Nu har jag plockat undan och dammsugit två rum, torkat golvet lite hafsigt där det var fläckar, skakat mattorna hjälpligt och förberett lite inför ommöbleringen i vardagsrummet. Jag är totalt slut. Så kom jag att tänka på ett program som jag såg för flera år sen på TV. Det handlade om en kvinna som var långtidssjukskriven. Försäkringskassan hade smygfilmat henne när hon hängde tvätt och menade på att orkar man hänga tvätt så kan man arbeta också...
Jag tänker så här, vissa saker måste man ju göra, oavsett om man har värk eller smärtor. Även om man inte får lyfta tungt måste man ta upp ett litet barn som gråter, man måste hålla rent hemma, tvätta, handla mat mm (om man inte blir berättigad till hemtjänst p g a sin skada/sjukdom). Men det är skillnad att göra alla de där måstena + att jobba och att bara kämpa sig igenom det man måste för att överleva och ha ett någorlunda anständigt liv.
Jag hinner ungefär lika lite hemma nu som jag gjorde när jag arbetade. Det beror främst på att allting går så mycket långsammare, men också på att jag helt enkelt inte orkar mer. Jag måste vila hela tiden, korta pauser, långa pauser, ibland blir det en paus på ett par dagar nästan. Och det fungerar ju när man är hemma. Det fungerar absolut inte på en arbetsplats.
En annan sak som diskuterats är huruvida man kan vara politiskt aktiv när man är sjukskriven. Det verkar ha varit någonting som varit upp till en subjektiv bedömning från Försäkringskassans personal. En bekant till mig fick veta att de skulle dra ner hans sjukpenning med 25% eftersom det var ett standardmått när det gällde politiska förtroendeuppdrag. När jag sen ställde den frågan vad beträffade mitt eget fall hade handläggaren aldrig hört talas om någon sådan regel. Många fritidspolitiker har fått avsäga sig sina uppdrag (som handlar om ett 4 timmar långt möte en gång i månaden och lite inläsning hemma) p g a Försäkringskassan hotar med att dra in delar av sjukpenningen.
Förutom att detta hindrar stora och viktiga grupper att delta i samhällets demokratiska sammanhang, så är det helt befängt då ett förtroendeuppdrag inte alls kräver samma sak som ett arbete av en människa. Det rör sig om en begränsad insats, nästan aldrig fysiskt ansträngande. Om en förtroendevald skulle känna att den inte orkar sitta ett helt sammanträde kan den lämna sin plats och gå hem (för det mesta utan att världen rasar samman). Det är nu också fastslaget sen ett par år sedan att ett förtroendeuppdrag inte går att jämföra med ett reguljärt arbete. Det var ett kommunalråd i norra Sverige som fick rätt mot Försäkringskassan då det konstaterades att hennes arbete som barnskötare innebar helt andra påfrestningar än uppdraget som politiker.
Det är bra att Försäkringskassan får på nöten ibland. En del människor är faktiskt för sjuka för att arbeta, men de blir inte friskare av att bli instängda och sängliggande. Ett arbete kräver mer än en till synes ansträngande fritid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar