Att färdtjänsten inte fungerar perfekt, det är ju ingen nyhet. Förra veckan blev jag varse att vissa färdtjänstkunder sitter vakna till midnatt för att ringa och beställa resa, för efter midnatt kopplas den utländska växeln bort och man får prata med någon från det lokala taxibolaget. Idag fick jag höra historien om hur ett sällskap intellektuellt funktionshindrade fick sitta och vänta från kvart över nio, då färdtjänsten var beställd till, till fem över ett på natten efter sitt besök på Allsång på Skansen. Snacka om att själva upplevelsen av besöket får sig en törn.
I Vänsterpartiet vill vi att de som kör färdtjänst ska genomgå en utbildning, vi vill ha en ankomstgaranti och fria biljetter. Det ska vara enkelt och bekvämt att använda sig av färdtjänst för den som behöver.
Idag har jag fått lära mig hur otroligt begränsad en människa som är beroende av LSSinsatser är i sitt val av boende. Det finns ett fåtal gruppboenden att välja på, det kommunala bostadsbolaget drivs av vinstintressen och tillhandahåller inga lägenheter, ställer man sig i ordinarie bostadskö blir man av med sina LSSinsatser som man är beroende av.
Några av de personer som jag träffade idag bor i ett gruppboende ovanpå en restaurant där det spelas hög musik och skrålas till långt in på småtimmarna på helgerna. Det är väldigt störande och de boende vittnar om att "möblerna hoppar". Det är ju inte acceptabelt. Vem av oss skulle stå ut med att bo så? De här personerna kan dessutom inte välja att flytta någonannanstans.
Ett annat dilemma som vi diskuterade idag var hur det fungerar när en person med LSSinsatser vill göra en resa eller t ex äta julbord. Personen får i det här fallet betala även för den personal som hon/han är beroende av. Ett dilemma är att de här personerna som redan lever på knappa resurser får betala dubbelt så mycket för sina nöjen, ett annat dilemma är hur man ser på att personalen bjuds med på olika evenemang, var går gränsen för muta/bestickning? I vilken beroendeställning hamnar brukare och personal till varandra? För anställda inom kommun och landsting finns ofta policies som tydligt anger vad som är okej att ta emot, men här öppnare sig en gråzon...
Det var ett givande möte och jag vill tacka brukare och personal på kooperativet Industrihuset för en trevlig stund och goda lärdomar. Hoppas ni också fick ut något av det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar