måndag 15 juni 2009

Det klarnar upp?

Ångrade nästan genast att jag lovat tjejerna att sova med mig i dubbelsängen hela natten. Det var trångt och de kastade av sig täckena, for fram och tillbaka och slogs och sparkades så jag kunde knappt få en blund i ögonen. Och lite rädd var jag för att bli nedkissad också.
Vi hade sovmorgon, men jag var som vanligt stressad. Stressad över att jag skulle lämna Storasyster på fotbollsskolan strax före nio och det inte skulle börja förrän halv tio och jag började jobba nio (på praktiken alltså). Stressad över att Storasyster inte alls förstått att hon skulle vara ensam utan mig på fotbollsskolan. Stressad över att det fortfarande regnade. Stressad över fullmäktigemöte på kvällen och brist på barnvakt, men ändå måste åka dit med en motion som jag skrivit om. Sjuk stress som inte ledde till någonting positivt.
Det gick jättebra att lämna Storasyster vid fotbollsskolan vid 08:53. Det fanns en snäll ledare som tog hand om henne och gav henne boll och vattenflaska. Hon var pirrig och förväntansfull. Det gick jättebra på praktiken och jag hann till apoteket på min rast. Det slutade regna (nästan i alla fall). Det var lite barn på praktiken och jag fick sluta tidigare så Liten och jag åkte till landet och matade kaninen och där träffade vi grannen som lovade se till att han får mat imorgon och på onsdag också. Det gick jättebra att hämta Storasyster hos sin kompis, även om hon var lite besviken att kompisen skadat sig och de gått tidigare från fotbollsskolan. Det gick jättebra att gå in och lämna den omskrivna motionen på fullmäktige, åka hem, laga mat, äta och sen åka och titta på en ny kanin, eller en till kanin om man så säger. Storasyster var överväldigad när hon också fick hålla en av ungarna i famnen. Vi ska hämta den vecka 27. Då har vi en hermelinkanin och en dvärgvädurkanin. Sötisar. Det gick jättebra att komma hem och bada barnen, tvätta håret på dem och äta ostkaka med hallonsylt (men den tog slut för fort). Det gick jättebra att lägga dem (men mamman somnade minst 4 gånger och vaknade av sina egna snarkningar). Nu sover de och min plan var att se JanneJosefssondokumentären som vi har i läxa... tja, ja, jag får försöka, måste ju lämna den vidare. Helst vill jag bara sova.
Det finns visst svagt hopp att det ska klarna upp.

Inga kommentarer: