LRFdebatt om landsbygden som tillgång eller börda

Jo, det blev en lång dag idag också. Trots att vi kom hem sent igår efter att jag varit i Uppsala och examinerats, så var det ju vanlig arbetsdag idag. Och en vanlig arbetsdag på vår avdelning innehåller en hel del spännande saker. Idag introducerade vi t ex solurstanken. Barnen fick sitta runt en uppritad klocka i mörkret och så gjorde vi skuggor av en penna som var placerad i mitten av klockan genom att lysa på den med en ficklampa. Långa skuggor och korta skuggor. Vi har ju jobbat några veckor med ljus och skuggor nu, så detta var bara ett av många sätt som vi utvecklar projektet och arbetet vidare. Vi hann också med att reda ut en hel del konflikter mellan de ivriga barnen och försöka reflektera i våra uppsatta protokoll.

Direkt efter arbetsdagen for jag med fyraåringen till BVC och hon fick visa hur hon kunde rita, plocka klossar och skriva sitt namn. Hon satt där i sin rosa klänning och berättade att hon brukade leka mamma och mammor de lagar mat och går och handlar mat alldeles själva. Hon berättade också hur duktig hon var på att rita gummor och det fick hon också visa prov på. Den genustänkande mamman höll på att få spader. BVC-sköterskan frågade också om det var något hon inte tyckte att hon var så bra på. Då funderade hon länge och svarade sedan; Engelska. Jaha, så nu vet vi. Stor och lång som en 5,5 åring var hon också.

Mellis, träningsskjuts, snabbrestmiddag, träningsskjuts och sedan som en pil ut mot Lohärads bygdegård och LRF debatt. Glider in ett par minuter innan start med Riggadiggadingdingding, här glider Kingen in i högtalarna i bilen. Inser ganska snabbt att det här kommer att bli en debatt med en större andel kvinnor på podiet än i publiken. De har skrivit fel namn på mig också, men jag säger att det inte gör nåt.

Vi pratar om bredbandsutbyggnad, kollektivtrafik, grön omställning av energiproduktionen, offentlig service, skolor, lokalproducerad mat, strandskydd och turism. Moderatorn talar om att vi inte får tala om vad de andra gör dåligt, bara vad vi själva vill göra. Därför låter det som att vi är överens om det mesta. Den borgerliga majoriteten säger ju nämligen att de vill göra saker som de uppenbarligen inte gör trots att de har makten och har haft det länge.

Det moderata kommunalrådet deklarerar att de, tvärs emot kommunisterna, är för fri etableringsrätt inom vård och omsorg och ser det som positivt för landsbygden. Det efter att jag lyft Tiohundrasamarbetet som en modell som lämpar sig väl för en väl utbyggd vård- och omsorgsmodell som bygger på behov hos befolkningen och inte lust och vinstintresse hos företagare.

Då vi ska tala om skolan börjar moderatorn jiddra om privata skolor, det vill ni väl inte ha? när han ska lämna ordet till mig. Eftersom debattfrågan ska handla om de små landsbygdsskolorna blir jag lite paff och är tvungen att fråga honom vad han egentligen vill ha svar på. Sen får jag svara att jag inte tror att privatiseringar kommer att rädda de små skolorna, en fråga ingen annan behövde svara på. Jag fortsätter med att berätta om vår idé att, tillsammans med universitet/högskola inrätta Akademiska arbetsplatser inom skolenheter, främst i norra delen av kommunen. Detta skulle skapa attraktiva arbetsplatser, möjligheter till verksamhetsnära forskning på små skolor samt se till att verksamheten ligger kvalitetsmässigt i framkant. Detta är ETT sätt att satsa långsiktigt på kvalitet i skolan och bestämma sig för vilka skolor som kommer att  bli kvar och vilka som inte kommer att bli det. Centerpartiet var det enda parti som ville bevara alla skolor utan att diskutera innehållet alls. Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville hellre hålla sig till begrepp som att utveckla skolorna.

En representant från Naturvårdsstiftelsen uppmärksammar efter debatten att jag är den enda som lyfter friluftsliv och ekoturism. Vänsterpartiet tror definitivt att det finns ett utrymme för sådana satsningar i vår kommun. Stora områden är ofta bara svarta då vi ser dem på kartor som ligger till grund för framtidsplanering. Ibland är de områdena rena vildmarken. Här finns utrymme för människor att vandra, cykla, paddla, åka skridskor, komma undan stressen och uppleva tystnaden. Kommunen kan främja detta genom cykelvägar, skyltade leder, rastplatser och ev övernattningsplatser, uthyrning av material etc. Norrtälje kommun innehåller inte bara värdefulla naturmiljöer utan också många intressanta kulturmiljöer som kan lämpa sig för varsam turism.

Trettiofyra procent av befolkningen är bosatta på landsbygden och där finns också en enorm potential och tillgång till utvecklingsbara näringar. Snart kommer vi alla att stå inför det faktum som klimatförändringarna för med sig och en energiomställning kommer att bli nödvändig. Norrtälje kommun som utgör 1/3 av Stockholms läns yta borde kunna vara självförsörjande på energi och även på livsmedel för matproduktion på skolor, förskolor, äldreboende mm. Detta är fullt möjligt, men det behövs en politisk vilja. Då vi ser mattransporter och plastlådor med mat idag, samtidigt som vi betänker att den borgerliga majoriteten har suttit vid makten i 16 år, förstår vi att den viljan hittills inte finns, oavsett vad representanterna hävde ur sig i debatten idag.

Kommunalrådet tycker alltså att mat ska lagas på plats. Ändå var det ett kök för 1 mkr som gjorde att han på sittande fullmäktigemöte drog ur ärendet om ett bygge av en ny förskola i Vigelsjö för några år sedan och i stället hamnade i en situation som gjorde att vi nu betalar hutlösa summor för illa anpassade baracker.

I övrigt ondgjorde sig i stort sett alla över Länsstyrelsen och en får väl bara vara glad att en aldrig fick jobb där. Jag vet att de som jobbar på Länsstyrelsen har en gedigen utbildning och vet vad de talar om. Antagligen befinner de sig också under en politisk styrning som vägleder deras handlande som ogillas av typ alla som var på den här debatten. Jag är uthärdligt av den åsikten, att ska vi kasta all skit på någon, så borde denne också vara inbjuden, hur ska vi annars lösa problemet?

Efter debatten kom en man fram och började med att tala om att han inte var kommunist, men att han ändå gillade det jag tagit upp om rekreation och friluftsliv.

Hm, är Lohärad ett så starkt kommunistiskt fäste? På de flesta andra orter i Sverige svänger folk sig inte med de termerna längre. I slutet av debatten slängde sig också kommunalrådet över mikrofonen och började gapa om att landsbygden skulle dö ut om de rödgröna får makten efter valet. Tänk bara på kilometerskatten! 

Verkar lite desperat tycker jag... om nån frågar mig alltså....

Vem får man träffa som folkets representant???

Ingrid Landin (Mp) vill inte sitta kvar i kommunens utbildningsnämnd. Orsaken är att hon blivit uppläxad för att ha träffat lärare. På egen hand. Som miljöpartist dessutom. Mats Wedberg (Mp) fick veta av kommunalrådet (M) att han var jävig när han ville delta i en diskussion i fullmäktige som berörde ett samhällsarbete han hade vissa kopplingar till. Som tur var klargjorde Rune Karlsson i dagens lokaltidning att detta var felaktigt. Som tur är är man inte jävig så fort man vill diskutera en fråga som man råkar kunna någonting om . För en vecka sedan gick lärarna på gymnasieskolans mediaprogram med skyltar som sa: Lyssna på oss! Ingen ansvarig tjänsteman eller majoritetspolitiker kom ut utanför kommunhuset för att lyssna. Lärarna skickade även mail till ledamöterna i nämnden med samma budskap. Ingrid Landin beslutade sig för att lyssna på dem. Hon kanske, som jag, trodde att det var en förtroendevalds främsta uppgift; att lyssna på medborgarna. Men hon missade att hon skulle ha både ordförandes och rektors tillstånd för att få prata med lärarna, eller förlåt, lyssna- När vi för en tid sedan hade utbildning för den nya landstingsgruppen i Vänsterpartiet fick vi veta hur otroligt lyckligt lottade vi är som förtroendevalda, eftersom vi då bara kan lyfta luren och ringa till någon verksamhet som vi är nyfikna på och presentera oss som intresserade förtroendevalda och be om att få göra att besök. Människor i verksamheterna blir glada då, de uppskattar att politiker bryr sig om vad de beslutar om. Men tydligen är det annorlunda i Norrtälje kommun. Kanske bäst jag informerar vår gruppledare i landstinget om detta innan vi gör vårt studiebesök hos Tiohundra i maj? Kanske måste vi ha både Sofia Paulsson och Hans Anderssons godkännande för detta? Däremot verkar den centerpartistiska ordförande Louise Branting inte ha några som helst problem med att majoriteten i nämnden skriver en debattartikel tillsammans med cheftjänstemän och rektorer. Det var annars något som jag studsade lite på. Jag har förstått att man som tjänsteman i offentligt styrda organisationer har att rätta sig efter sittande majoritets beslut, men från det till att aktivt ta ställning och skriva debattartiklar tillsammans??? Själv tycker jag steget är ganska långt. Ja, jag träffade Ingrid Landin på Flygfyren när jag handlade efter en lång dags arbete med avbrott för utvecklingssamtal på skolan och sen lämning av dotter på fotbollsträning. Jag och småtjejerna handlade och det blev väl mest godis eftersom jag var trött och hungrig. Nu har vi äntligen fått i oss middag och det är dags att bråka på dem pyjamasarna........tjo, fortsätter fundera på vem jag kan träffa och vem jag kan lyssna på som förtroendevald. Eventuellt är det bara den allmänhet som kommer till Rådhuset på fredagar mellan 16-18. Då är ju också kommunfullmäktiges ordförande (M) på plats och hör vad som språkas.

otidens höjdare

I min serie av analyserande av hur man kan kombinera familjeliv med politik följer nu ett av de mest skräckinjagande exemplen; allmänhetens möjlighet att träffa lokala politiker. För detta ändamål ordnas en session i rådhuset varje fredag eftermiddag mellan 16.00 - 18.00. Då förväntas en representant från varje parti finnas på plats för att prata med den allmänhet som en fredageftermiddag i rusningstid har tid att släppa matkassar och skurtrasor för att ägna en stund åt att ta en fika med de lokala politiker som tycks oberörda av den stress som "vanliga" människor pressas av inför den stundande helgen. Jag har många gånger varit kritisk mot både vald tidpunkt (helt hysterisk!!) och plats, jo, jag vet att det är gratis att vara i Rådhuset, men ärligt talat; hur många hittar upp dit? Egentligen ska man inte vara kritisk när man själv aldrig deltagit, men vad jag förstår på de som varit där så brukar det vara ett gäng borgerliga män samt någon representant från Socialdemokraterna som är där. Allmänheten brukar bestå av 1-2 ytterligare personer. Är det inte på tiden att man analyserar för vem denna allmänhetens stund är anordnad? Antar att de politiker som sitter där och fikar ändå uppbär någon typ av arvode?

I Norrtälje kommun är ju de flesta förskolor öppna till 18.30 även på fredagar, så visst är det praktiskt möjligt (om man inte har barnen på någon av de fristående förskolor som stänger tidigare) att delta, men de allra flesta föräldrar vill, om det finns någon praktiskt möjlighet, hämta sina barn tidigare på fredagen, komma hem och komma i ordning, det gäller nog både politiker och allmänhet.

sport, fritid och familj

Mellandottern går på idrottsskola som anordnas av Sweden sport academy. Där får barn från 4-9 år prova på olika sporter. Det ska vara ett samarbete med olika föreningar som bjuder in till introduktion i den sport de håller på med. Meningen är väl att det alltid ska finnas någon från en värdklubb utöver de två ungdomar som håller i gruppen. Det har varit ganska rörigt, tider och platser och grupper har ändrats under terminens gång. Vid några tillfällen har representanter från värdklubbar uteblivit och det har varit ganska ostrukturerat spelande och lekande tillsammans med ungdomsledarna. Det är egentligen inget fel på det. Det är roligt för fyraåringar att bara gå och springa och hoppa i en gympasal, det behövs inga regler eller speciella inriktningar för att det ska vara kul. Men. Ja, ni förstod att men skulle komma.

Jag tycker att det är roligt med ungdomar som leder barnen i idrotten. De är bra förebilder och barnen tycker oftast att de är roliga samtidigt som de är pigga och lekfulla. Problemet är väl föräldrar som är mycket äldre än ledarna. Föräldrar som är med på träningarna och gapar och skriker och styr sina barn. Antagligen gör de ledarna osäkra för man märker hur de påropade barnen också får extra uppmärksamhet från ledarna. Ungdomsledarna pressas på så sätt av starka föräldrar samtidigt som de inte har kunskap eller utbildning om pedagogik eller hur barn reagerar. De förmår t ex inte motverka könstraditionella mönster där pojkar tillåts ta all plats och uppmärksamhet i gruppen. Min dotter tycker att det är roligt, det är liksom hennes aktivitet, den enda hon har och Storasyster har fler. Ändå känner jag nästan att det vore bättre att hålla henne hemma, jag vill inte att hon ska bli så oproffessionellt bemött. Jag vill inte att hon ska sitta och prata om Simon i bilen hem för det var det enda namn hon hörde under en hel timma i en gymnastiksal.

När det handlar om så här små barn vet jag att det är svårt att stänga föräldrarna ute. Jag vet t ex att min dotter vill att jag ska vara där och titta på henne, jag är ju alltid med och tittar på Storasyster, men jag tror ändock att ett gott råd till ledarna är att stänga föräldrarna ute. Vi kanske kan sitta i omklädningsrummet? Något att tänka på för framtiden. Kan bli färre som deltar, men kanske fler som orkar hänga sig kvar terminen igenom. Den härterminen har man ju fått slå ihop grupper p g a avhopp.

Nästa måndag ska jag göra min debut i kommunstyrelsen. Tiden för sammanträdet förvånar mig (eller kanske inte). Jag förstår inte hur man har tänkt. Först har vi ett gruppmöte från 16.00 och sen startar själva sammanträdet 18.00. Okej, barnomsorgen i Norrtälje kommun stänger 18.30, så man har alltså inte tänkt sig några ensamstående föräldrar i kommunstyrelsen. Antagligen inga med barn över huvud taget, för när är det tänkt att man ska äta middag? Jag vet inte hur långt ett sammanträde är, men kommer jag hem strax efter sju så är det ju typ sängdags för mina parvlar, åtminstone inte middagstid. Annars är man ju van vid att man antingen lägger ett möte kvällstid (som fullmäktige) och då måste man ha barnvakt, eller så lägger man det dagtid (som nämnderna) och då fungerar det bra med barnomsorgen. Man har rätt att ta ledigt från jobbet (även om det inte fungerar på alla arbetsplatser) och få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Men som det ser ut idag verkar det som om det finns en tanke om att man inte ska kunna kombinera politik och familj. I alla fall inte om familjen behöver tas om hand av politikern och inte tvärtom.

Vi mår bara bra tack

Hemkommen från två debatter denna heta lördag i Norrtälje. Jag började vid skördemarknaden i Societetsparken där Studieförbundet Vuxenskolan ordnade debatt om lokalproducerad mat och förutsättningarna för de små jordbruken. Jag tyckte det var en ganska bra debatt även om det tog lång tid innan man fick ordet när man vinkade. Även om det kändes som om det var lättare för vissa att få ordet liksom.

Det kändes att det fanns vissa skilnader partierna emellan och det var skönt. Visserligen var det Centern och Folkpartiet (vilkas båda representanter var bönder samt att det är de två partierna som är medlemmar i studieförbundet) som drog applåderna, men jag tycker ändå att det var jag och Socialdemokraternas representant Tove Engvall som hade de klart bästa, tydligaste och visionäraste inläggen.

Det handlar om att jordbruken ska kunna finnas kvar, att bönderna ska kunna överleva, göra nysatsningar. Det handlar om att hålla landskapen öppna. Det handlar om att kunna servera närproducerad mat till våra barn och äldre, på våra offentliga inrättningar, men även på våra restauranter. Det handlar om att minska miljöstörande transporter och det handlar om en turistattraktion och även annan attraktionskraft och marknadsföring för vår kommun.

Folkpartiet och Moderaterna deklarerade väl klarast att de inte vill att politiken ska lägga sig i detta. Men då så, vad gjorde ni där?

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sa tydligt att politiken kan och ska styra mot de visioner vi har för det framtida samhället. Vi har verktygen. Gör vi fel ska de som har kunskapen protestera. Även Miljöpartiets Ingrid Landin tyckte att vi politiker måste utmana de regelverk som finns för att nå den vision vi har. Kommunen måste visa tydligt vilken verksamhet vi välkomnar och genom att arbeta om upphandlingsunderlagen för mat till barn och äldre säkra efterfrågan på lokala livsmedel.

Jag sprang vidare till vårddebatten på Speakers Corner. Det handlade mycket om sjukhuset och maten till de äldre. Även här märktes tydliga skillnader mellan partierna. Medan Socialdemokraternas Håkan Jonsson och undertecknad konstaterade att det största hotet mot akutmottagningen på Norrtälje sjukhus var en utförsäljning/privatisering av sjukhuset eller delar av sjukhuset, verkade de borgerliga partierna (Moderaterna ej representerade) inte tycka att det förelåg något hot mot sjukhuset. Mycket märkligt eftersom det är Centern och Folkpartiet som i sina annonser talar om att de vill Rädda akutmottagningen på Norrtälje sjukhus. Hm.

Men det är två lustiga partier för i samma debatt sitter de och säger att de vill att de äldre ska få bättre mat trots att de för bara ett par veckor sedan gjorde en upphandling av kylda matlådor till äldre på exakt samma underlag som det gjordes för ett par år sedan. Inte förrän år 2013 känner den borgerliga majoriteten sig mogna för att göra en annorlunda upphandling av maten till våra äldre.

Hans Andersson från Folkpartiet, vilken jag nästan känner blev min främste motdebattant i båda debatterna, menade att vi måste myndighetsförklara de äldre och med det menade han att de äldre måste ha möjlighet att välja vilket företag som ska utföra deras hemtjänst/hemsjukvård. Känns lite löjligt när man genomfört ett kundval som lockat ett företag att utföra hemtjänst i ett distrikt av kommunen, fått ett befintligt företag att gå i konkurs och det egna bolaget att säga upp sitt avtal för hemtjänst/hemsjukvård i delar av kommunen.

Jag tycker att de äldre i stället ska kunna välja vad de vill ha utfört i hemmet, vilken mat de vill äta samtidigt som de garanteras en långsiktighet i sin hemtjänst/hemsjukvård genom att verksamheten samlas i det gemensamma bolaget, breddas och stärks och får tillräcklig ersättning för det den utför.

Vårddebatten kommer snart att finnas på www.tvrr.se.

Efter debatterna fick jag frågan om jag inte har någon barnvakt till mina barn. Svaret är väl att det till viss del är en fråga om prioriteringar. Jag prioriterar vid vilka tillfällen jag känner att det är nödvändigt att inte ha barnen med och när det funkar. Det är inte alltid det finns någon. Det är inte alltid det är praktiskt möjligt med barnen. De lider inte överdrivet mycket av att vara med, jag mutar dem med lite glass eller något och sen gör vi någonting kul tillsammans efteråt. De vet om det. Ofta finns det någon de känner igen på plats och det tycker de är roligt. Visst kan man bli vassare och mer på hugget om man bara har sig själv att ta reda på, så jag tycker nog bara att ni politiska motståndare ska tacka och ta emot så länge de är med, snart bits jag på riktigt.

Problemet med debatter

Socialdemokraterna i Norrtälje har bjudit in till tre debatter om skolan inför valet 2010. Detta till följd av att skolan varit ett ämne som funnits på allas läppar; låg lärartäthet, höga lokalkostnader, nedläggningshot, dåliga resultat, brist på resurser till barn med särskilda behov osv. Ikväll hölls den sista debatten i serien i Folkets hus i Norrtälje.

Vad får då besökarna på en debatt ut? Föräldrar, lärare eller elever som är missnöjda med någonting vill ställa frågor om varför det är som det är och vad man tänker göra åt det. De politiker som då svarar bör ha suttit ganska nära grytorna ett bra tag för att kunna ge de svar som kan ge frågeställarna någonting. Att svamla om vad man vill göra i framtiden blir då inte intressant. Politiker som inte suttit så nära grytorna eller som är nya, kan vinna sympatier genom att vara mer som "folk är mest", men lyckas inte reda ut svar på några frågor.

Andra politiker, som alltid är i majoritet i publiken på såna här tillställningar, har en annan typ av frågor, känner panelen och känns även igen av panelen. Här blir det duande och förnamn och tydliga avgränsningar mot de besökare som inte är lika kända eller känner till de lokala politikerna. Själv kom jag in lite senare i debatten eftersom jag hämtat dottern på fotboll och inte en enda gång under resten av kvällen berättade någon av paneldeltagarna eller talarfördelaren om vilket parti de olika representanterna tillhörde. Själv visste jag ju det, jag är ju själv politiker, jag har varit med ett tag, men säg en nyinflyttad förälder som trampat in några minuter för sent; han eller hon hade inte haft en susning.

Det där sista är faktiskt i dubbel bemärkelse eftersom alla representanter verkade vara överens om det mesta (tja, nån försökte väl kasta nån paj på nån med förnamn nån gång), alla ville satsa på skolan och det var väldigt svårt att utläsa att några av dem faktiskt haft makten och kunnat satsa på skolan under lång tid redan. Om någon gick dit för att ta ställning till vilket parti han/hon skulle rösta på så blev den nog inte mycket klokare. Det lustiga är ju att både Folkpartiet och Moderaterna känner sig bromsade av något annan parti i majoriteten i sina satsningar på skolan. Man undrar så vilket parti det är, men det måste väl vara Centern eftersom Kd inte verkar få igenom mycket av sina idéer.

Hur som helst, kul att det kom så mycket folk. Jag missade slutklämmen eftersom barnen blev trötta och vi måste hem och snarka en stund innan en hel dags valarbete med bl a Rotarylunch, valstugesitt och samhällsutvecklingsdebatt imorgon.