råtexten till mitt förstamajtal

Här är texten jag utgick från i mitt förstamajtal i Norrtälje idag.


Första maj och arbetarnas dag. En dag då vi kan prata om de ökande klyftorna i samhället. En dag då vi kan prata om framtiden och hur vi vill att den ska se ut.

mina politiska hjärtefrågor är framtidsfrågor, det handlar om miljön och det handlar om barn. Utan barnen och ett jordklot - ingen framtid för mänskligheten. Man kan fundera mycket kring det i dessa dagar när kärnkraftsförespråkarna sveper bort katastrofen i Japan med att det är bra lärdomar för framtidens kärnkraftsbyggen.

När det pratas om barn idag pratas det ofta om skolan, hur dåligt barnen presterar i skolan och att det måste bli ordning och reda i skolan. Det finns ju ingen som påstår motsatsen. Det är väl självklart att det inte ska vara oordning och oreda i skolan? Men frågan är väl om det räcker med att det är ordning och reda för att våra barn ska uppnå kunskapsmålen.

Och vad är ordning och reda? Läxor och betyg? ------ Vänsterpartiet har förespråkat att ta bort både läxor och betyg och då finns det de som genast ser oreda och oordning framför ögonen. Men om vi inte har betyg så måste vi tala tydligare med varandra, och om vi inte har läxor krävs det ju att barnen får kunskap under sin tid i skolan. Krävs ordning och reda för att klara detta.

I Vänsterpartiet vill vi gärna se helheten kring barnen. Vi tycker att det är lika viktigt som många diagnostiska matteprov att barnen får hälsoriktig, god, ekologisk och gärna närproducerad mat i skolor och förskolor, lagad på plats och utan transporter som försämrar kvalitet, smak och miljö.

Vi tycker att det är lika viktigt som satsdelsträning att de får tillräckligt med tid på sig att äta, att de får lugn och ro i matsituationen.

Vi tycker att det är lika viktigt som rättstavning att det finns tillräckligt med utrymme och tid för barnen att röra på sig och leka, att det finns tillräckligt med vuxna för att se varje barn och dess behov, att det finns utrymme att lära sig på olika sätt.

I Vänsterpartiet tycker vi att små barngrupper på förskolan och på fritids har betydelse för barns lärandevillkor och vi tycker att barn ska få möjlighet till hjälp med läxläsning på fritids. Det handlar om att kunna se alla barn och att kunna tillgodose just deras behov.

Som jag sa i första meningen så ökar klyftorna mellan fattig och rik, mellan kvinna och man, mellan de som har och de som inte har och då givetvis också mellan barn och deras förutsättningar. Internationella undersökningar visar att skillnader mellan elever, men också mellan skolor i Sverige ökar. Och mycket av det kan vi skylla på det heligt fria skolvalet. Det är inte en reform som vi helt och hållet kan riva upp, men det skulle kunna kompletteras med t ex ett närområdesansvar för skolorna och en förtur till närmsta skola för barn och föräldrar som inte vill välja.

I Vänsterpartiet tycker vi att våra gemensamma resurser i enlighet med rapporter från Skolverket och i enlighet med läroplanen bör läggas på att utjämna skillnaderna i barns förutsättningar, att ge MER till de som har mindre med sig hemifrån och att ge MINDRE till de som redan har. Tyvärr är tendensen idag tvärtom, det är så mycket lättare att ge till den som redan har. Men vad barnen i Sverige behöver för att nå kunskapsmålen är knappast fler elitklasser, fler nationella prov eller fler katedrar.

Däremot visar flera studier ensidigt att skolans två timmar i veckan gymnastik inte är tillräckligt för barnens motoriska utveckling och att införandet av fysisk aktivitet varje dag på schemat ger gladare barn, lugnare klassrumssituationer, bättre hälsa hos barnen, ett bättre socialt klimat i skolan samt bättre resultat på nationella prov. Varför är då detta ingenting som genast införs? Enligt läroplanens förtydligande är det nu fullt möjligt att inom ramen för skoldagen införa fysisk aktivitet varje dag på schemat. Kom igen Norrtälje, våga prova andra vägar än disciplin för att nå bättre resultat.

Internationella studier visar också att ett jämlikare samhälle där klyftorna minskar eller försvinner är bättre för alla som lever i det samhället. I Sverige har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat med ca 900 kronor/månad sedan 2006. 25%, eller 57000, av alla ensamstående mödrar lever under den relativa fattigdomsgränsen. Sysselsättningsgraden var för män i januari 2011 76,3% och för kvinnor 71%. Det känns inte som ett samhälle som går åt rätt håll, även om det ofta påstås vara det jämställdaste landet i världen. Tyvärr är falluckorna alltför många för att vi än ska kunna kalla Sverige för ett jämställt modernt samhälle.

Rätten till fasta jobb på heltid måste stärkas, men en förutsättning för att kunna arbeta heltid och försörja sig och sin familj är också att det finns en barnomsorg av hög kvalitet den tid man arbetar. Samhället går idag mot att bli mer och mer öppet, många, framför allt kvinnor, arbetar inom handel, restaurant, vård och omsorg där krav ställs på att kunna arbeta helger, kvällar och t o m nätter. Trots detta är barnomsorgen fortfarande bara utbyggd för den som arbetar kontorstid, det kan t o m vara svårt att få det att gå ihop att arbeta heltid även när man är två föräldrar som hämtar och lämnar. Den som är ensam med sina barn blir tvungen att förlita sig på släktingar, vänner, bekanta eller outbildade barnvakter för att få sitt arbetsliv att gå ihop och det säger sig självt att det inte är någonting som är tryggt och långsiktigt hållbart för alla.

I Vänsterpartiet vill vi att den som får ett arbete ska kunna vara säker på att också kunna erhålla omsorg om sina barn under den tid som kommer att utgöra arbetstid. Man ska inte behöva arbeta halvtid, ha flera jobb eller tacka nej till ett jobb för att barnomsorg enbart erbjuds kontorstid i kommunen. Man ska inte ha ett jobb och känna osäkerhet och otrygghet över vem man ska lämna sina barn hos under arbetstiden. Barnomsorg under föräldrarnas faktiska arbetstid skulle vara till stor hjälp i det som borgarna brukar kalla livspusslet.

Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna motionerat om att Norrtälje kommun ska undersöka behovet av barnomsorg på s k obekväm arbetstid. Vi har också motionerat om att höja kvaliteten inom barnomsorgen genom att sätta upp ett mål om högst 15 barn per barngrupp och ta fram en handlingsplan för hur vi ska nå dit. Vi kommer också att lägga en motion om mindre barngrupper och högre personaltäthet på fritids. Vi stödjer Socialdemokraternas motion om att införa en köttfri dag i veckan på förskolor och skolors matsedlar, av både hälso- och miljöskäl, och vi framhärdar i att alla nya förskolor och skolor ska byggas med tillagningskök. För att minska klyftorna mellan barn stödjer vi också den socialdemokratiska motionen om att ingen skola eller förskola ska ta ut avgifter av barn eller föräldrar och att läxläsning ska kunna fås hjälp med på fritids. Det här är bara ett axplock ur hur vi i Vänsterpartiet vill arbeta med att höja kvaliteten för våra barn och unga i kommunen.

Enligt FNs barnkonvention ska det finnas ett barnperspektiv på alla beslut som fattas. Vi vill gärna ta på oss rollen att bevaka detta barnperspektiv i de kommunala besluten. Är det t ex möjligt att barn som kommer i kontakt med de sociala myndigheterna av olika anledningar kan få välja sin egen socialsekreterare? En som de känner sig trygga med och får förtroende för?

Barnen är framtiden. Men i Vänsterpartiet vill vi inte för den skull glömma bort våra äldre. Andelen äldre som får hjälp av vår gemensamma äldreomsorg har minskat, men behoven har inte minskat. Istället har vård och omsorg från anhöriga ökat. Idag arbetar 60 000 kvinnor och 20 000 män deltid eller har helt slutat arbeta för att ta hand om en anhörig. Det är främst personer med låg utbildning eller arbeten med låga kvalifikationskrav som slutar arbeta för att ta hand om sina anhöriga och detta ger sedan utslag genom att de också får en lägre pension.

Därför tycker vi i Vänsterpartiet att en expansion av den professionella gemensamma äldreomsorgen de närmaste åren inte bara är viktig för att kunna ge alla en bra omsorg utan även av jämställdhetsskäl. I Norrtälje kommun har Vänsterpartiet bl a motionerat om att alla som fyllt 80 år ska ha rätt till en plats i särskilt boende utan behovsprövning. Vi anser att om man vid den åldern känner att man inte vill bo kvar hemma ensam, ska man inte behöva det. Det är för oss lika självklart som att man ska få bo kvar hemma så länge det är praktiskt möjligt om man så önskar.

Vi är emot experimenterandet inom hemtjänsten där det hela verkar gå ut på att tillgodose de olika företagens krav och önskemål och inte handlar om att se den gamle i centrum och den gamles väl som prio ett. Vi skulle istället vilja bygga en stark, kvalitetssäkrad gemensam hemtjänst i tiohundra ABs regi för att på effektivast möjliga sätt (ekonomiskt, miljömässigt och integritetsmässigt) stödja de som behöver hjälp med det de vill ha hjälp med. Själva valfriheten skulle m a o inte ligga i att välja företag utan i att välja vilka sysslor man vill ha hjälp med och en del av effektiviteten skulle ligga i att de som verkligen behöver hjälp ska få den ordentligt skattesubventionerad medan de som bara vill ha hjälp får betala för den. Japp nu pratar jag om RUT, men jag ska sluta med det. För nu har jag pratat länge nog.

Jag skulle väl kunna prata hur länge som helst, t ex om de 3-4 miljarder skattekronor som försvinner från svensk sjukvård varje år, pengar som skulle kunna anställa 11 000 undersköterskor, men som istället går rakt ner i privata aktieägares fickor. Jag gör inte det. Jag hoppas att något av det jag sagt idag, eller något av det Fransisco eller Mathias har sagt får er att tänka att ert engagemang är viktigt, att det behövs ett motstånd, en opposition, ett alternativ för en framtid som våra barn kan njuta av, känna sig stolta över och förvalta, att det behövs en solidaritet med kommande och gånga generationer som vi tillsammans kan skapa, inte bara här idag på första maj, utan även under årets alla andra dagar.

Vilken kunskap saknar föräldrarna?

Idag ska Kommunstyrelsens arbetsutskott åter behandla den återremitterade motionen om att undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid som undertecknad och Hanna Stymne Bratt (S) lade i mars 2010. Första gången nöjde man sig med att besvara motionen med att man såg positivt på de enskilda verksamheter som ville starta verksamhet på obekväm arbetstid. Den här gången svarar man att man i "dialog med chefer och pedagogiska ledningsgrupper" ska ta fram ett underlag för hur helhetsbilden av behovet ser ut. Undrar bara vari felet att tillfråga föräldrarna ligger. Varje år svarar vi som föräldrar på enkäter angående förskoleverksamheten; hur trygga våra barn är, hur matsituationen ser ut, hur nöjda vi är med pedagogerna som förebilder etc. Skulle man inte bara kunna lägga till frågan hur bra passar förskolans öppettider din familjs arbetssituation typ? Men vad vetjag? Det kanske är jättekrångligt. Det kanske är att detaljstyra verksamheten?

Norrtälje borde bli Sveriges bästa förskolekommun

Vänsterpartiet vill att Norrtälje ska arbeta för att bli Sveriges bästa förskolekommun. Vi vill att kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid och vi vill också att kommunen sätter upp 15 barn/barngrupp som mål och tar fram en handlingsplan för att nå dit. Utvecklingen i landet går nu i fel riktning och samtidigt som de pedagogiska kraven på förskolan ökar blir barngrupperna allt större. Skolverkets rekommendationer är 15 barn/grupp och även färre i grupper där det finns barn under tre år eller många barn med utländsk härkomst. I Vänsterpartiet tror vi att satsningar på förskolan ger resultat i skolan och för de uppväxande släktets psykiska och fysiska hälsa.

Hoppas allas livspussel är värda att få ihop

Idag skriver Josefin Brink och undertecknad om värdet av barnomsorg på OBtid på Norrtelje tidnings debattsida.

Snart blir man ju vegetarian i protest liksom

Det är skönt att lokaltidningens centerpartistiske ledare inser att den borgerliga majoriteten självklart borde bifalla motionen om att undersöka föräldrars behov av barnomsorg på obekväm arbetstid från undertecknad och Hanna Stymne Bratt (s). Från och till har vi ganska lika syn på saker och ting, men det är sällan han vill tillskriva Vänsterpartiet några positiva rader på grund av detta. Mestadels hakar han upp sig på det han tycker är fel och galet med Vänsterpartiets idéer, rena vantolkningar är heller inte ovanliga. Men här har han tagit sitt förnuft tillfånga och det är bara att tacka för stödet i denna viktiga fråga. Hur viktig den är framgår inte minst av Kommunals undersökning som publicerades förra veckan och som jag bloggat om här tidigare samt av ett underlag från Riksdagens utredningstjänst som nyligen plockats fram.

I övrigt publiceras idag en debattartikel från den moderata gruppen i klimatnämnden där man ondgör sig över oppositionens förslag om en köttfri dag på matsedeln inom kommunens verksamheter, t ex skola, barnomsorg och äldreomsorg. Man beskriver förslaget om en köttfri dag som en "farlig idé med liten klimatvinst". Man kallar förslaget för en PR-idé och menar att det är stor risk att eleverna (i skolan antar jag) inte uppskattar maten utan slänger den. Att mer mat kommer att slängas.

Glädjande nog konstaterar Moderaterna i denna artikel att bra skolmat har direkt inverkan på studieresultaten, något som tidigare förnekats av t ex Anne S Pihlgren (tidigare moderat ordförande i Barn och skolnämnden). Moderaternas förslag för att minska klimatpåverkan från maten blir istället att servera mat enligt tallriksmodellen (?) och servera godare, näringsriktig mat i skolan. Indirekt säger man alltså att vegetarisk mat vare sig är god eller näringsriktig samt att den inte går hem hos skolelever. Vilket årtusende lever moderaterna ? Tja, samarbetet med tokcentern lär väl flyta på smidigt....

Om att hämta tidigt

Fackförbundet Kommunal har gjort en undersökning som visar att hälften av alla föräldrar känner sig pressade att hämta tidigt på förskolan. Jag är absolut en av dem och jag kan se flera anledningar till detta. Barngrupperna är stora och barnen blir trötta av att vistas där för långa tider. Trycket både från andra föräldrar och pedagoger att barnen behöver vara hemma med sina föräldrar är stort. Inför lov o dyl sätts på många förskolor upp listor där alla kan se vilka som är hemma med sina barn och vilka som låter sina barn vara på förskolan under lovet. Ofta skiner det ganska tydligt igenom att flera i personalen önskar vara lediga och också kan vara det om det inte är så många barn... Det talas också mycket om att den pedagogiska verksamheten ska vara förlagd till de 15 timmar då alla barn är på förskolan, oftast 3 förmiddagar per vecka. Vad sker övrig tid på förskolan? Är det bara förvaring? Är det de 3 förmiddagarna per vecka som är till godo för mitt barn och resten av ondo? Och visst måste det väl kännas hemskt för det barn som alltid blir hämtad sist?

Sammanfattningen av Kommunals undersökning av förskolors öppettider och tider för lämning
och hämtning i förskolan visar att:
 För 30 procent av Kommunals medlemmar med förskolebarn går det inte att arbeta heltid med de öppettider som barnens förskolor har.
 Förskolans öppettider motsvarar inte förälderns behov för var femte förälder bland Kommunals medlemmar.
 67 procent av föräldrarna har inte blivit tillfrågade om vilka behov de har av öppettider på förskolan.
 Hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt från barnomsorg. Den främsta förklaringen, som varannan förälder som känner press anger, är att många andra barn blir hämtade tidigt.
 Personaltätheten i förskolan är betydligt lägre idag än i början av 1990-talet – nästan ett barn till per årsarbetare. Från i snitt 4,4 barn per årsarbetare 1990 till 5,3 idag.

I Norrtälje kommun har undertecknad och socialdemokraten Hanna Stymne Bratt motionerat om att kommunen ska undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Motionen är nu återremitterad eftersom borgerligheten valde att svara med att man var positivt inställd till privat drivna förskolor som ville ha tillstånd att ha öppet på obekväm arbetstid.

I skollagen (1985:1100) 2a kap. 6§ står: "Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov."

Regeringsrätten har tolkat detta som att det inte finns någon skyldighet för kommunerna att tillhandahålla omsorg på andra tider än normal arbetstid. I den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 sägs det att "Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt."

Detta innebär, enligt regeringen, att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla omsorg på obekväma tider. Kommunen ska planerar för att tillhandahålla omsorg på obekväma tider även om det vid en viss tidpunkt inte finns någon efterfrågan. Lagen innebär dock ingen rättighet för enskild person att kräva omsorg på obtid.

Så, om svaret på motionen fortfarande är undanglidande när det kommer till fullmäktige, får vi väl återkomma med fötterna i formuleringarna i den nya skollagen.

Hur som helst är Skruttet nu färdiginskolad på förskolan och hon har varit där två heldagar helt utan mamma. Hon gråter när jag lämnar och hon klamrar sig fast vid mig när jag hämtar. Men enligt pedagogerna är hon inte otröstlig och idag på eftermiddagen hade hon varit riktigt busig, så det blir nog bra. Men visst känns det lite jobbigt. Och nu är ju jag som tur är tjänstledig från mitt arbete och slipper långa resor varje dag. Ty trots att jag nu befinner mig i Norrtälje hela dagarna och har lite glidarstudenttider (inga aptidiga morgnar, inga sjukt sena kvällar) så var det bara ett barn kvar förutom min Skrutt när jag hämtade igår och idag var hon sist på plan. (Känn pressen, känn pressen....ja, jag GÖR det, och lämnar genast in semesterschemat med 7 kryssade veckor, 7 lediga veckor. Känner mig duktig, känner mig som en bra förälder....men....). Visst finns det ett men. Varför ska vi tycka att det är bra att barnen slipper vara på förskolan? Är det inte en plats där vi vill att de ska vara? Ska det inte vara en plats som är bra, nyttig, rolig och utvecklande? Inte ska vi väl lämna dem där BARA för att vi måste?

Tack Kommunal för att ni undrade hur vi känner oss och vilka behov vi har.

Allas möjligheter

Antalet fattiga barn i Sverige ökar för första gången sedan 1997. Idag finns en kvarts miljon fattiga barn i Sverige. De fattigaste grupperna är barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund. Allra fattigast är barn med utländsk bakgrund och ensamstående förälder. Av dessa är vartannat barn fattigt medan barn med svensk bakgrund och sammanboende föräldrar endast är fattiga i enstaka fall (3,5%).

Det finns många sätt vi kan och måste jobba för att utjämna skillnader mellan de som har och inte har i vårt samhälle. Idag föds barn i Sverige med avsevärt olika förutsättningar, de går i skolor som enligt europeiska undersökningar inte uppfyller kraven på likvärdighet. Barn föds in i en värld, en mall, en klass som är svårare och svårare att klättra ur. Samhället erbjuder inte längre de möjligheter som gör att vi alla kan lyckas. Nu står hoppet till tävlingar som Idol och Talang för de som inte föds med silversked i munnen.

I Norrtälje kommunfullmäktige har undertecknad och Hanna Stymne Bratt (S) motionerat om att kommunen ska undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi tror att detta är en service som skulle möjliggöra heltidsarbete för många ensamstående kvinnor, men vet att det även finns många sammanboende som inte kan arbeta så mycket som de vill och kanske behöver p g a barnomsorgens otidsenliga öppettider. På många arbetsplatser krävs att du arbetar kvällar och helger för att erbjudas heltidsarbete och är du ensamstående med små barn och svagt nätverk är ju detta en omöjlighet.

Andra motioner i Norrtälje kommunfullmäktige som skulle förbättra situationen för de fattiga barnen är t ex motionen av Kristian Krassman (S) om en avgiftsfri skola, en skola där alla barn kan ta del av allting utan att bekymra sig om att aktiviteten på friluftsdagen kostar pengar, teaterbesöket, luciaframträdandet och skolresan kostar pengar. En annan motion av Krassman berör SFIelevers möjlighet att få praktikplatser inom kommunala verksamheter. Det är indirekt en motion som förbättrar de fattiga barnens situation då föräldrar med utländsk bakgrund kan få in en fot på den svenska arbetsmarknaden, lära sig språket, skaffa sig kontakter och i förlängningen kanske också får ett arbete som gör att de kan försörja sig och sina barn.

Inom vänsteroppositionen i Norrtälje kan vi inte acceptera de klyftor som allianssamhället har skapat mellan fattiga och rika barn. Vi kommer att fortsätta peppra kommunfullmäktige med motioner om hur vi ska komma tillrätta med de skilda världarna som ska skapa framtidens likvärdiga vuxna.

Radio röd - sänds från en plats nära Ålands hav

Idag gjorde Vänsterpartiet i Norrtälje sin första radioinspelning inför valet i höst. Vi kallar vårt program program Radio Röd och i det första programmet behandlade vi frågor kring skolan, förskolan och fritids; frågor som vi tycker är mycket viktiga inför höstens val och kommande mandatperiod. Vad sa vi då? Ja, egentligen ska jag låta er vänta tills programmet sänds (och efter sändning kommer jag att länka till det för er som är intresserade), men några godbitar: de barn som har minst med sig hemifrån är de som ska ha mest från skolan och tvärtom. med den kompensatoriska skolan är det inte säkert att det behövs mer resurser för att nå kunskapsmålen. Klart är dock att för de barn som kommer från svaga studiemiljöer hemma behövs mer resurser. Vi vill också höja kvaliteten och minska barngrupperna inom förskolan och fritids och erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Detta och en hel del kloka tankar till kommer inom kort....i Radio Röd.

Sortering av viktigheter

Efter ett inspirerande möte med Josefin Brink (andra namn på Vänsterpartiets riksdagslista i Stockholms län) i förrgår och ett idag med Jens Holm (tredje namn på Vänsterpartiets riksdagslista i Stockholms län) så är hjärnan i full gång med att sortera information och idéer. Som jag redan tidigare bloggat om är jag glad att Josefin tog upp att den rödgröna oppositionen nu lyfter kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är en jätteviktig möjlighetsreform som ger främst många kvinnor valmöjligheten att arbeta heltid och på ett bättre sätt ta försörjningsansvar för sina barn. För andra kan det innebära valmöjligheten att gå ner i arbetstid och få mer tid med sina barn eftersom arbete på obekväm arbetstid ger bättre betalt. Idag erbjuder endast 40% av kommunerna barnomsorg på OBtid, det heter att det inte finns något behov, men har man frågat? Vi går mot ett samhääle med längre och längre öppettider inom all annan service och att då enbart erbjuda barnomsorg på kontorstid känns oerhört förlegat.

Josefin talade också om de stora grupperna på fritids, något som jag så sent som för ett par veckor sedan debatterade med Barn o skolnämndens ordförande Anne S Pihlgren (M) i kommunfullmäktige. Anne S Pihlgren tyckte inte att stora barngrupper på fritids var något problem så länge vi har kompetent personal, men jag och Ulrika Falk är uupenbarligen överens med våra riksdagsrepresentanter om att det behövs fler vuxna och en högre kvalitet på skolbarnomsorgen.

En annan välfärdsfråga som Josefin tog upp var äldreomsorgen och hemtjästen. Som det ser ut idag är 59% (trots att så få får del av den friheten)av storstadsbefolkningen villiga att låta RUT vara med och avgöra valet och då måste vi rödgröna bli tydligare med att tala om vad vi menar med vårt alternativ; en förstärkt hemtjänst. Josefin berättade att en stor del av personalen inom hemtjänsten saknar utbildning (vilket också ger arbetet lägre status). De måste erbjudas utbildning och under tiden de studerar kommer många fler att kunna erbjudas arbeten. Om några år kommer de alla att behövas. Hemtjänstpersonalen har under många år gått på knäna och sliter för att hinna mellan gamlingarnas hem och göra begränsade, beviljade tjänster på tid. Det måste bli mer öppet vilken hjälp den äldre vill ha, man måste få möjlighet att själv välja på ett större utbud av tjänster, t ex fönsterputsning, ge katten mat, läsa en tidning, skotta runt soptunnan, laga ett mål mat eller vad det nu kan vara. Detta ska göras till en inkomstrelaterad låg avgift. Om vi inte subventionerar unga, friska människors hjälp i hemmet har vi råd att subventionera hjälpen till dem som behöver den desto mer.

Jens Holm (som för övrigt även besöker Norrtälje första maj) talade om skillnaden mellan de rödgrönas skärpta klimatkrav och regeringens. När vi säger att utsläppen av kolidioxidekvivalenter (just det, kul ord) ska minska med 40% till 2020 då menar vi 40% av alla utsläpp som görs i Sverige idag, medan regeringen (som också säger 40%) menar 40% av de utsläpp som är undantagna från EUs handel med utsläppsrättighetet. Regeringen menar också att vi kan minska utsläppen genom att köpa utsläppsrättigheter i andra, fattigare länder medan vi menar att själva minskningarna måste göras här. Det gör en skillnad på vårt förslag och regeringens på ca 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (hoppas allt blev rätt och riktigt där nu).

För de som inte tror att det finns några av människan orsakade klimatförändringar (om t ex Elisabeth Höglund skulle läsa det här) kan jag tala om att man på de senaste 25 åren ser en kraftig minskning av inlandsisen på Grönland och om den försvinner (vilket kan ske inom vår livstid, även E.Höglund tror jag) så höjs havsnivån med 7 meter. Sen kan var och en få fantisera fritt om vad det innebär ett tag.

Vi talade också med Jens Holm om kärnkraften, som ju debatterats på Norrtelje tidnings debattsida under vintern. Flera Folkpartister hejar ivrigt på byggandet av nya kärnkraftverk och ser dessutom kärnkraften som en förnyelsebar energikälla. I Finland bygger man just nu ett nytt kärnkraft och vad det kostar har Jens Holm skrivit lite om här. Han menar att säkerhetsaspekten fortfarande är det viktigaste argumentet mot kärnkraft, men att alltför sällan diskuteras ekonomin i det hela.

För att kunna använda sig av kärnkraft behöver man uran och uranbrytningen brukar för det mesta även av kärnkraftsförespråkare ses som den skitiga delen av den sååååå rena kärnkraften. Sverige råkar vara ett av de länder som har mest uran i Europa och om det är så att vi ska ha kärnkraft kanske vi också ska bryta uranen här inom Sveriges gränser? Flera bolag prospekterar redan uran i Sverige. Enligt reglerna så är uranet vårt så länge det ligger i marken, men skulle vi börja bryta det så skulle EUs behov av uran gå före vårt, då tillhör uranet EU, så att säga. Frågan är om Reinfeldt kommer att tillåta uranbrytning i Sverige. Han har inte ställt sig helt negativ till detta. För några veckor sedan var det 30 år sedan svenskarna röstade igenom en långsam avveckling av kärnkraften. Redan då som tolvåring misstänkte jag att en långsam avveckling också skulle kunna innebära en avveckling av själva folkomröstningsresultatet och det svenska folkets vilja. Det man ser idag med Centerpartiets totala omsvängning i frågan och galningarna i Folkpartiet som inget hellre vill än att bygga mer av detta förkastliga är skrämmande. Vart tog solidariteten med kommande generationer vägen?

Maten, transporterna, odlingen, köttkoncentrationen, offentliga upphandlingar och andra av mina absoluta hjärtefrågor avhandlades också. Tjo. Ni fick inte mer av den just nu. Jag ska nämligen inte skriva en längre blogg än så här. Den är säkert avsevärt mkt längre än 4000 tecken som är max vad en läsare av t ex Norrtelje tidning orkar läsa. Men jag återkommer i samma frågor och fler. Var så säker. På en blogg nära dig.