Mellandottern går på idrottsskola som anordnas av Sweden sport academy. Där får barn från 4-9 år prova på olika sporter. Det ska vara ett samarbete med olika föreningar som bjuder in till introduktion i den sport de håller på med. Meningen är väl att det alltid ska finnas någon från en värdklubb utöver de två ungdomar som håller i gruppen. Det har varit ganska rörigt, tider och platser och grupper har ändrats under terminens gång. Vid några tillfällen har representanter från värdklubbar uteblivit och det har varit ganska ostrukturerat spelande och lekande tillsammans med ungdomsledarna. Det är egentligen inget fel på det. Det är roligt för fyraåringar att bara gå och springa och hoppa i en gympasal, det behövs inga regler eller speciella inriktningar för att det ska vara kul. Men. Ja, ni förstod att men skulle komma.
Jag tycker att det är roligt med ungdomar som leder barnen i idrotten. De är bra förebilder och barnen tycker oftast att de är roliga samtidigt som de är pigga och lekfulla. Problemet är väl föräldrar som är mycket äldre än ledarna. Föräldrar som är med på träningarna och gapar och skriker och styr sina barn. Antagligen gör de ledarna osäkra för man märker hur de påropade barnen också får extra uppmärksamhet från ledarna. Ungdomsledarna pressas på så sätt av starka föräldrar samtidigt som de inte har kunskap eller utbildning om pedagogik eller hur barn reagerar. De förmår t ex inte motverka könstraditionella mönster där pojkar tillåts ta all plats och uppmärksamhet i gruppen. Min dotter tycker att det är roligt, det är liksom hennes aktivitet, den enda hon har och Storasyster har fler. Ändå känner jag nästan att det vore bättre att hålla henne hemma, jag vill inte att hon ska bli så oproffessionellt bemött. Jag vill inte att hon ska sitta och prata om Simon i bilen hem för det var det enda namn hon hörde under en hel timma i en gymnastiksal.
När det handlar om så här små barn vet jag att det är svårt att stänga föräldrarna ute. Jag vet t ex att min dotter vill att jag ska vara där och titta på henne, jag är ju alltid med och tittar på Storasyster, men jag tror ändock att ett gott råd till ledarna är att stänga föräldrarna ute. Vi kanske kan sitta i omklädningsrummet? Något att tänka på för framtiden. Kan bli färre som deltar, men kanske fler som orkar hänga sig kvar terminen igenom. Den härterminen har man ju fått slå ihop grupper p g a avhopp.
Nästa måndag ska jag göra min debut i kommunstyrelsen. Tiden för sammanträdet förvånar mig (eller kanske inte). Jag förstår inte hur man har tänkt. Först har vi ett gruppmöte från 16.00 och sen startar själva sammanträdet 18.00. Okej, barnomsorgen i Norrtälje kommun stänger 18.30, så man har alltså inte tänkt sig några ensamstående föräldrar i kommunstyrelsen. Antagligen inga med barn över huvud taget, för när är det tänkt att man ska äta middag? Jag vet inte hur långt ett sammanträde är, men kommer jag hem strax efter sju så är det ju typ sängdags för mina parvlar, åtminstone inte middagstid. Annars är man ju van vid att man antingen lägger ett möte kvällstid (som fullmäktige) och då måste man ha barnvakt, eller så lägger man det dagtid (som nämnderna) och då fungerar det bra med barnomsorgen. Man har rätt att ta ledigt från jobbet (även om det inte fungerar på alla arbetsplatser) och få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Men som det ser ut idag verkar det som om det finns en tanke om att man inte ska kunna kombinera politik och familj. I alla fall inte om familjen behöver tas om hand av politikern och inte tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar