Död fågel, mammapolitik och kaos

Sambon skulle upp vid fem i morse, men masade sig surt upp redan vid 04.15. Grannen höll fortfarande låda däruppe och gjorde det stört omöjligt att somna om om man var det minsta lättstörd. Som man kan vara när man vet att man måste upp tidigt och bara måste få sova lite innan. Själv somnade jag om och sov ovanligt länge eftersom det var riktigt sovväder utanför fönstret. Tjugo i åtta gick jag och lilltjejen upp och då verkade grannen ha somnat.

Det regnade nästan hela tiden fram till att vi skulle bege oss mot simskolan. Stressade och tjatade, hade varken mackor eller youghurt kvar hemma så det blev bara kakor, festis och kaffe. När vi tryckte oss ut genom ytterdörren snubblade vi över en död liten fågel, svart med ljusa streck. Hittar den inte i fågelboken. Vi tog en spade och bar ner den till komposten. Lilltjejen var lite rädd för den, men storasyster ville gärna bära (helst peta tror jag) och upprepade sedan flera gånger i bilen hur sorgligt det här var. "Det måste jag berätta för alla på dagis", vilket hon antagligen inte kommer att komma ihåg eftersom det är en och en halv månad kvar tills hon kommer tillbaka till dagis.

Simskolan företogs under uppehållsväder och lillasyster plaskade glatt i strandkanten. Sen fikade vi och på eftermiddagen skulle vi äntligen skriva debattartikel hemma hos sossemamma. Nu var de friska allihop. För att göra saker och ting snabbt och enkelt (tänk vad fel man tänker ibland) for vi till McDonalds för att köpa med oss lunch i Mcdriven. Tänkte inte på att det var första mulna dagen efter två soliga sommardagar och varenda sommargäst tagit bilen in till "stan" för att shoppa. Bilkö genom stan till hamburgerian, bilkö i Mcdriven. Nej, det gick inte att få fiskburgare i Happy Mealen, varpå jag fick beställa tre fiskburgare, två små och en stor pommes (började bli hungrig nu), två leksaker och ingen dricka (det har vi hemma). 172 kronor. Och vi fick vänta nio minuter på fiskburgarna. Sen var det bilkö hem och mamman var i upplösningstillstånd. Som tur var hann inte Lillan somna på vägen.

Så skulle det bli mammapolitik och storasyster tog sin lilla cykel med stödhjulen och mamma hoppades att lillasyster skulle somna i vagnen, men det var tji. Hon tog god tid på sig att bli trött, inte veta hur hon skulle hantera detta för att slutligen somna i mammas famn vid köksbordet och artikelförfattandet. Mycket brainstorming blev det, så vi får väl se hur lång tid vi behöver för att reda ut detta till en sammanhängande artikel. Storasyster lekte bra med de båda sönerna i huset, spintade kartonger, blandade med vatten, häftade ihop med häftapparat, lekte restaurant och sjörövare (eller Pirates of the Carribeean som det hette i det huset).

Sen blev det mycket snack om hus, lägenheter, sommarstugor, lån, anställningar, jobbsökeri och förlossningar också, men sånt tillhör ju själva mammapolitiken. Och hembakad sockerkaka fick vi. Den nya kaffebryggaren ville inte samarbeta, men vi lyckades ändå få oss en skvätt. Fadern i huset (som cyklat före till Värmland) hade tyckt att jag skulle ta mig en titt i bokhyllan, men jag var nöjd med att hinna konstatera att de hade en väldigt stor och välfylld bokhylla. Tyckte inte att detta var så konstigt då han är bibliotekarie.

Vi var sena hem, men jag tänkte att det inte spelade så stor roll eftersom sambon inte skulle komma hem. Glömde alldeles bort att mina barn blir hysteriska om inte maten står på bordet före fem. Skrik och grin och tjuvnyp. Mikrade rester. Lillasyster vill inte äta, vill sova i mammas knä framför TVn. Storasyster kan inte äta, trött i händerna. Kastade ungarna i badet. Glada miner ett tag. Sen fler tjuvnyp, mer gråt, mer skrik. Kastade ungarna i sängen. Täppte till gapen med vällingflaskor. Fler tjuvnyp. Arg mamma. Nu sover de. Mamman har ont i huvudet.

Imorgon är det sista dagen på simskolan. Tråkigt. Precis när det börjat bli populärt, men det är klart, det tar nästan hela dagarna, så då blir det väl lite mer ledigt sen.