidning min debattartikel om den allmänna förskolan där jag svarar lite på de inlägg som varit kring femtontimmarsbarnen samt passar på att slå ett slag för några av Vänsterpartiets förslag för att förbättra kvaliteten inom barnomsorgen i landet och i kommunen. Vänsterpartiet, Norrtälje jobbar med en vision om höjd kvalitet inom förskola och fritids efterseom vi tror att detta också är avgörande för vad barnen kan prestera i skolan. Hittills har vi lagt motioner angående mindre barngrupper, innehållet i fritidsverksamheten för de äldre barnen samt naturskola för alla. Vi kommer att fortsätta motionera på det här området under rubriken; Vision om höjd kvalitet inom barnomsorgen i Norrtälje.

Alla dessa avslag som kunnat bli till lyft

På onsdag är det möte för kommunstyrelsens arbetsutskott och flera intressanta frågor finns på dagordningen, bl a tre motioner om förbättrad kvalitet i barnomsorg och skola från Vänsterpartiet. Allihop besvarade med avslag naturligtvis.

Den första motionen handlar om höjd kvalitet inom barnomsorgen och föreslår:

• att en översyn av barngruppsstorlekarna inom förskolan görs
• att Norrtälje kommun antar 15 barn per garngrupp inom barnomsorgen som ett mål.
• att en handlingsplan för hur vi ska nå detta mål arbetas fram

På detta svarar den borgerliga majoriteten att kommunens förskolor finansieras genom barnomsorgspeng och att respektive förskolechef måste kunna bestämma hur stora grupperna ska vara. Vidare menar man att föräldrarenkäter visar att 92% av föräldrarna är nöjda med barnomsorgen som den ser ut idag. Det är ju bra att föräldrarenkäterna ger ett positivt utslag, men som alltid med enkäter kanske man bör delge hur stor svarfrekvensen är (92% av hur stor andel av föräldrarna är nöjda), vilka svarsalternativen var osv. Kanske bör man också beakta att vi har en tendens att vara positivt inställda till de som tar hand om det käraste vi har, kanske är vi rädda att de ska tro att vi tycker att de gör ett dåligt arbete? Fast vi egentligen vet att de gör det bästa de kan efter förutsättningarna som ges... En annan aspekt är ju också hur enkäten är utformad.

Jag har vid flera tillfällen själv besvarat föräldrarenkäten om barnomsorgen och den innehåller en hel del frågor som jag som förälder inte har så stor insyn i; "Det är lugnt och trevligt vid matbordet" och andra påståenden som rör verksamheten som pågår när jag som förälder är på jobbet. Flera såna påståenden i en enkät gör att den inte känns helt seriös när man besvarar den och gör kanske också att svaren blir svårtolkade. Ingen fråga i enkäten berör hur föräldrarna ser på t ex barngruppsstorlekarna, något som annars diskuteras såväl bland föräldrar som pedagoger. Skolverket rekommenderar högst 15 barn per grupp och även mindre grupper där det finns barn med speciella behov eller annat modersmål än svenska, även för riktigt små barn. Skolverket rekommenderar, men Norrtälje kommun tycker att det är att peta i detaljer och att varje rektor själv ska få avgöra. Det kan låta som att flytta ut beslut i verksamheten, men samtidigt får förskolan pengar för varje ytterligt barn som går att peta in. Nu är det ju dessutom stor brist på barnomsorgsplatser i kommunen, så sent som i lördags beklagade sig en kvinna för mig över hur hennes dotter och man fått såväl jobb som bostad i Norrtälje och flyttat hit från annan ort, men nu kan de inte jobba för deras dotter får ingen barnomsorgsplats. Skämmigt

Nästa motion handlar om höjd kvalitet inom fritidshemsverksamheten. Vi i Vänsterpartiet föreslår:

• att en ambitiös inventering av behovet av fritidsverksamhet för 10-12åringar genomförs och att denna även innefattar vilken typ av verksamhet barnen har behov av.
• att Norrtälje kommun sätter ett tak för hur stora fritidshemsgrupper vi vill ha i vår verksamhet samt vilken personaltäthet vi vill eftersträva för att tillgodose barnens behov.

Avslag även på denna med hänvisning till fritidshemspeng och att rektor avgör hur stora grupperna ska vara. På skolverkets hemsida kan vi läsa rapporter om hur fritidshemsgrupperna blivit större och större och personaltätheten allt glesare. Norrtälje kommun försvarar sig med att de gör en brukarenkät som vänder sig till föräldrar för barn i förskoleklass och i åk 2. Med denna når man inte föräldrarna till de barn vi nämner i attsats ett, en grupp barn som börjar tycka att det är tråkigt på fritids och istället väljer att gå hem själva, dra på stan, hänga med kompisar etc. Det är idag inte ovanligt med fritidshemsgrupper på över 50 barn och det kan då vara svårt för 3-4 personal att se till att alla får möjlighet till inspirerande verksamhet. Fritids har också en uppgift att samverka med skolan kring barnens utveckling och det borde således vara möjligt för barnen att t ex få hjälp med läxor eller praktiskt öva på det som i skolan läses in teoretiskt. Hur dessa möjligheter ska se ut i så stora och personalfattiga grupper vet vi inte.

Den tredje motionen handlar om att skapa en naturskola för alla skolelever i Norrtälje kommun. Vi menar att Norrtälje naturvårdsstiftelse vid Färsna gård bedriver verksamhet som är att likna vid en naturskola, men en naturskola som bara kommer de elever till del som har en lärare som är särskilt intresserad och framåt inom just detta ämne. Utomhuspedagogik är på stark frammarsch och erbjuder ett sätt att arbeta tematiskt och ämnesöverskridande utomhus, något som visat sig vara ett framgångsrikt sätt att lära för många elever. Naturskoleundervisning ger goda förutsättningar att nå flera av läroplanens mål. Det finns många andra kommuner som har avtal med naturskolor för att alla elever ska få möjlighet att delta i utomhusundervisningen och Vänsterpartiet föreslår:

• att kommunen skriver ett avtal med Norrtälje Naturvårdsstiftelse som innebär att alla elever, oavsett driftsform på skolan, varje år får möjlighet att besöka Naturskolan. Detta avtal kan med fördel också innefatta vidareutbildning för kommunens pedagoger.

Svaret blir att det är upp till skolans rektor, som är ansvarig för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i skolan, att avgöra huruvida eleverna ska få delta i naturskoleundervisning. Man hänvisar till skollagen. Detta skulle också kunna bli ett sätt att säkra verksamheten vid Färsna gård, men där vill borgarna istället gå in och skydda genom att göra ett naturreservat.

Man kan bara undra hur de lyckas ha visioner i andra kommuner.

Då motionerna behandlats i respektive facknämnd har Miljöpartiet yrkat bifall till den första och reserverat sig för det förslaget. Socialdemokraterna har lagt samma protokollsanteckning som sammanfattat anser att Vänsterpartiet väcker viktiga frågor, men de är inte beredda att fastställa någon exakt barngruppsstorlek, vare sig på förskolan eller fritids, och menar att frågorna bör arbetas vidare med för en positiv utveckling inom skolverksamheten.

Vi har inte heller fastställt någon exakt barngruppsstorlek, skolverkets rekommendationer är HÖGST 15 barn inom förskolan (idag är grupper på 20-30 barn vanliga, en grupp över 17 barn räknas som en stor grupp) och vad det gäller fritids vill vi att vi ska göra en inventering och skapa en vision.

Vänsterpartiet vill jobba för en höjd kvalitet inom förskolan och skolbarnomsorgen. Vi tror att det betyder minst lika mycket för skolresultaten i kommunen som åtgärder inom själva skolan.

Särskilt yttrande från Vänsterpartiet beträffande budget 2012, Norrtälje kommun

Särskilt yttrande från Vänsterpartiet angående budget 2012.

Vi ställer oss bakom samma finansiering och fördelning av pengarna mellan nämnderna som Socialdemokraterna föreslår, men vill se något annorlunda prioriteringar, vilka vi redogör för i detta yttrande.

Tiohundranämnden

I Vänsterpartiet är vi angelägna om att bygga vidare på det unika Tiohundraprojektet och se de möjligheter som organisationen medför. En fortsatt utbyggnad av särskilda boenden ska öka tryggheten hos de äldre och så småningom möjliggöra att alla som är över 80 år, och så önskar, ska kunna få en plats i särskilt boende. Vi vill också utnyttja Tiohundra AB för att skapa en bred, kompetent hemtjänst/hemsjukvård. Vi ska ta till vara samordningen av kunskap och erfarenhet och avsluta experimenterandet med ideologiska privatiseringar.

Barn och skolnämnden

Kvaliteten inom skola och barnomsorg i kommunen måste höjas. Helheten runt barnen är viktig och vi ser att såväl lärartätheten i skolan som vuxentätheten i förskola och skolbarnomsorg måste höjas. Vi vill också påbörja arbetet med att minska antalet barn per grupp inom förskolan samt öppna möjligheten att kunna få barnomsorg på obekväm arbetstid.

Utbildningsnämnden

Vi ansluter oss till Socialdemokraternas förslag.

Socialnämnden

Vi ställer oss bakom det som Socialdemokraterna skrivit, men vill förstärka oron för att de extra satsade pengarna kanske inte kommer att räcka. Sociallagen är en rättighetslagstiftning och att hjälpa människor som har det svårt är inget man kommer undan genom att snåla i budgeten. Det är däremot beklagligt om pengarna enbart räcker till det som måste göras och inte ger utrymme för förebyggande arbete som på sikt skulle kunna minska kostnaderna. Det är bra att verksamheten i Hallstavik förstärks. På sikt vill vi också se satsningar i Rimbo.

Kultur och fritidsnämnden

Att utveckla biblioteken är en ytterst viktig rättvisefråga för Vänsterpartiet. Alla ska ha möjlighet att ta del av bibliotekens utbud oavsett personliga ekonomiska resurser. Biblioteken utgör själva grunden för kulturlivet. Vi vill också att kommunen utvecklar metoder för att integrera jämställdhetsperspektivet i sitt arbete med unga människor. Slutligen anser vi att det är dags att kommunen anställer en stadsarkivarie som kan utveckla stadsarkivet som en tillgänglig del av vårt nationella kulturarv.

Klimatnämnden

Vi stödjer förslaget om att 1 % av varje nämnds budget varje år öronmärks för klimatarbete.

Bygg och miljönämnden

Vi anser att det är viktigt att värna det rörliga friluftslivet för att behålla en levande och attraktiv skärgård. Det innebär att vi ska vara ytterst sparsamma med dispenser från strandskyddslagen och ta hänsyn till natur- och kulturliv i området. Hänsyn till Norrtälje stads karaktär och historia måste tas vid rivningar och nybyggnation i staden. Eftersom staden angår fler än de som bor där, bör bred majoritet sökas om större förändringar av stadskärnan ska göras.

Kommunstyrelsen

Vi stödjer Socialdemokraternas text om en mer strukturerad personalpolitik och en förstärkning av personalkontoret med förhandlingschef och politisk förhandlingsdelegation. Vi vill också att kommunens internbank inte tvångsansluter de kommunala bolagen och att det extra räntepåslaget på 1,5 % ska upphöra. Vi tycker också att det är viktigt att Gevärsfaktoriet rustas upp och att kommunens muséer kan utvecklas, men ansluter oss inte till den text Socialdemokraterna har utan hänvisar till vår egen motion om ett ”tredje skepp” på Pythagoras. 

Uppdrag

Vi vill ge kommunledningen följande utrednings och uppföljningsuppdrag:

Att                       skolans lokaler ej ska ingå i barn och skolnämndens rambudget

Att                       regelverket kring internbanken omarbetas så att de kommunala bolagen ej är tvångsanslutna

Att                       samtliga nämnder och styrelser tar fram mål och budget för sitt klimatarbete

Att                       kommunstyrelsen särskilt följer socialnämndens utveckling av ekonomiskt bistånd och volymökningar

Att                       kommunstyrelsen särskilt följer utbildningsnämndens ekonomiska utveckling av gymnasieskolan med anledning av minskade statsbidrag

Samma läroplan ger samma möjligheter?

Den första juli träder den förtydligade läroplanen för förskolan i kraft med ett förstärkt pedagogiskt uppdrag. Samtidigt blir barngrupperna större och större och personaltätheten lägre. En högt uppsatt kommunal tjänsteman raljerar och kallar den kommunala förskolan för förvaring som, ärligt talat, inte bryr sig om läroplanen. En nyexad förskollärare kräver 26500 i ingångslön. Det pratas om betygen, det pratas om att få välja, nej, det pratas om att vara tvungen att välja, att vara tvungen att stå för sina felval. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett föräldrar, bostadsort eller förutsättningar. Det talas inte om varje barns rätt till likvärdiga möjligheter, oavsett vilken förskola föräldrarna väljer. Trots att alla förskolor är tvungna att följa läroplanen.

På Skolverket vet man också hur man tolkar begreppet barngrupp på fritids, åtminstone har man lyckats räkna ut att barngrupperna på fritids också blir större, mycket större. Och antalet pedagoger minskar. Det krävs otroligt mycket social kompetens hos våra barn för att överhuvudtaget kunna gå på fritids idag. Varje fritidspedagog ansvarar idag för i snitt (och det är snitt) 21,5 barn. Med detta i bakhuvudet ter det sig ju ganska naturligt att barnen inte har möjlighet att göra sina läxor på fritids och barn till föräldrar som arbetar länge och/eller pendlar straffas. Uppdraget att utjämna skillnader mellan barn så att de får samma möjligheter i livet går om intet.

Det är dags nu att någon säger ifrån; Det finns inga föräldrar som vill välja jättestora barngrupper. Fanns valmöjligheter i reell mening skulle vi alla välja förskolor och fritids med små barngrupper och rikligt med utbildad personal. Varför inte verkligheten ser ut så???? Valfriheten är en skimär som de lyckligt lottade hittat på för att skuldbelägga de som inte har samma möjligheter från början. Nu cementerar vi system för att öka klyftorna mellan de som får och de som inte får....Om inte, om inte om inte....vi sätter stopp för detta.

Norrtälje borde bli Sveriges bästa förskolekommun

Vänsterpartiet vill att Norrtälje ska arbeta för att bli Sveriges bästa förskolekommun. Vi vill att kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid och vi vill också att kommunen sätter upp 15 barn/barngrupp som mål och tar fram en handlingsplan för att nå dit. Utvecklingen i landet går nu i fel riktning och samtidigt som de pedagogiska kraven på förskolan ökar blir barngrupperna allt större. Skolverkets rekommendationer är 15 barn/grupp och även färre i grupper där det finns barn under tre år eller många barn med utländsk härkomst. I Vänsterpartiet tror vi att satsningar på förskolan ger resultat i skolan och för de uppväxande släktets psykiska och fysiska hälsa.

Om att hämta tidigt

Fackförbundet Kommunal har gjort en undersökning som visar att hälften av alla föräldrar känner sig pressade att hämta tidigt på förskolan. Jag är absolut en av dem och jag kan se flera anledningar till detta. Barngrupperna är stora och barnen blir trötta av att vistas där för långa tider. Trycket både från andra föräldrar och pedagoger att barnen behöver vara hemma med sina föräldrar är stort. Inför lov o dyl sätts på många förskolor upp listor där alla kan se vilka som är hemma med sina barn och vilka som låter sina barn vara på förskolan under lovet. Ofta skiner det ganska tydligt igenom att flera i personalen önskar vara lediga och också kan vara det om det inte är så många barn... Det talas också mycket om att den pedagogiska verksamheten ska vara förlagd till de 15 timmar då alla barn är på förskolan, oftast 3 förmiddagar per vecka. Vad sker övrig tid på förskolan? Är det bara förvaring? Är det de 3 förmiddagarna per vecka som är till godo för mitt barn och resten av ondo? Och visst måste det väl kännas hemskt för det barn som alltid blir hämtad sist?

Sammanfattningen av Kommunals undersökning av förskolors öppettider och tider för lämning
och hämtning i förskolan visar att:
 För 30 procent av Kommunals medlemmar med förskolebarn går det inte att arbeta heltid med de öppettider som barnens förskolor har.
 Förskolans öppettider motsvarar inte förälderns behov för var femte förälder bland Kommunals medlemmar.
 67 procent av föräldrarna har inte blivit tillfrågade om vilka behov de har av öppettider på förskolan.
 Hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt från barnomsorg. Den främsta förklaringen, som varannan förälder som känner press anger, är att många andra barn blir hämtade tidigt.
 Personaltätheten i förskolan är betydligt lägre idag än i början av 1990-talet – nästan ett barn till per årsarbetare. Från i snitt 4,4 barn per årsarbetare 1990 till 5,3 idag.

I Norrtälje kommun har undertecknad och socialdemokraten Hanna Stymne Bratt motionerat om att kommunen ska undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Motionen är nu återremitterad eftersom borgerligheten valde att svara med att man var positivt inställd till privat drivna förskolor som ville ha tillstånd att ha öppet på obekväm arbetstid.

I skollagen (1985:1100) 2a kap. 6§ står: "Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov."

Regeringsrätten har tolkat detta som att det inte finns någon skyldighet för kommunerna att tillhandahålla omsorg på andra tider än normal arbetstid. I den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 sägs det att "Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt."

Detta innebär, enligt regeringen, att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla omsorg på obekväma tider. Kommunen ska planerar för att tillhandahålla omsorg på obekväma tider även om det vid en viss tidpunkt inte finns någon efterfrågan. Lagen innebär dock ingen rättighet för enskild person att kräva omsorg på obtid.

Så, om svaret på motionen fortfarande är undanglidande när det kommer till fullmäktige, får vi väl återkomma med fötterna i formuleringarna i den nya skollagen.

Hur som helst är Skruttet nu färdiginskolad på förskolan och hon har varit där två heldagar helt utan mamma. Hon gråter när jag lämnar och hon klamrar sig fast vid mig när jag hämtar. Men enligt pedagogerna är hon inte otröstlig och idag på eftermiddagen hade hon varit riktigt busig, så det blir nog bra. Men visst känns det lite jobbigt. Och nu är ju jag som tur är tjänstledig från mitt arbete och slipper långa resor varje dag. Ty trots att jag nu befinner mig i Norrtälje hela dagarna och har lite glidarstudenttider (inga aptidiga morgnar, inga sjukt sena kvällar) så var det bara ett barn kvar förutom min Skrutt när jag hämtade igår och idag var hon sist på plan. (Känn pressen, känn pressen....ja, jag GÖR det, och lämnar genast in semesterschemat med 7 kryssade veckor, 7 lediga veckor. Känner mig duktig, känner mig som en bra förälder....men....). Visst finns det ett men. Varför ska vi tycka att det är bra att barnen slipper vara på förskolan? Är det inte en plats där vi vill att de ska vara? Ska det inte vara en plats som är bra, nyttig, rolig och utvecklande? Inte ska vi väl lämna dem där BARA för att vi måste?

Tack Kommunal för att ni undrade hur vi känner oss och vilka behov vi har.

Återigen en ledsen och besviken moderat

Stackars Moderaterna. De som bara arbetar för allas bästa, de som har en "affärsidé" som går ut på att lösa samhällsproblemen. Och så fort någon inte tycker som dem så blir de så ledsna och besvikna.

Jag bloggade tidigare om Moderaten Sofia Paulsson, ny ordförande i Tiohundranämnden, som är så besviken att MarieLouise Sellin (S) och jag inte delar hennes visioner om en helt privatiserad vård och omsorg. Nu är det Barn och Skolnämndens ordförande Göran Pettersson (M) som känner sig påhoppad och menar att undertecknad försöker skapa konflikter som inte finns, han menar att "alla" är överens om skolpolitiken som bedrivs och att enighet också krävs för att göra ett gott arbete.

Retoriken känns igen (och finns säkert printad utifrån det moderata högkvarteret). Visst är ambitionen bra, att söka så breda lösningar som möjligt, men att alla ska vara överens.... detta hördes sist i Tiohundraprojektet och det fungerade inte då heller. Så fort Moderaterna och deras anhängare får makten driver de stenhårt en ren moderat politik och bryr sig inte om vad oppositionen tycker eller tänker. Det är lätt att vara överens så länge det är man själv som sätter dagordningen, men menar man allvar med ambitionen att söka bred samsyn krävs att man inte kallar oppositionens oro för påhitt eller politiska initiativ från oppositionen för påhopp.

Om Göran Pettersson menar allvar med att allas bidrag ska tas tillvara i skolpolitiken, borde han genast ta till sig Skolverkets riktmärke med 15 barn per barngrupp i förskolan och skapa en bred samsyn kring detta i Barn och skolnämnden för att kunna arbeta fram en handlingsplan för hur kommunens förskolor ska kunna nå dit.

inlägg om barngrupper i lokaltidningen

http://norrteljetidning.se/nyheter/debatt/1.1115211-kommunala-forskolor-maste-fa-storre-frihet

Har GP läst de allmänna råden för förskolan?

På Norrtälje kommunfullmäktige 110221 behandlades en interpellation av undertecknad ställd till Barn och skolnämndens ordförande Göran Pettersson (M). Jag frågade om Pettersson ämnade se över skillnaderna i barngruppsstorlek inom kommunala och enskilt drivna förskolor i kommunen. Min uppfattning är att många enskilt drivna verksamheter väljer att i enlighet med Skolverkets allmänna råd för förskolan arbeta med barngrupper på ca 15 barn medan riktlinjerna för det kommunala förskolorna ligger på 18-20 barn, ofta med överinskrivningar. Storbarnsgrupper (3-5 år) kan vara så stora som 25 barn.

Det är ett stort tryck på barnomsorgen just nu, men det enda den borgerliga majoriteten gör är att sitta lugnt i båten och avvakta privata entreprenörers intresse att starta fler enskilda verksamheter. Det är en hållning som skapar en sämre verksamhet på de kommunala enheterna i och med stor arbetsbelastning och för stora grupper samtidigt som det möjliggör en luckrativ marknad där förskolebranschen blir just ett lockrop till skojare och pengahungriga investerare som inte bryr sig ett dugg om barnens framtid.

På Skolverkets hemsida konstaterade man redan 2005 att: En viktig kvalitetsfaktor i förskolan är personaltätheten och barngruppens storlek. Mindre barngrupper är i sig ingen garanti för en god kvalitet men att barngruppen är anpassad till de behov som råder i varje förskola är en avgörande förutsättning för det pedagogiska arbetet och för att barn ska lära sig, utvecklas och må bra.

Där står också att ett riktmärke för att barnen ska kunna utvecklas på ett optimalt sätt är ca 15 barn per barngrupp, att mindre grupper är att föredra framför större grupper med samma personaltäthet, att ännu mindre grupper kan vara lämpligt för de allra yngsta barnen, att små grupper är speciellt viktiga för små barn samt för barn med annat modersmål än svenska samt barn i behov av särskilt stöd. Jag undrar hur dessa faktorer spelar in när Göran Pettersson (M) och hans allierade diskuterar likvärdigheten i kommunens förskolor. Och jag återkommer som snarast i ärendet. Här ska inte sovas lugnt förrän frågan dragits till sin spets.

Avbrott igen

Så blev då Storasyster sjuk, feber och ont i huvudet. Och när hon är sjuk så är hon sjuk. Hon gillar inte att vara sjuk, hon vill vara med, vara i skolan och för det mesta brukar hennes envishet hålla henne frisk. Mellans femårsdag är det också, och när hon fick välja ville hon ju inte åka till dagis eftersom det bästa hon vet är att bara vara med mamma hela dagarna. Skruttet var inte förtjust i förskolan igår, hon var ledsen att bli lämnad med pappa när mamma var på möte på kvällen och hon sov dåligt på natten, så hon blev också hemma. Hela dagen inne trots att solen dränker det snöklädda landskapet utanför.

På ett sätt är det enkelt, mamman hade tjugo strategier för att klara av att både åka skidor med skolan, gå på sammanträde och övervaka inskolningen. Nu slapp hon alltsammans och kunde koncentrera sig på två datorer som inte fungerar. Den ena fick skjuts till doktorn, den andra tjänstgör f n som hatobjekt. Barnen har legat framför TVn hela dagen, ingen orkar någonting annat. tur att det fanns nya filmer bland födelsedagspresenterna. Mamman sätter på ännu en kanna kaffe, skickar ut ett referat av fullmäktigesammanträdet till medlemmarna och skriver ett debattinlägg. Bäst att skicka till lokaltidningen eftersom de inte överhuvudtaget kommenterade gårdagens fullmäktigedebatt.

Snart är det dags för den beställda födelsedagsmiddagen; blodpudding. Verkligheten. En annan dag tar vi tag i inskolningen igen.

Spelar storleken någon roll - 2?

I Dagens samhälle publiceras i dag en artikel om att friskolorna är effektivare än de kommunala skolorna vad det gäller kostnad per betygspoäng. Kommunerna lägger mer och mer pengar på sina skolor ändå minskar inte betygsgapet, vad beror detta på? Enligt C-G Stawström, chef på Friskolornas riksförbund, beror det på att friskolorna har ett avkastningskrav som gör att de måste arbeta effektivt. Enligt Maria Stockhaus (M), ordförande i Sveriges kommuner och landsting, konstaterar klarsynt att kommunerna har ansvar för alla elever medan friskolor etablerar sig där det är lönsamt och kan slå igen när elevunderlaget sviktar. Lärarförbundets ordförande Eva Sirén ´pekar på den ökade segregationen och hur det blir allt viktigare för resultaten vilken skola eleven går på. Elever med behov av särskilt stöd hamnar i den kommunala skolan, menar Eva Sirén.

Jag tittar på vår egen kommun. Elever och föräldrars val spelar ingen roll. Två populära skolor som Vigelsjöskolan och Flygskolan lades ned trots att det fanns elever medan Norrtälje Fria skola med 58 elever kunde köra vidare tills konkursen var ett faktum. Nu finns endast en liten kommunal skola kvar i Norrtälje tätort, Parkskolan, och den har också varit hotad vid flera tillfällen. Detta trots att föräldrar gärna vill välja en liten skola till sina barn, Lärarförbundets representant i Norrtälje bedömde att en skolstorlek på 200 elever var ganska optimal. Det är också en storlek på skola som de privata skolorna gärna håller sig kring. Och det är nog en av anledningarna till att de är så populära. Både fristående skolor och förskolor kan hålla en mindre storlek, mindre klasser och barngrupper och trots att undersökningar visar att lärartätheten inte är större, så kanske läraren ändå kommer närmare eleven i en mindre grupp i ett mindre sammanhang. Dessutom kan man finna större stöd från andra barn/elever och lärare på skolan/förskolan då den håller en storlek som gör att alla känner alla. Jag saknar den aspekten i alla utvärderingar och jämförelser.

Som jag också bloggat om tidigare så finns inte heller några utvärderingar om kostens betydelse. Flera fristående skolor och förskolor har valt att servera närodlad, ekologisk mat, lagad från grunden då de inte behöver ta hänsyn till kommunens upphandlingsregler eller för den delen laga mat till flera hundra elever/barn varje dag. Enligt mig har kostens kvalitet (men även situationen kring måltiden) en avgörande betydelse för barnens möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper, orka hänga med och hålla intresse. Barns behov av fritids och kvalitet på fritidsverksamheten, barngruppsstorlek etc är givetvis också viktiga faktorer.