styrelseresa till Östersund mm

Hemma igen efter två fullmatade dagar i Östersund. Liten och jag lämnade Storasyster på dagis och for för att lämna bilen på ett av mina favoritföretag Lindskrogs parkering vid Arlanda och sedan bege oss mot Östersund. Var ju lite nervös för hur Liten skulle gilla att flyga "Hooka" som hon själv säger och mer nervös blev jag när jag klev på och hon verkade drabbas av panik. Men jag tog henne i famnen och innan vid lyft så sov hon som en stock och gjorde så hela flygningen.

Själv letade jag kvickt upp min sista tjuga, jag bara måste ha en kaffe annars skulle huvudet sprängas. Kaffe med påtår 20 kronor stod det, annars hade jag beställt två kaffe. Slurp, kände hur det började röra sig i hjärngångarna igen, men påtåren dröjde nästan till landning. Tänk, när man har det där kaffesuget så tycker man att det är det godaste kaffe man någonsin druckit hur det än smakar...

Ja, jag har alltså varit ute och sabbat klimatprofilen igen och nu börjar den bli ordentligt nedgjord, tre flygningar inom Sverige på ett år och om två veckor flyger vi till Turkiet. Och sen alla bilresor till stranden denna sommar... nej, det känns ungefär som när man börjar banta/slutar dricka/börjar träna eller vad man nu gör efter semestern. Snart är det slut på ledigheterna, nu får det bli ordning och reda på klimatkontot!!!

Nu ska jag återigen göra en långsökt jämförelse i den här bloggen och nu gäller det politikertyper, det finns olika typer och de finns överallt, eller om man säger så; samma personer finns i olika gestalt på olika ställen (det gäller inte bara politiker, men just i det här fallet rör det sig om det). I glesbygdsverkets styrelse finns tre personer som heter Håkan, Kjell och Bengt. Det är som om man har känt dem länge. De är mellan 55 och 65, erfarna, slipade politiker som sitter ordförande eller liknande i kommunstyrelser, regionalförbund etc. Det är svårt att bedöma vilket parti de egentligen tillhör. De finns nog i varje svensk kommun. Sen har vi två yngre förmågor som egentligen heter Christer och Nina, men jag tror alltid att de heter Mikael och Helena (konstigt, de måste påminna mig om samma gestalter någon annan stans fast med olika namn). De sitter båda i riksdagen och en är moderat och en är folkpartist. Det tar man inte miste på. Och sen är det jag, den enda i röd tröja och lila byxor, den enda som "bara" har ersättaruppdrag i verkliga livet och den enda som ständigt släpar på barn i tilltagande storlek. Och medan jag försöker underhålla min dotter i taxibilar och på flygplatser så pratar de andra i sina mobiler eller knackar på sina laptopar och beställer resor till Shang Hai och Japan, skapar kontakter och nätverk och pusslar med almanackorna. Själv hade jag inte täckning på mobilen på hela dagen igår när vi reste runt i Jämtlands glesbygd. Jag känner mig viktig, jag tror jag bygger broar mellan politiken och verkligheten. Det känns så.

Eftersom jag inte hade täckning på mobilen blev jag förstås bestört när jag plötsligt fick täckning ett par sekunder och det kom ett SMS som talade om att jag hade fått ett samtal och att jag skulle ringa telefonsvarartjänsten för att lyssna av. Kul. Det gick ju inte. Inte förrän nio på kvällen när vi närmade oss Östersund igen och Liten sov sött i bilstolen bredvid mig hörde jag att mäklaren sökt mig. Jag ringde genast upp och nu är det bokat en tid att skriva kontrakt på fredag klockan 16.00. Och och och,,, ev. ingår en båt i husköpet också! Jag blir alldeles lyrisk. Nu ska döttrarna och jag glida omkring i en roddbåt och fiska gädda och nöta på flytvästarna hela nästa sommar. Underbart.

Det bästa med att bo på hotell är att man bara går in, lägger sig i sängen och glor på TV tills man somnar och igår var det dessutom Morden i Midsomer (hade bara hållt på ca 19 minuter när vi kom hem). Avkopplande att inte kunna göra någonting annat.

Vi flög hem efter styrelsemöte och salladslunch på Glesbygdsverket. Dottern somnade åter under tiden planet lyfte. Skumt, värsta dånet, rundgångssnack i högtalaren och smällande luckor till bagageutrymmena. Men hon verkar tro att det betyder sovdags. Hoppas det blir likadant under betydligt längre resa till Turkiet.

Det var jättevarmt när vi landat. Nu hade jag gått med ärm över axeln och byxa över knät i två dagar och nästan inte varit utomhus alls. Det var bryskt efter nio veckor på stranden så jag tog ungar och mackor och yoghurt och for till stranden där vi tillbringade ett par timmar innan Bolibompa, makaroner och falukorv, glass och sängen.