Det är ju inte sällan man uppfattar saker på olika sätt och jag tyckte att vi hade en ganska kall och tråkig sommar förra året. Jag har hört många som tycker tvärtom. Året innan var det jag som tyckte att sommaren var bra medan alla andra gnällde att det var kallt och mulet.
Nu tycker jag hur som helst att det har varit kallt länge. Ända sen veckan före jul har termometern häckat någonstans mellan 5 och 15 minusgrader. Och det har snöat, isat och blåst. Det räcker. Mer vinter än så här behövs inte. Jag är nöjd. Jag ser nu fram emot en tidig och lång vår med fågelsång, blommor och kaffe mot väggen i solskenet. Please.
Men de senaste åren har ju den mesta snön kommit i mars, så man får väl se vad man har att vänta...
Okej, nu har jag behandlat allt från världspolitik till vardagsmat och ska nu tydligen också börja sia om vädret i min blogg, är det så? Njae, börjar bli lite trött bara. Och det är så jobbigt på morgnarna när barnen ska bylsas på och bilrutorna skrapas (sladden till motorvärmaren är nu stendöd). Och efter att jag läst att man är fattig om man har mindre än 21000 netto i månaden på två vuxna och två barn så börjar jag också känna mig fattig. Jag vill att det blir varmt så att elräkningarna sjunker och man kan frigöra åtminstone de stålarna. Jag vill ha minst 1500 i lönehöjning, gärna retroaktivt också.
Nej, nu fick jag ett SMS som gjorde mig ledsen. Slutar här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar