Min äldsta dotter förstod faktiskt inte varför vi måste åka till simskolan i morse när det öste ner utanför fönstren. Hon tror att simskolan är ett ställe dit man kan åka när man vill och undrar vad de som redan kan simma gör på stranden och i vattnet. Nu är det ju inte så ofta det är några fler där eftersom vädret är så dåligt och vattnet så kallt, men igår t ex hände det. Min dotter tror också att Rimbo är ett badhus och inte ett samhälle. Det är inte så lätt det där.
Hur som helst kom barnen i vattnet och även min minsting tyckte det så kul ut och sprang ut i vattnet med regnställ på. Några föräldrar huttrade på stranden, någon satt i bilen. Det var bara att klä av lilltjejen också och låta henne bada. Hon ömsom skrek av köld, ömsom skrattade och stänkte, ville inte gå upp.
Och trots det bistra vädret blev det märkestagning, Baddaren. Det krävs ju inte att man ska simma för att ta Baddaren, det handlar mest om att doppa huvudet och så och det har min dotter aldrig haft några problem med. Hon är mer under än över vattenytan. En kille i fortsättningskursen tog ett märke där man simmar tio meter. Det övertygar mig om att allt är mycket annorlunda än när man själv var liten.
Vi gick i den kommunala simskolan. Den var gratis. Den höll på i mer än åtta dagar. Första sommaren jag gick där (när jag var fem år) simmade jag 50 meter och tog järnmärket. Första sommaren min lillasyster gick där (när hon var fem år) tog hon simborgarmärket och simmade 200 meter i höga vågor. Det har grämt mig i många år att jag inte tog simborgarmärket förrän jag var sex år. Med det här upplägget ser det ut som att min dotter simmar tio meter nästa sommar då hon är knappa sex år.
Vi köpte Baddarmärket för trettio kronor efter hutterfika i bilen. När jag var liten delades märkena ut på en mycket högtidlig avslutning av simskolan. De som hade tagit kandidaten och magistermärken fick hoppa i från en trampolin och simma ut till en båt där kransar delades ut. Och vi gick på led med våra märken på tröjorna. När jag fick veta att vi fick betala för märkena blev jag mycket besviken. Då kunde ju liksom vem som helst köpa dem. Jag trodde man fick dem för sin oerhörda insats. (det var faktiskt oerhörda insatser som krävdes för vissa märken.)
Lilltjejen somnade i bilen hem. Jag försökte rusa in från bilen för att inte bli blöt. Fyraåringen plockade snäckor. Vi åt lunch. Tog en fika på stan. Åkte till jobbet för att storhandla.
Nu för tiden vill stora tjejen gärna vara i lektornet när man handlar och det är jättebra, speciellt när det är så mycket folk som det naturligtvis var idag. Det var ju shoppingväder (alla väder är shoppingväder). Lilltjejen har hittills varit nöjd med att sitta i kundvagnen, men idag var det inte längre ett alternativ. Hon skulle springa själv. Och plocka varor. Så; lite extra tandkräm (tre tuber), chokladBragokakor, krossade tomater och hallonsylt fick man väl stå ut med. Dessutom är lilltjejen i pussåldern och ville helst pussas med allt och alla, t o m kassörskan, men där tycker jag gränsen går. Nog för att kassörska är ett ärbart yrke, men...
Några EDET-tjejer stod bland pappret och delade ut rabattkuponger och frisbee, så vi köpte EDETpapper som omväxling. Och ett badkar. Ett litet. Nu har tjejerna varsitt litet badkar att bada i eftersom de inte får plats i samma längre.
Så efter min extremt lyckade middagslagning så badade de jämte varandra och båda blev rena och fina och tvättade i håret utan skrik och gnäll. Skönt.
Tänkte fixa någon slags receptlista på min blogg, men har inte hajjat hur man gör än, så jag erbjuder receptet här, direkt i bloggen:
Tre kycklingfiléer
Fyra nävar fryst broccoli
Salt, peppar, spiskummin, curry, muskotnöt
Två bananer
Cashewnötter för 11.09 kronor
2,5 dl matlagningsgrädde
Ett ägg
Riven ost
Fyra portioner pulvermos (eller riktig så klart)
Skär kycklingen i mindre bitar och stek i teflonpanna. Krydda. Häll på grädden. Skiva banan och lägg i. Tillsätt nötter och broccoli. Låt puttra en stund.
Gör i ordning moset. Knäck i ett ägg och vispa i lite riven ost (eller mycket).
Häll upp kycklinggrytan i en ugnseldfast form. Klicka moset runtom. Sätt in i ugnen i 225 grader i ca 15 minuter. Klart. Gott. Uppskattat av barnen.
Allt går givetvis att byta ut så att det blir mjölkfritt (sojaalternativ), vegetariskt (t ex quorn) eller okej för allergiker genom att byta ut det man inte tål (nötter mot mandariner t ex).
Gott gott. Sov gott. Mina pusstjejer sover så sött trots att de inte alls var trötta. Visserligen blev det skrik och grin när vi skulle gå i säng, men det berodde nog mest på att jag spillt ut ett halvt paket välling på golvet och försökte hålla dem därifrån för att kunna städa undan. Nu hänger mattan ute i regnet och vällingpulvret geggar med all säkerhet in sig ordentligt i trasorna så att det aldrig går att få bort. Kul kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar