Nu har jag bakat en himla god kaka (hoppas jag) med hjälp av mina två små änglar (som nu sussar), sökt två jobb (alldeles själv) och känner mig rätt slut (som vanligt). På TV hade det flera gånger varnats för storm och regn, så jag tyckte att det verkade övermagat t o m av oss att leta upp någon strand i morse. I stället passade vi på att fika hos en väninna (så att äldsta tjejen fick utlopp för sitt outsinliga lekbehov) och åka och handla (blöjor, mjölk, bröd, frukt, kött och fisk). Nu är lagren påfyllda och vi klarar oss (nästan) ett tag till. Glömde köpa råsocker till morgondagens bullbak, så det blir en liten sväng imorgon bitti också.Men idag gjorde vi en kaka med solrosfrön, ananas, choklad och allt möjligt gott i, till hälften påhittad av mamman eftersom inte alla ingredienser fanns att finna i skafferi och kylskåp. Den står och svalnar nu och kanske hinner jag smaka lite innan jag kryper till kojs.
På väg från väninnan flög en geting rakt in i ögat på mig och stack. Som tur är (?) är hon allergisk mot en massa grejor och hade cortison och antihistamin hemma som jag kastade i mig och peppar peppar, det har knappt blivit någon reaktion alls. Jag som gick över två veckor med klumpfot förra sommaren när jag trampat på en humla. Måste be "min" läkare om såna där också.
Igår var det val i Turkiet och det sittande AK-partiet vann, enligt media, en jordskredsseger. Sambon är lite tvehågsen, känner oro för islamisering av landet medan jag verkar ta det hela med ro, kanske t o m tycka att det verkar lite bra för landet. Sambon anhängare av militären som han anser upprätthåller en sekulariserad stat medan jag känner mer tvivel mot militärer. Ja ja, Turkiet har mycket att jobba med om de vill komma med i EU och när det gäller Turkiet verkar jag tycka att det är bra att de går med, medan jag är stark motståndare till att Sverige är med. Ibland förstår jag inte riktigt hur jag fungerar.
Sökt två jobb, ett som husmor och ett som ekonomibiträde. Vet inte. vet inte. Nu ska jag ta några citat som visar varför Mamma mu är en kvinna och Kråkan en man.
"- Hej Mamma Mu. Jaså du står här och skuggar dig under ett träd.
- Under ett träd står jag, men inte för att skugga mig. Jag tänkte klättra upp i det. Högt upp.
- Krax, kor ska inte klättra i träd, kor kan inte klättra i träd. Kor vill inte klättra i träd.
- Mu, högst upp vill jag klättra, dit bara fågrla och ekorrar och barn kan komma..."
" - Då vill inte jag vara här! Kråkan flaxade med vingarna. Jag ska hem! Jag har viktiga saker att göra. Hej då!"
senare på dagen efter att Mamma Mu klättrat upp (och ned) i trädet.
" - Ryck mig i fjädern, då kan du klättra i träd nu. Både upp och ned.
- Just det, sa Mamma Mu och sträckte på sig.
- En ko som klättrar upp och ner i träden. Då kan vad som helst hända. Jag har inte tid med sånt. Hej då, jag måste hem.
- Hej då Kråkan, sa Mamma Mu. Vi ses i trädtopparna.
Men det hörde han inte för han var redan långt in i Kråkskogen. Mamma Mu satte sig under trädet.
- Vad som helst kommer att hända! sa hon och tittade upp i trädkronan."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar