Jag är så besviken på mig själv, men jag har lagt märke till att det är någonting allvarligt på gång i min hjärna. Det började faktiskt redan före sommaren då jag helt sonika "glömde bort" fullmäktigemötet, trots att jag var hemma och gjorde ingenting. Skyllde då på stressen inför semestern. Den senaste veckan har det eskalerat. I fredags var jag på väg ut med mellisdisken på jobbet, alltså ut som i utomhus. Kollegorna frågade förvånat varför jag drog ut matvagnen i hallen. Igår skulle jag lägga kokt broccoli i en skål och ställa på avsvalning, vad gör jag? Jag tar ett plastlock ur disken och går till spisen för att lägga broccolin på locket... Puh. Och sen slutligen idag; lämnar barnen på dagis och skola, lämnar bilen på verkstad och traskar glatt till vad jag tror är ett heldagsmöte om hälsosjukvård. Oron började krypa när jag inte såg en människa jag kände igen, sammanträdesrummet helt tomt två minuter i nio... Tittar på kallelsen och ser att mötet var förra måndagen, ja ha ja, då var ju jag i svampskogen... Men nu skyller jag inte enbart på mig själv för både på kommunens hemsida och i båda mina kalendrar hemma står det att mötet ska vara den 29e så det har väl ändrats under resans gång och jag har varit så inställd på det datum jag för första gången på ett halvår skulle kunna delta... Nu betalar jag räkningar och dricker kaffe så får jag väl traska runt och hämta upp ungar igen sen eftersom bilen är på service hela dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar