Var tvungen att mellanlanda redan på tisdagen. Jo, det brukar bli så där när almanackan är för full och jag inte är inne i någon förtvivlat manisk period så att jag liksom bara trampar på. Den här veckan började nästan med ångest och, som sagt, mellanlandning redan på dag två.
Det började bra, lyckades baxa upp däcken ur källaren, få in dem i bilen och komma i tid till Storasysters skolklocka ringde. Lämnade Liten och sen till verkstan (största ångesten), lämnade bilen, tog mammas bil och åkte till skolan. FIKA (det är lite bra att inte börja förrän tio).
Vid lunch hade vår föreläsare lyckats stressa upp mig inför kommande fältstudie så jag kände mig helt oförmögen att ta en lånad bil och ge mig in i stockholmstrafiken. Kände mig helt oförmögen till det mesta faktiskt. jag blev kvar på skolan, föreläsning om lärande och vetenskap. Supertrött.
Hämtade bilen, det kostar över tiotusen att åtgärda felen. Och sen är sommardäcken lite dåliga också. Kände mig inte piggare av det beskedet.
Barnen, spaghetti, vit fisk, curry, grädde, tomater och grön sparris (färsk). Mums. Jehovas kom och ringde på i egenskap av två damer och lite spritångor. De talade om att den onda världen snart går mot sitt slut. Så gör ock dagen, snart får man sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar