Börjar varje morgon med att läsa lokaltidningen och irritera mig på några debattartiklar. Det var fler som rörde upp mig igår än idag, men å andra sidan var jag helt fokuserad på att ta emot dagens gäster och att programmet skulle fungera idag. Satt vid datorn och skrev ut flygblad om vård och omsorg, plitade ned ett utkast till debattartikel om vår lokala miljöpolitik som Jens Holm sedan ska fylla på med rikspolitik och pratade med en reporter på lokaltidningen som ville veta vilka vallöften vi vill ge rimboborna (var väl bara vänta efter att en annan reporter ringt igår och frågat om vi skulle besöka hallstavik i valrörelsen) och med en annan reporter om våra tankar och idéer kring kulturen och vad som är viktigast där. Är ni nyfikna? Jag svarade att biblioteken var viktigast, resten får ni läsa i blaskan när den kommer.
Birgitta Sevefjord, toppnamn i landstinget, kom smått försenad med buss från Stockholm och Amineh Kakabaveh, fjärde namn på riksdagslistan fick skjuts från släktingar i Rimbo. Vårt första besök gjorde vi på Kompassen, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, där man arbetar med ungdomar som gått på försörjningsstöd en längre tid och försöker hjälpa dem att inte bli fast i detta utan att antingen kunna börja studera eller arbeta. Det var ett mycket bra besök där vi fick höra ungdomarnas egna berättelser om drömmar och frustration, om deras alienation och ensamhet, hopplöshet och ilska. Tydligt var att väldigt mycket gått förlorat under deras skoltid, som oftast var splittrad och oavslutad. Skolan hade inte förmått kompensera för det faktum att flera av dem kom från trasiga hem med problem, att flera av dem egentligen skulle ha fått diagnoser utredda redan under tidig skolgång. Skolan hade inte förmått möta dessa barn med positiva förväntningar och fått dem att känna att de kunde något, att de hade ett värde. De var undanskuffade och fast i ekorrhjul som de inte hittade ut ur trots att de var så unga. De kände sig svikna av samhället och vuxenvärlden.
Vi pratade mycket om hur det behövdes mer vuxna i skolan, psykologer, kuratorer, skolsköterskor, vi pratade om att det behövdes fler som kunde göra utredningar om neuropsykiatriska handikapp för att korta väntetider och lidande, vi pratade om hur det behövdes stöttande strukturer i samhället och en slående sak var väl att tre av de sex ungdomarna ville arbeta inom vården, om de bara kunde, fick och vågade.
Personalen önskade psykologtjänst i socialtjänsten för att kunna bistå med snabbare utredningar, arbetsförmedlingens ungdomsförmedlare vittnade om vilken stor tillgång kommunala feriejobb för unga var och vi fick också förstå hur skolan varit så negativ för många att motivation till vidare studier var någonting väldigt svårt. Vi pratade också om mobbing.
Efter snabblunch på snabbmatställe besökte vi Tiohundras nya administrationslokaler där vi fick träffa VD Lars Skoglund som kommenterade historia, nuläge och framtid. Vi träffade även Tom Grape som arbetat med projektet Långtidssjukskrivna kvinnor mellan 30-49 år, en nedslående rapport om multisjuka människor i sina bästa år som till 39% också var tyngda av problem i familjen. Geriatriker Leif Spångberg berättade om flytten av äldre patienter som varesig är sjuka eller friska från sjukhusets vårdplatser till ROS. En bra lösning för alla. Omhändertagandet av äldre har blivit bättre med Tiohundra konstaterades, men Tom Grape saknade satsningar på det uppväxande släktet. T ex var det rätt märkligt att vi nu träffades i det hus som redan 2008 skulle ha öppnats som Familjens hus, en stark satsning på barn, unga och familjer.
På eftermiddagen var det dags för oss att ta oss genom regnet ned till vår ensamma valstuga på Lilla torget. Apropå mobbing då alla andra stugor står på Stora torget (NEJ, vi är inte nöjda). Som sagt, det regnade, människor som var på stan satt i sina bilar, torgmöteskänsla? njjjje, vi skickade hem trubaduren och efter att ha pratat med några skolungdomar gav vi upp och låste stugan . Amineh ochBirgitta skulle vidare till fler politiska möten, själv skulle jag med dottern på fotbollsträningen.
Sen kommer jag hem, öppnar datorn, funderar på vad jag ska säga i debatten om jobben imorgon och varför Centern bara snackar goja och på vilka vallöften vi kan ge Rimboborna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar