Storasyster bröt ihop vid middagsbordet. Över till synes ingenting. Och det var andra gången på bara ett par dagar. Livet verkar vara för mycket för henne helt enkelt. Hon orkar inte. Till sist brakar det. Vi tog ledigt en dag och bara slappade, såg på film och gick i skogen, umgicks. Vi läste läxan, bara det. Barnen har läsprojekt i skolan och ska läsa för en vuxen hemma varje dag. Tips och råd följer till den vuxne: Välj det rätta ögonblicket, skapa lugn och ro, Låt den här dagliga stunden med ditt barn leda till gemenskap och glädje, Uppmuntra gärna och ofta.........osv.
Yes, den tiden har man ju. Varje dag. He he he. När jag hittade den här läxan var det tisdagkväll, läggdags, visste att jag skulle jobba 12 timmar onsdag, komma hem halv nio, hur ska man hinna detta? Nu läste vi en lång stund igår när vi var hemma.
Storasysters lärare ringde och frågade hur hon mådde. Jag svarade som det var; hon är nog bara trött och läraren konstaterade att det är skönt att det snart är lov. Lov? tänkte jag. Just det, det är lov från skolan, men hur påverkar det oss? Hur gör det att mina barn får vila mer? Nu har Storasyster tur dsom får följa med en kompis ut i skärgården ett par dagar, om det sen är att betrakta som vila återstår att se. Vi andra får nog vackert bita i äpplet och jobba på. Inga sovmorgnar, inga lediga sköna dagar som uppladdning för årets mörkaste tid. Inte för mig och inte för mina barn.
Igår läser jag dessutom en artikel i lokaltidningen där en kvinna avråder ALLLA från att vaccinera sig mot Den nya influensan. En sida på nätet varnar och skrämmer oss för vaccinet. Istället råds vi att sova ordentligt och inte stressa. Skoja mera! Vi som inte är förunnade en stressfri verksamhet med tillräcklig sömn, är det okej om vi vaccinerar oss? Vad man behöver när man känner sig tvungen att vaccinera sig är inte fler och större varningstexter, det känns jobbigt ändå att övertyga sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar