torsdag 8 november 2007

Skattefusk och bidragsfusk

Jo, idag på bussen hem från sammanträde med sjukvårdsstyrelsen i Stockholm så lyssnade jag på P1 i mobilen. Det var ett program om fusk (som ju är så väldigt på tapeten just nu) och man frågade bl a en representant från Skatteverket och en f d ordförande i Fria Moderata Studentförbundet vilket de tyckte var värst; att fuska med skatten (som staten förlorar ca 66 miljarder per år på) eller att fuska med bidrad (som staten förlorar ca 1 miljard per år på). Båda två svarade att det var en svår fråga, men det är nog ändå värst med bidragsfusket, för om man fuskar med skatten så fuskar man åtminstone med pengar som man själv arbetat ihop, när man fuskar med bidrag fuskar man med andras pengar...
Själv tycker jag det är ett supermärkligt sätt att se på saken. Visserligen sa de att väldigt många svenskar fuskar med skatten (ändå var vi typ bäst i världen på att inte göra det) och det tydde på att vi inte respekterar skattereglerna som de ser ut idag. Därför jobbar man på att förändra dem, t ex höja vissa avgiftsgränser etc. Jag kan tycka att det är bra. Det är bra om människor har respekt för lagar och regler och för detta krävs att det går att förstå dem. Jag tycker t ex att man i viss mån måste kunna byta tjänster med varandra. Jag tycker också att man ska kunna ge svågern en slant för att han klipper buskarna åt en (det var skatteverkssnubbens exempel).
Jag vet inte vilka det är som fuskar med vabbande och sånt. Någonstans läste jag att det var mest män. Jag vet inte. Men ibland kan det kännas som om Försäkringskassans regler är väldigt krångliga och det är svårt att hålla reda på hur man ska fylla i blanketterna. Jag erkänner villigt att jag antagligen fyllt i mina föräldrarpenninglappar fel hela tiden. Kom på det igår när jag satt och gjorde en ansökan för perioden 20 oktober-20 november. Men jag måste ju fortsätta göra på samma sätt annars blir det ju helgalet.
Och det handlar ju inte om att jag försöker fuska på nåt sätt. Tror inte jag tillskansar mig några mer pengar, men allt som står i blanketterna är väl inte helt riktigt. Och det skriver jag under på, det är ju det som är fel. Men det finns inga system i Sverige som är gjorda för de som inte arbetar heltid på ett och samma ställe. Jag har fortfarande inte fått klargjort från FK om jag hade rätt SGI under föräldrarledigheten med min första dotter eftersom de inte klarade av att få mina ca tio dåvarande arbetsgivare att fylla i deras blanketter på rätt sätt. Och sen blev det mitt jobb. Och det hade jag inte tid och ork med som nybliven förstagångsmamma med ett sjukhus som hotades av nedläggning om inte jag tog till strid. Så... på den fronten har ingenting hänt och att få tag i dessa arbetsgivare idag (en del av företagen finns inte ens längre) är ju bara ett garv...
Därför så är min uppfattning att de som ses som bidragsfuskare i många fall är människor som försöker fylla i sina blanketter på bästa sätt, som lever under knappa ekonomiska förhållanden och kanske gör ett försök att få ut så mycket som möjligt. Må det bära eller brista men det räcker till julklappar, smällen får vi ta sen...
Sen finns det olika typer av skattefuskare, många av dem är helt vanliga människor. Jag tror jag skrivit tidigare på den här bloggen om hur "inne" det är att jobba svart. Man blir nästan idiotförklarad i vissa kretsar (av främst yngre människor) om man inte både jobbar och betalar svart för vissa tjänster. Och då menar jag idiotförklarad, d v s; kan man jobba svart ska man ta den chansen annars är man dum i huvudet. Det är som gratis extrapengar liksom. Själv sitter jag där och försöker lyfta försäkringsfrågan, jag menar unga människor, tänk om något händer dem...de får ju inte ett öre, familjen får inte ett öre, tycker de verkligen att det är så smart???
Och de som jobbar svart köper också svart, de är övertygade om att det blir både bättre och billigare på det viset.
Sen finns det de välavlönade, högutbildade som betalar för pig- och drängtjänster svart. Det tycker jag är vedervärdigt. Människor som både har råd och förstånd att följa lagar och föregå med gott exempel, men väljer att inte göra det. En hel del av dessa människor sitter nu och styr vårt land och bestämmer att vi ska jaga bidragsfuskare, låtsassjuka och deltidsarbetslösa.
Dessutom sa den f d vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet att hon tyckte att det var en helt annan sak att fuska med TV-licensen eftersom statlig TV var ett brott mot tryckfrihetslagen och att Sveriges Television visade en massa kommunistpropagande, bl a från Kuba som hon inte ville betala för. Det gjorde hon dock eftersom hon inte var beredd att ta konsekvenserna av att låta bli (hon studerade till jurist).

Inga kommentarer: