Jag skulle förstå om det vore svårt för människor i västvärlden och Sverige att ta emot ett budskap om att vi nu allihop omedelbart måste bli veganer för att rädda världen. För många är det ett jättekliv som de inte ens skulle kunna fantisera om och det tillhör ju liksom "svenskheten" att få grilla en korv över öppen eld i skogen (jodå, nåt lär man sig på förskollärarutbildningen). Men trots att rapporter från internationella FN-organ, världscancerfonden m fl varnar för hög köttkonsumtion av klimat, hälso-, rättvise och djurrättsskäl, så verkar det som att det ändå är fööör svårt för många att ens tänka sig att EN dag i veckan avstå från kött på tallriken.
Jag hade kanske förstått det om det varit för 20-25 år sedan då en vegetarisk rätt jämställdes med en konservburk majs och några salladsblad, men idag när det finns internationella kök i både offentlig och privat regi runtom i landet och recept på vegetariska rätter i mängder finns att tillgå via nätet är det, enligt mig, obegripligt. Hur kan man tro att landskapen ska växa igen och att barnen ska få näringsbrist genom att de en dag i veckan, under skoltid, serveras en vegetarisk rätt? Detta görs ju redan på flera skolor runtom i landet och på Ekebyholmsskolan serveras vegetarisk mat hela veckan. Mycket mat skulle också slängas hävdar köttfanatikerna, men om maten slängs måste väl mer handla om kvaliteten på maten än om den innehåller kött? Det finns många elever som redan idag skippar lunchen för en tallrik fil (vegetarisk) eller en macka eller rentav godis... Sen serveras det ju sedan långt tillbaka, som vår föreläsare Jonas Paulsson ikväll nämnde, processade potatisbullar med sylt i våra skolor, vad jag förstår både vegetariska och näringsfattiga och ändå på menyn liksom...
Ja, det finns övertygande bevis för att klimatförändringarna är orsakade av mänsklig aktivitet och livsstil. Ja, det finns övertygande bevis för att för mycket köttätande är skadligt för hälsan, djuren, rättvisan och klimatet. Ja, det finns bevis för att vi kan påverka jordens framtid genom att göra val och prioriteringar. Ändå är det så förbannat svårt .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar