Meningen med livet är enligt "Liftarens guide till galaxen" 42. Mycket spännande nu när det bara är ett par timmar kvar innan jag blir just 42. 42 är säkert idag också en av de bästa åldrarna att vara, en lagom tjock kvinna i mina bästa år så att säga.
Förr var livet nästan slut vid 42, man hade fött fram sina 13 barn, varav ett par stycken dött antingen vid födseln eller ett par år senare. Kanske dog man vid det trettonde barnets ankomst, så fick någon kvinnlig släkting till mannen ta hand om de överlevande barnen och mannen så klart.
Sen försköts ålderdomen en bit och nu tycker jag att människor som är 65 år och går i pension har halva livet framför sig. De flesta är pigga, mitt i livet, piggare än sina barn som just kämpar med småbarn, blöjor och spyor och karriär.
42 är idag i Sverige en superålder, de flesta har lika långt kvar som de redan har gått. De har erfarenhet, men ändå ungdom...(hehe). Alltså, det var ju superlänge sen man t ex började skolan; tänk då hur långt du har kvar. Om det inte vore för att tiden gick fortare och fortare. Har det med datorer och sånt att göra???
Nej, nu sluta svamla och gör färdigt tårtan- läggdags
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar