Tuffa tider, alla 15 inskolningsbarn på en gång, och imorgon kommer ytterligare två. Två av fyra personal vabbar, en heltid och en på eftermiddagarna. Första månaden har vi verkligen fått se hur mycket sjukdom och elände som kan drabba oss. Vad vi inte vet är hur detta kommer att påverka vår verksamhet i framtiden. Men det känns som om vi hela tiden jobbar 120% när vi är där för att täcka upp för den/de som är sjuka. Hur länge orkar vi jobba så? Är inte risken att vår maximala kapacitet glider mot 70% i slutet av terminen? Än så länge fungerar det, men det känns som om vi behöver en målvakt, ett skyddsnät, kalla det vad ni vill, för att greja detta.
Förresten fick vi nya grannar i huset intill för ett tag sedan, en dagiskompis till dottern med familj. Nu börjar jag undra om de kommer från en annan planet, de står nämligen hela familjen och glor mot ett blåaktigt ljus bakom en gammal skräphög på tomten bakom huset. Verkar som en TV, men... märkligt plats att placera den...hm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar