Gammalt jobb nytt hus

Nu är vi på plats i vår nya förskola och jag har fått mängder av nya arbetskamrater och nya (dock något taskigt städade) lokaler. Nya barn håller också på att skolas in. vi skolar in enligt Gunilla Niss-modellen och därmed kommer inskolningarna att ta ca tre veckor. Min nya avdelningskamrat har även arbetat med tredagarsinskolningar tidigare, så vi får se om vi kommer att få veta mer om det i framtiden.

Allting känns väldigt bra. Vi har en lugn och skön stämning på avdelningen (dels för att bara åtta barn än så länge går full tid). Det är bra att ha stora ytor och en dörr att stänga mot stoj och stress. Sen finns inte allt på plats än, vi saknar papperskorgar, toalettpappershållare och mycket andra små, men nödvändiga detaljer. Igår fanns inget kaffe i personalrummet, vilket ledde till att jag tog min rast inne på avdelningen som vi är vana med från förr. Idag ägnade jag halva rasten åt att jaga kaffe, filter och mjölk för att kunna sätta på en kopp och ägnade så några minuter åt att sitta och huttra i personalrummet. Trevligare på avdelningen än så länge.

Det som känns jobbigast med nya jobbet är att det känns längre (även om det inte är det). Sista biten är dålig väg och det är mörkt mörkt mörkt och kletigt mest varenda dag. Det tar tid. Jag hinner inte i tid till öppning. Förskolan är stor och jag måste gå genom hela för att komma till avdelningen. Imorgon ska jag stänga. Syster har lovat hämta barnen så jag får prova hur jag hinner hem efter stängning. Det är ju liksom fredag också även om kanske inte Stockholmarna i lika strid ström som på sommarhalvåret är på väg ut på landet så finns de ju. Och trafiken stockar sig. Och exakt en timma efter att jag stänger på mitt jobb måste jag ha hämtat Storasyster, tagit mig genom stan och plocka ut Liten. Kan bli kärvt.