tisdag 2 november 2010

Hur värderar vi olika utbildningar och jobb?

Kommer inte ihåg om det var i höstas eller om det var förra hösten när vi började utbildningen igen efter sommaren. Ja, förskollärarutbildningen som jag går, för att kunna på bästa sätt ta hand om och utveckla det bästa hos människor, nämligen deras barn.
Hur som helst så var det så att vi lånade lokaler i samma hus som Handelshögskolan. Två dagar tror jag vi var där, sen bad vi att få vara någon annan stans. Studenterna på Handelshögskolan började samma dag som vi, men inte på samma sätt, de startade i tunna vita klänningar/kostym och högklackat på de kvinnliga. De var alla betydligt yngre än vi och de gillade inte att vi satt i våra mjukisbyxor och drog upp fötterna i sofforna i entren. Medan vi startade med föreläsningar pang boooom, mjukstartade de med ca 100 flaskor champagne innan kommunalrådet irrade in och hälsade dem välkomna. I alla fall tror jag att det var det han skulle göra när han samlat dem i aulan. Han tittade lite förvånat på mig och mina kursare som stod i entren (sofforna vågade vi inte sitta i efter tillsägelse) när han kom jäktande, och innan han hunnit öppna munnen för att fråga var handelsstudenterna fanns så hade flera av oss höjt händerna i riktning mot aulan eftersom vi förstod att det inte var oss han skulle hälsa välkomna. Antagligen kommer vi inte att utföra ett hälften så viktigt, förlåt, jag menar välbetalt jobb i framtiden.
Det blev bara en omgång förskollärare som fick utbildas i Norrtälje via Högskolan i Gävle. Trist tycker både vi och många andra jag talat med; många som gärna gått utbildningen om de bara vetat om att den fanns. I vår klass ligger vi på gränsen till att Högskolan vill driva utbildningen vidare p g a flera avhopp och nu börjar det bli för svårt att hoppa på i efterhand också. Så för de som vill utbilda sig till förskollärare i Norrtälje i framtiden handlar det om att pendla eller flytta. Tråkigt för många. Och dumt. När man hade chansen att etablera ett gott samarbete för en bra utbildning. Men problemet har ju hela tiden varit att ingen vet om oss. Att vi faktiskt nästan inte ens finns. Inte ens ett vice kommunalråd hälsar oss välkomna och bedyrar hur viktiga vi är för Norrtäljes utveckling.
Varför pratar jag om det här nu? Jag har ju bloggat om det för länge sedan, då det hände. Jo, jag blev nämligen påmind om det när jag i fredags besökte Kommunfullmäktiges avslutningsmiddag i Hallstavik. Kommunfullmäktiges ordförande Nils Mattsson (M) höll då ett tal om hur förträffligt borgerligheten med Moderaterna i spetsen skött kommunen under den senaste mandatperioden; t ex har kommunen gått med mer och mer plus i kassan för varje år (han nämnde konstigt nog inte skolresultaten eller 93åriga tanter som nekas plats i särskilt boende, Tiohundranämnden som inte ett enda år fått tillräckligt med pengar eller ökade utgifter för socialnämnden). Han uttryckte också sin glädje över Handelshögskolans etablering i Norrtälje och jämställde dess betydelse med akutsjukhusets och menade på att om Handelshögskolan skulle få för sig att flytta sina utbildningar från Norrtälje så måste vi sluta upp och gå man ur huse för att förhindra detta. Och där grundlade han vilken status olika yrken har i det moderata Norrtälje.

Inga kommentarer: