söndag 19 augusti 2007

utbrändhet och självständighet


Många har idag reagerat på Christina Husmark-Pehrssons (socialförsäkringsminister) uttalande att hon haft "en släng av utbrändhet", varit hemma i tre dagar och sedan återgått till arbetet. Precis som flera har sagt så är det ett hån mot alla de utbrända människor som finns i vårt land och inte har någon som helst möjlighet att återgå till sitt arbete utan väldigt mycket stöd och hjälp. C H-P hade efter tre dagar (!) lyckats få sin arbetssituation förändrad så att den inte längre gjorde henne utbränd, men det måste ju höra till ovanligheterna att det är så lätt att förändra en anställds arbetsuppgifter.


Annars kommer här varning varning till alla som studerar eller har tänkte studera. Hela studielånet ska vara tillbakabetalt efter 25 år eller senast när du fyller 60 (alltså jag har nästan 400 tusen i studielån och betalar än så länge bara räntor). Om din make/maka studerat (kan också vara innan ni träffades) räknas dennes studielån in i era gemensamma skulder och tillgångar och om ni skiljer er så får du betala hälften........långnäsa, vet inte vad som gäller vid samboförhållanden, men här kan man ju se en chans att bli kvitt skulderna (skämt, skämt).


Jag börjar tro att svenska staten vill ha singlar. Ja, Sverige har ju flest singlar i världen och förut trodde jag att det berodde på att ju längre jämställdheten kommer desto mer kommer kvinnorna på hur lite de behöver männen, men nu har jag kommit på att det är en ekonomisk fråga. Som sambo eller gift (det är väl lite olika och jag kan inte de exakta reglerna) blir du tvungen att räkna ihop utgifter, inkomster, skulder och tillgångar med din respektive. Ponera nu att du inte möter Mr guldbralla; du får stå för underhållet för hans tio barn som han har innan han träffade dig eftersom du tjänar skapligt och han nada. Eller han tjänar pengar, men ni har separerad ekonomi (eftersom du är uppfostrad att stå på egna ben). Trots detta räknas era inkomster ihop och du får högre avgifter trots din låga inkomst. Eftersom det är så orättvist separerar ni och du får stå för hälften av hans studielån för studierna han bedrev 20 år innan ni träffades. På så sätt är du nu skuldsatt och kan själv inte påbörja de studier som skulle kunna ge dig ett jobb.


Det finns fler exempel på hur samboförhållanden och äktenskap gör oss osjälvständiga och beroende (alltså rent ekonomiskt) av varandra. Det gör ju att familjer och barn alltid drabbas även ekonomiskt om någon i familjen har problem med någon typ av missbruk. Vad det gäller studielån kan man alltså drabbas även när man valt att gå skilda vägar. Alltså, nu begriper ju jag att det här är till för att sätta dit dem som påstår att tiomiljonervillan är fruns och porschen tillhör yngsta sonen, själva äger de ingenting, men för dem som inte har en massa kapitalvaror att skriva över på familj och vänner drabbar det här på ett helt annat sätt. Jag tycker inte kärlek ska behöva handla om ekonomi. Var och en som är vuxen borde ha rätt att vara självständig även ekonomiskt. Gemensamma köp och gemensamma tabbar är en sak, lån som togs innan man träffades, barn som skaffades innan man träffades eller utgifter som den enskilde skaffar sig på eget bevåg bör också vara dennes skyldighet att ta hand om.


Jag och barnen har tillbringat hela vår sista sommarsemesterdag på stranden i soolen. Imorgon börjar dagis igen. Och jag ska jobba. Som tur är börjar det lite lugnt med att sitta vid datorn i partilokalen (och jag ska inte glömma besiktiga min fina bil).

Inga kommentarer: