Det är intressant att läsa i Norrtelje tidning att Bengt Ericsson (c) så starkt försvarar bildandet av ett Familjens hus, såväl verksamheten som den tänkta lokaliseringen i Trädgårdsstaden (bakom kommunhuset). Det är också intressant att läsa att centerpartisterna i Häverö nu tar till strid för att bevara MVC i Hallstavik. Alltså, det intressanta är ju att Centerpartiet sitter med i den politiska majoriteten i kommunen och i Tiohundra och borde således ha någonting att säga till om i dessa frågor. Eller?
Bengt Ericsson har rätt i en hel del i sin artikel; Familjens Hus är en plats som ger stöd till barn och föräldrar, där olika verksamheter som vänder sig till barn och föräldrar, oavsett huvudman, samlas. B. Ericsson räknar också upp en rad orsaker till varför behovet av en sån här plats är större idag än för 30-40 år sedan och som sista mening i det stycket uttrycker han att Familjens Hus är en plats för en typ av problem. Det är lite olyckligt uttryckt tycker jag. Familjens Hus är ju en plats där alla föräldrar och barn kan samlas och ta och ge av varandra. Råd, stöd och förstärkning kan ges av såväl professionell personal som av andra föräldrar. Det ska inte behövas problem för att uppsöka verksamheten. Sen är det väl lite felaktigt att påstå att Vallentuna har ett Familjens Hus. Jag var själv med och invigde ett Familjecenter i Vallentuna med ungefär samma uppbyggnad som det vi har i Norrtälje fast i mindre skala år 2006. Men har de redan ett fullt utbyggt Familjens hus så har det gått med en rasande fart.
B. Ericsson har också rätt i att han och läkaren Tom Grape fick uppdraget att hitta lämpliga lokaler och driva projektet Familjens Hus framåt. Ett fungerande Familjecenter med samverkan mellan socialtjänst, BVC och öppen förskola finns redan i Norrtälje, men att samla dessa verksamheter i närliggande lokaler på konstant basis och fördjupa samverkan var ett tydligt uppdrag från kommun och landsting. Det var innan Tiohundra bildades, men även efter detta anser jag att uppdraget legat kvar som ett prioriterat mål för den gemensamma nämnden och bolaget. Lokalerna i Trädgårdsstaden föreslogs för en ganska lång tid sedan och sedan dess har det skissats på hur huset ska se ut och vilka verksamheter som ska rymmas där. Nu är helt plötsligt inte lokalerna intressanta längre och arbetet ska börja om från ruta noll.
Jag skulle gissa att beslutet att straffkommendera tillbaka projektet till ruta noll kommer från en person som inte över huvud taget har förståelse för vikten av förebyggande arbete. Det har vi ju dessutom även fått höra från annat håll den senaste veckan. Istället är det kortsiktiga budgetmål och skattesänkningar som blinkar framför ögonen. Lokalerna i Trädgårdsstaden blir för dyra. För dyra för vad då? Är inte våra barn framtiden? Är inte våra barn värda några extra kronor?
Nej, barnfamiljer göra sig icke besvär att flytta till denna, Stockholms läns nordligaste, kommun, särskilt inte till de nordligaste delarna av den. Där lägger man gärna ner skolor, stänger mödravårdscentraler osv. Kommunen präglas också av nedslående resultat hos eleverna i skolan, brist på hyresrätter (särskilt små som ungdomarna kan flytta till när de flyttar hemifrån) och jakt på skattesänkningar som drabbar kvaliteten i skola och förskola. Nu visar den sittande majoriteten också att de ändrat inriktning i det prioriterade målet att tillskapa ett Familjens Hus. Det ska bli intressant att se hur Bengt Ericssons och Centerpartiets uttalade ståndpunkter i försämringarna för barnfamiljerna förvaltas i majoriteten.
Bengt Ericsson har rätt i en hel del i sin artikel; Familjens Hus är en plats som ger stöd till barn och föräldrar, där olika verksamheter som vänder sig till barn och föräldrar, oavsett huvudman, samlas. B. Ericsson räknar också upp en rad orsaker till varför behovet av en sån här plats är större idag än för 30-40 år sedan och som sista mening i det stycket uttrycker han att Familjens Hus är en plats för en typ av problem. Det är lite olyckligt uttryckt tycker jag. Familjens Hus är ju en plats där alla föräldrar och barn kan samlas och ta och ge av varandra. Råd, stöd och förstärkning kan ges av såväl professionell personal som av andra föräldrar. Det ska inte behövas problem för att uppsöka verksamheten. Sen är det väl lite felaktigt att påstå att Vallentuna har ett Familjens Hus. Jag var själv med och invigde ett Familjecenter i Vallentuna med ungefär samma uppbyggnad som det vi har i Norrtälje fast i mindre skala år 2006. Men har de redan ett fullt utbyggt Familjens hus så har det gått med en rasande fart.
B. Ericsson har också rätt i att han och läkaren Tom Grape fick uppdraget att hitta lämpliga lokaler och driva projektet Familjens Hus framåt. Ett fungerande Familjecenter med samverkan mellan socialtjänst, BVC och öppen förskola finns redan i Norrtälje, men att samla dessa verksamheter i närliggande lokaler på konstant basis och fördjupa samverkan var ett tydligt uppdrag från kommun och landsting. Det var innan Tiohundra bildades, men även efter detta anser jag att uppdraget legat kvar som ett prioriterat mål för den gemensamma nämnden och bolaget. Lokalerna i Trädgårdsstaden föreslogs för en ganska lång tid sedan och sedan dess har det skissats på hur huset ska se ut och vilka verksamheter som ska rymmas där. Nu är helt plötsligt inte lokalerna intressanta längre och arbetet ska börja om från ruta noll.
Jag skulle gissa att beslutet att straffkommendera tillbaka projektet till ruta noll kommer från en person som inte över huvud taget har förståelse för vikten av förebyggande arbete. Det har vi ju dessutom även fått höra från annat håll den senaste veckan. Istället är det kortsiktiga budgetmål och skattesänkningar som blinkar framför ögonen. Lokalerna i Trädgårdsstaden blir för dyra. För dyra för vad då? Är inte våra barn framtiden? Är inte våra barn värda några extra kronor?
Nej, barnfamiljer göra sig icke besvär att flytta till denna, Stockholms läns nordligaste, kommun, särskilt inte till de nordligaste delarna av den. Där lägger man gärna ner skolor, stänger mödravårdscentraler osv. Kommunen präglas också av nedslående resultat hos eleverna i skolan, brist på hyresrätter (särskilt små som ungdomarna kan flytta till när de flyttar hemifrån) och jakt på skattesänkningar som drabbar kvaliteten i skola och förskola. Nu visar den sittande majoriteten också att de ändrat inriktning i det prioriterade målet att tillskapa ett Familjens Hus. Det ska bli intressant att se hur Bengt Ericssons och Centerpartiets uttalade ståndpunkter i försämringarna för barnfamiljerna förvaltas i majoriteten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar