Förra veckan skrevs det om hur okända landstingspolitiker är för allmänheten, ofta misstar man dem för tjänstemän tydligen. I de artiklar jag läste verkade det inte som om man tyckte att det var så konstigt. Egentligen tycker jag att det är mkt konstigt. När man frågar folk vad de tycker är viktiga politiska frågor svarar många sjukvård och omsorg och när man frågar vad som är viktigast i livet svarar de hälsa.
Det är sant att alla partier vill satsa på en god hälso och sjukvård, men det skiljer sig markant i hur man tror att detta uppnås. Bland Moderaterna handlar det om att vården är bättre ju mer av den som utförs privat, det spelar ingen roll att man klipper av vårdkedjor, förlorar helhetssynen eller skickar folk efter medicin runt halva stan, ju mer privat desto bättre.
Hur garanterar vi enligt oss i Vänsterpartiet att alla som behöver får vård av högsta kvalitet? Jo, genom att se till att skattepengarna går till vård och omsorg och förebyggande arbete, att inga privata företag ska göra sig själva rika på bekostnad av kvalitet i vården. Genom att skapa samordning och helhetssyn över patienterna, minska dubbla kostnader, onödiga medicinförskrivningar och allt för många olika kontakter för den sjuka. Läs gärna vad Lars Ohly skriver http://www.nwt.se/asikter/debatt/article747016.ece.
Norrtelje tidnings bloggare Leif Sparrman har här satt ihop sitt dreamteam av politiker från olika partier och ställen. Men man kan bara sätta ihop ett dreamteam av politiker man känner igen, som man har sett någonstans i media eller själv träffat på. Och det är väl där haken med personval ligger. Vem ser de som arbetar i det tysta, de som gnatar på som inte kastar sig framför varje fotograf, som inte orkar marknadsföra sig själv och sin förträfflighet om och om igen? Det finns mycket arbete bakom politiska handlingsprogram och idéer, många krafter som samlats, prioriterat och jämkat.
Man ler oftare mot en söt bebis. Ja, man har sett det i forskning. Man kryssar antagligen oftare en söt kandidat, eller åtminstone som på något sätt har utseendet för sig. Jag läste i en krönika i Norrtelje tidning efter förra valet om ett par kvinnor som hade röstat på han med ögonen...hm, ja, det är ju sorgligt. Det må vara en uppgift för ett parti att plocka fram en tilltalande partiledare, men det är ett nog så viktigt jobb att se till att det också finns människor som har mer än utseendet med sig. Kanske bör de t ex ha betalat TVlicensen...
Vänsterpartiets två förstanamn på landstingslistan i norra Stockholm är Thomas Magnusson, Solna och jag själv. Jag behöver varenda röst jag kan få för att ha en chans att komma in i landstingsfullmäktige. Ni som känner till mig sen tidigare vet att jag står för min sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar