Jag har klarat mig utan att köpa någonting idag på den köpfria dagen. Jo, jag klarar mig utan att handla de allra flesta av årets 365 dagar, men jag brukar passa på på helgerna när jag är ledig. Nu var dessutom toalettpappret nästan slut idag, men jag har lagt in lite hushållspapper på "lilla" toaletten så det går bra till imorgon.
Jag har faktiskt inte ens varit ute idag, tänkte jag säga, men jag var ner till kaninen med några kålblad, det är allt. Storasyster har ju varit dålig så jag tänkte lugn innedag hela dagen. Barnen började med morgonTV som sträckte sig ända till halv tolv då de fick havregrynsgröt till lunch. Sen lekte de en stund medan jag tvättade och diskade i vanlig ordning.
Vi fick besök av en väninna och hennes snart två år gamle son. Barnen lekte Pippi och vi fikade och pratade och hade trevligt.
Min väninna påminde mig om hur sårbar och påverkbar man är när man mår dåligt, hur man inte litar på den känsla som egentligen utgör sitt eget jag och hur lätt man då kan strunta i att vara källkritisk och ta emot "goda" råd av helt fel personer. Det är läskigt faktiskt. Särskilt om de beslut man fattar till följd av råden inte enbart drabbar en själv utan även andra i ens närhet.
Nu talade min väninna främst om mycket personliga situationer rörande familjeliv, men jag tänker ändå på ett tillfälle då jag kom i stark tvivel om jag verkligen var socialist (hu, jag vet, det var hemskt). Anledningen till att jag tänkte på just det kanske är att en av mina nära och starka kamrater idag meddelat att hon lämnar partiet. Det känns oerhört hårt.
Min tvivel infann sig på våren en tid efter att jag euforisk kommit hem från en studieresa till Kuba. Människor runt omkring mig stod nästan i kö för att tala om hur dum jag var om jag tyckt att överhuvudtaget någonting varit bra på resan, hur lurad jag var, hur fejkade alla människor jag träffat var, hur stendöd det som de kallade kommunismen var.
Jag vet inte, på vissa ställen vågade man knappt tala om att man varit på Kuba, än mindre ta några goda exempel. Man fick låtsas att man fiskat upp idéerna någonannanstans. Annars var de idiotförklarade innan meningen var avslutad. Och någonstans i detta skeende fann jag mig själv i tvivel; tänk om allting jag någonsin trott och kämpat för bara var en bluff; tänk om kapitalismen var det enda fungerade systemet på jordklotet; tänk om ekonomi var en naturlag........... puh, jag vaknade upp, men vad läskigt det är när man vacklar i grundvalarna.
Nu har jag landat och vacklar nog aldrig mer i min politiska övertygelse. Däremot kan man ju fundera över bästa sättet att verka för sina idéer. Jag är ju en praktiskt politiker som vill att det jag tycker och tänker också ska få konkreta följder, inte bara bli ord eller protester på ett papper. Som sagt, jag har i alla fall tagit beslutet att politik är en del av mitt liv och jag skulle inte vilja leva utan den delen.
Efter att väninnan med son lämnat oss, rullade jag julköttbullarna och vi provsmakade några till middag tillsammans med (skämsigt) pulvermos, grönkål/kidneybönröra, lingonsylt, smörgåsgurka och turkisk yoghurt. Sen sov jag framför Bolibompa, gud så trött man är, är det mörkret månne? Barnen ritade en liten stund och Liten gjorde en huvudhanding; ett huvud med två armar och en hand på den ena. Är det vanligt? Annars brukar det väl bli huvudfotingar? Och vilken ålder är det nu då? (ja, jag vet, det är jag som jobbar på dagis) Nu ska jag nog häcka framför TVn en liten stund innan jag sover, jag har ju trots allt sovit lite middag så jag ska väl orka nån stund till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar