onsdag 11 december 2013

Vad händer om barngruppsstorlekarna inte anpassas efter barnens bästa? Och vad händer om de gör det?

Skolverket har nu bestämt att eftersom ingen följer deras riktlinjer om barngruppsstorlekar i förskolan så tar de bort riktlinjerna och rekommenderar förskolorna att bilda barngrupper utifrån barnens bästa. Det är ju en bra rekommendation, det står redan i FNs konvention för barnens rättigheter så lite överdrivet kan det kännas. Å andra sidan; när kommer barns bästa i främsta rummet? Jag tror inte ens att vi inom förskolan lyckas leva upp till den punkten i barnkonventionen. Eller? Utgår vi från varje barns bästa vid varje rutinsituation, vid varje aktivitet, vid överflyttning av barn och personal från den ena avdelningen till den andra, vid indelning i grupper och framför allt; gör vi det när vi beslutar om barngruppsstorlekar (vem/vad nu som gör det...)? Och vad händer om förskolorna inte ser till barns bästa då de bestämmer hur stora barngrupperna ska vara, tar Skolverket bort den rekommendationen också då? Och hur ska Skolverket veta om denna rekommendation är tillgodosedd?

Enligt de nya råden ska det för varje barn göras en barnkonsekvensanalys då barngruppsstorleken avgörs. 

"I de nya råden har vi fokuserat på vad som är bäst för varje barn på förskolan och det varierar därför lyfter vi fram att man alltid ska göra en så kallad barnkonsekvensanalys. När man bestämmer hur stor en barngrupp ska vara så måste man ta hänsyn till flera olika faktorer. Det handlar om personalens kompetens, lokalernas storlek och miljöns utformning. Det handlar också om barngruppernas sammansättning, socialt, etniskt, kön och ålder. Utifrån de faktorerna kan man sedan avgöra hur stora grupperna ska vara och hur mycket personal det behövs i gruppen. Om analysen visar att en barngrupp behöver vara mindre eller att det behövs mer personal måste de ansvariga för förskolan vara beredda att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att ge barnen en bra förskola."

Experter menar att barngruppsstorlekarna är en mycket viktig kvalitetsfaktor i förskolan och att tillsätta fler pedagoger i en stor barngrupp är inte en bra lösning. Detta framkommer bl a i en artikel i SvD idag. Malin Broberg, professor i psykologi, jämför slopandet av rekommendationen om barngruppsstorlekar med att ta bort hastighetsbegränsningar för att alla ändå kör för fort medan Ulrika Lundqvist från Skolverket menar att den nya skrivningen innebär större krav på att grupperna inte är för stora för barnens bästa.

Aftonbladet skriver idag om hur föräldrar i en rapport tidigare i höst uttrycker sin oro över barngruppsstorlekarna och kopplar samtidigt de stora grupperna i förskolan till de försämrade resultaten i PISA. Det är bra att många reagerar, förskolan behöver tydliga riktlinjer att luta sig mot. I alltför många beslut blir det idag tvunget att istället för att se till varje enskilt barns bästa, anpassa verksamheten efter en snålt tilltagen budget. Personalens arbetsdagar måste gå ihop sig med raster osv, vikarier bör undvikas för att hålla budgeten och hyreskostnader gröper ur barnpengen så att förskolorna blir tvungna att ta emot fler barn för att få en ekonomi i balans. När det är budgeten som till syvende och sist styr barngruppernas sammansättning och storlek tycker jag att det blir väldigt lösa floskler att tala om "barnens bästa". Lika mycket som det är en självklarhet så är det många gånger helt otänkbart att utforma verksamheten efter barnens bästa. Eller vad säger ni där ute? Hur diskuterar ni personalens kompetens då en barngrupp förändras till exempel? Hur ser ni att ni kan göra en konsekvensanalys för varje barn innan ni bestämmer hur stor barngruppen ska vara? Och vad händer om analysen visar att ett eller flera barn skulle fungera bättre i en grupp med betydligt färre barn, finns det resurser att skapa en sådan grupp då? Forskning visar ju att ALLA barn, oavsett förutsättningar och ålder skulle fungera bättre i mindre grupper än de som i snitt finns på förskolorna idag. Är det då inte bättre att helt sonika ha en tumregel på 15 barn, ett riktmärke, och sedan efter analys kunna skapa mindre grupper där det så behövs? Är det inte bättre än att alla som "klarar" en större grupp trycks in i en sådan och så blundar vi lite för vad det där med varje barns bästa egentligen innebär? 

Inga kommentarer: