Så har den första entusiasmen över den nya miljön på förskolan lagt sig. Det var inte så att Skruttet skrek i morse när jag lämnade henne, men det var motvilligt hon lämnade mammas famn och följde med pedagogen in på förskolan. Och det var mycket sitta i knä. Och hon åt ingenting, mammas lilla matvrak. Och när mamma slutligen kom vid ettiden så kom också tårarna.
Sen blev det mycket bära och i knät hemma också. Men hon åt bra. Så det var en protest. Mellan, som också har bakslag i förskolevistelsen, hämtades också tidigt. Tänkte att det skulle göra det lättare att lämna barnen med pappa på kvällen när mamma hade kommunfullmäktige om de fick vara med mig ett par timmar på eftermiddagen. Men jag fick ändå med mig Mellan, Storasyster var mosig och hade ont i huvudet, ville vara med mamma och Skruttet var så klängig att pappa trodde hon var sjuk. Lagom till att mamma stressat hem var hon dock pigg och full av sprall. Imorgon provar vi förskolan igen - och går in i inskolningens tredje vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar