En intensiv eftermiddag för en ljusare framtid

Så var det då dags för Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt att besöka Norrtälje. Enligt hans egen utsago så var det ungefär tio år sedan han gjorde det sist, inför folkomröstningen om euron och då stod han en förmiddag på ett regnigt och relativt folktomt torg. Den här gången kunde vi erbjuda honom lite fler möten. Dessutom sken solen så att det lämpade sig mycket väl med promenader mellan de olika platserna vi skulle besöka.

Vi började på kommunala Rodengymnasiet där Jonas fick träffa elever från såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program. Drygt 120 elever samlades i aulan och fick höra lite om Vänsterpartiets politik innan de själva fick delta och ställa frågor. Många frågor handlade om jobben, om hur det går för dem som inte klarar gymnasiet eller de som inte vill studera vidare på högskola. De undrade hur ett slopande av den halvering av arbetsgivaravgiften som idag gäller vid anställning av unga skulle påverka deras möjligheter att få jobb, hur byggandet av fler lägenheter skulle kunna finansieras och hur Vänsterpartiet skulle kunna samarbeta med Socialdemokraterna i en eventuellt kommande majoritet. "S är ju både för vinster i välfärden och fler jobbskatteavdrag", menade eleven. Jonas förklarade hur vi stod fast vid våra ståndpunkter och hur sedan förhandlingar kommer att föras, men att både S och Mp redan vacklar vad det gäller vinster i välfärden. Han berättade också hur de 14 miljarder som idag används till halvering av arbetsgivaravgifter skulle kunna användas till att skapa fler jobb inom t ex vård och omsorg och hur Vänsterpartiet vill erbjuda alla sjuttonåringar sommarjobb.

På Norrtälje sjukhus, Tiohundra AB, fick vi träffa chefläkare Bo Hellström som berättade lite om Tiohundraprojektets historia och grundtanke och hur det ser ut och fungerar idag. Han berättade hur grundtanken med samarbete över gränserna fungerade dåligt ihop med de kundval och vårdval som idag fragmenterar verksamheten. Han berättade också att de som arbetar inom Tiohundra snart vill se en permanentning av projektet, åtminstone inom de delar där det fortfarande fungerar. Vi fick veta att Norrtälje sjukhus är mycket populärt bland läkarstudenter och att den s k "kundnöjdheten" också är mycket hög, såväl i jämförelse med sjukhus i länet som i landet. Ibland är det svårt att rekrytera läkare, t ex inom primärvården samt ögon/öronläkare och gynekologer. Det märktes att han var stolt över arbetet med "puckar" på röntgenavdelningen samt verksamheten vid Familjens Hus i Norrtälje. Dock bekräftade han att Familjens Hus-verksamheten i Rimbo står inför en nedläggning. Mycket tråkigt om nån frågar mig. Hellström nämnde något om för litet underlag, men det måste väl belysas ur den verklighet att Tiohundra inte har någon primärvård i Rimbo? En rad funktioner måste kunna samarbeta för att det ska gå att kalla en mottagning Familjens Hus.

Dagen avslutades med ett öppet möte på Pythagoras industrimuseum, caféet. Ett femtiotal aktiva åhörare hade samlats för att lyssna och ställa frågor till Jonas. En del var från Norrtälje, Rimbo, Väddö, andra var mer långväga gäster från Åkersberga, Täby och Årsta. Det blev en intressant inledning av Jonas Sjöstedt som ägnade en lång stund att prata om kopplingen mellan en god landsbygdspolitik, fler jobb och en bra klimatpolitik. Jonas menar bestämt att Sverige måste bli föregångare inom klimatarbetet, vilket gladde dottern som fick ställa sin fråga om hur hon skulle kunna förklara för sina kompisar hur viktigt detta arbete var. Uppmuntran fick hon också från Vänsterpartiet, Norrtäljes klimatengagerade ordförande Olga Lännevall Fedorina.

"Ljuset kommer från Vänster", var visst en kommentar från en av besökarna efter mötet. Själv var jag glatt överraskad hur väl Jonas hela tiden tangerade Vänsterpartiet, Norrtäljes budgettext för 2014. Vi är ett väldigt ENIGT parti som vet hur vi vill vrida Sverige mot ett varmare samhälle där ALLA är lika mycket värda och har samma rättigheter utifrån sina specifika behov.

Framtidens hot och möjligheter ur ett barns perspektiv

Jag minns när jag var sådär en elva-tolv år. Det största hotet mot framtiden var kärnkraften och kärnvapenkrig. Visserligen fick vi lära oss i skolan att om något skulle hända så att radioaktiva ämnen spred sig i luften, så var det bara att kasta sig i ett dike med en tröja över huvudet så skulle vi klara oss. Jag köpte väl inte riktigt det. Radioaktivitet var ett reellt hot mot vår framtid och jag var mycket rädd och mycket arg. Särskilt arg på att det var vuxna som skulle få rösta i folkomröstningen om kärnkraftens vara eller ickevara som energikälla i Sverige. Hallå liksom, vuxna, det var ju inte deras framtid det handlade om, det var ju vi barn som rimligtvis skulle få tycka till om detta.

Nu har jag en dotter som är sådär en elva-tolv år. För henne är klimathotet reellt. Hon har klimatångest och blir deprimerad när hon känner att hon inte vet hur hon ska påverka människor för att få dem att inse att de måste ändra livsstil, att det är allvar,  det handlar om framtiden, barnens framtid, vår tid är ju liksom redan förbi. Jag försöker förklara för henne att depression och ångest bara är ingångsfaser, snart kommer hon att hamna i en konstruktiv fas som gör det möjligt för henne att få med sig andra och hitta lösningar. Hon är väldigt skeptisk.

När jag var sådär en elva-tolv år skrev jag brev till statsministern, som då var Thorbjörn Fälldin, för att förklara för honom hur rädd jag var och hur allvarligt det var om inte han som hade makten gjorde någonting åt det här med kärnkraften. Jag hade nog ganska stor tillit till att han åtminstone skulle förstå mig. Jag hade nog inte helt klart för mig de krafter som påverkar dylika beslut. Efter folkomröstningen var besvikelsen stor, ett njae, kanske hade vunnit och kärnkraften skulle bli kvar i oöverskådlig framtid (ur ett barnperspektiv). Som vuxen har jag insett att folkomröstningen angav att kärnkraften idag borde ha varit avskaffad, men att detta ändå inte har skett, just på grund av sådana krafter som jag som barn inte förstod.

I morgon planerar min elvaåriga dotter att ställa en fråga till en person i potentiell maktställning vad han vill göra åt klimathotet. Det ska hon göra när Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt imorgon besöker Norrtälje. Hon vill veta hur Jonas och Vänsterpartiet vill ställa om Sverige för att komma tillrätta med hotet mot hennes framtid. Det tycker jag hon gör rätt i. Och jag avundas henne. Jag fick aldrig något svar från Thorbjörn Fälldin. Jag hoppas att hon får  ett bra svar och att det sporrar henne att se lösningar istället för hinder, att hon kan skapa en god framtid för sin generation.

Om att inte förstå konsekvenserna av sina egna beslut

De moderatstyrda förvaltningarna i Norrtälje kommun har flera gånger lagt fram förslag som snudd på gått igenom. Om ingen annan i leden upptäckt hur tokigt det skulle bli skulle vi ha 10 färre kommunala grundskolor i kommunen, vi skulle ha en betydligt bantad skolhälsovård (SARAH-teamet skulle läggas ned som besparingsåtgärd) och vi skulle inte ha några MVC, BVC eller husläkarfilialer på landsbygden/mindre orter.

Nu ska majoriteten (M,C,KD,Fp) rädda MVC i Hallstavik från sitt eget beslut. När inte systemet fungerar som de vill kan de tydligen gå in och ändra förutsättningarna. Om ett beslut nu tas att Tiohundra AB ska tvingas driva MVC i Hallstavik vidare, så gäller ju inte Vårdvalet. Då gäller ju inte heller att Tiohundra AB ska behandlas som ett vårdföretag, vilket som helst, i kommunen. Det ska bli mycket intressant att se hur Alliansen samtidigt ska rädda MVC i Hallstavik och fortsätta försvara införandet av Vårdval Stockholm. Det ska bli intressant att se hur de fortsatt klarar att förneka att det behövs något annat än konkurrenspolitik för att klara av en bra service i mindre tättbefolkade områden.

Tyvärr bryr sig inte den borgerliga Alliansen ett dugg om att Tiohundra AB också aviserar en nedläggning av MVC i Rimbo, som också är en del av det relativt nystartade Familjens Hus. Det spelar ingen roll, menar Alliansföreträdarna, eftersom en privat gynekolog nyligen etablerat sig i Rimbo och denne förväntas också gå in och driva MVC. Och det är ju det de vill i majoriteten, avlöva Tiohundra AB och få in fler privata entreprenörer, så det passar dem som handen i handsken, men en rad frågor uppenbarar sig ju också; Är det meningen att den privata entreprenören (som nu inte finns på samma adress som Familjens Hus) ska flytta in i Tiohundra ABs gamla lokaler? Ska utrustningen övertas eller slumpas bort (sånt har sannerligen hänt för inom Stockholms läns landsting)? 

Antingen går väl den politiska majoriteten in och förändrar spelreglerna så att det blir lönsamt för Tiohundra AB att driva MVC vidare i såväl Hallstavik som Rimbo eller så särbehandlar de Hallstavik och sätter på så vis Vårdvalet ur spel.

Det är dags nu, att vi går samman för att erbjuda samma goda service i hela vår kommun. Det kan vi göra genom samverkan över gränser (som ju Familjens Hus är ett ypperligt exempel på), genom att utnyttja de möjligheter vi har genom att Tiohundra fortfarande är ett projekt som gör att vi kan testa nya lösningar och genom att genast stoppa experimentet Vårdval Stockholm.

Hur mycket kommer nya badhuset att kosta?

Upptäckte just detta gamla inlägg från min egen blogg. När jag läste den blev jag nyfiken på om kostnaden för det nya badhuset verkligen fortfarande bedöms till 140 mkr. Jag ådrog mig en artikel jag läst om hur extremt olika kostnader för nya badhus såg ut i olika kommuner. När jag letar efter den artikeln hittar jag istället denna artikel som menar att badhus har en livslängd på 30-50 år och att ca hälften av Sveriges 400 badhus inom kort måste bytas ut. Artikeln påpekar också att det är viktigt att kommunerna nu tar med alla långsiktiga effekter i kalkylerna när nya badhus ska planeras, eftersom byggnaderna kommer att påverka både ekonomin och miljön under en lång tid framöver. 

Jag hittade även denna rapport om hur kommunerna missar i planering av kostnader vid bygge av nya simhallar, hur kommuner prioriterar äventyrsbad framför funktionella bassänger och hur en del kommuner varit tvungna att höja skatten för att ha råd med driftskostnaderna i det nya badhuset.

• Betydande risk för överetablering när badhus planeras utan hänsyn till befintliga simhallar och 

andra planerade badhus i det aktuella upptagningsområdet.

• Politiska ambitioner om att sätta kommunen på kartan och locka större mästerskap sker på 

bekostnad av ekonomiskt ansvarstagande.

• Tendens att byggkostnader blir två–tre gånger högre än vad initiala uppskattningar antydde.

• Oväntat höga driftskostnader har i vissa kommuner föranlett diskussioner om skattehöjningar.

• Det finns exempel på när kommuner planerat för nedskärningar inom skolan samtidigt som 

den beräknade kostnaden för att bygga ett nytt badhus rusat i höjden.

• Ointresse bland tjänstemän och politiker att söka samarbete över kommungränserna för att 

därigenom dela på bygg- och driftskostnader för nya badanläggningar.

• Politikerna prioriterar stora påkostade äventyrsbad framför ändamålsenliga simhallar.

Nu får vi ju hoppas att Norrtälje kommuns ekonomi är så robust som kommunalrådet idag vid budgetfullmäktige ville göra gällande så att inga sådana här överraskningar drabbar oss. Själv har jag roat mig med att studera avgifter i Norrtälje nya badhus jämfört med det gamla och ser då t ex att ett årskort för en familj (som vi haft i vår familj) som idag kostar 1500 kr, i det nya badhuset kommer att kosta 2800 kr. Ett årskort för en ungdom som idag kostar 450 kr kommer i det nya badhuset att kosta 1100 kr, mer än en fördubbling. Simskoleavgiften höjs från  550 kr till 850 kr om jag förstår tabellerna rätt. När jag tittar på bassänghyran ser jag att den 2013 är 700 kr/timme (400 kr för korpen). I det nya badhuset kommer bassänghyran att bli 2000 kr/timme (800 för korpen). Jag har talat med Norrtälje simklubb och förstår att de inte betalar 700 kronor/timme idag utan har rabatterade priser som till största del täcks av de bidrag de erhåller från kommunen. Hur det blir i framtiden är svårt att utläsa från de bilagor kommunfullmäktige fått ta del av eftersom det ser ut som att bara rehabbassängen vid det nya badhuset kommer att hyras ut till rabatterade priser till bidragsberättigade skolor och föreningar.

Eventuellt kommer ju dessa ökade driftskostnader att innebära att Vänsterpartiets förslag om gratis simskola till alla kommunens barn kommer att bli lite dyrare. Å andra sidan räknar vi med att vi även kan använda våra utomhusbad/stränder för denna verksamhet.

Budgetanförande 2014

Här kommer anförandet, dock utan de försvarsrepliker jag var tvungen att lägga in mot Berit Jansson (C) som tydligen tyckte att föräldrarna skulle sköta sin egen MVC, BVC, simskola, kulturutbud och läxläsning.

Ordförande, fullmäktige

I Vänsterpartiet vill vi ta hand om våra gemensamma resurser och se till att de kommer alla till del. Viktigast är att de som har störst behov får störst del av kakan. Den borgerliga majoriteten med Moderaterna i spetsen vill gå en annan väg och sänka skatten. Trots att Norrtälje kommun är en kommun med relativt god ekonomi tycker vi i Vänsterpartiet att det är oansvarigt att sänka skatten när vi har en skolverksamhet som har långt ifrån ”godkänt” i betyg, en äldreomsorg som har direktiv att kosta mindre än rikssnittet, då vi nekar människor som är över 90 år tryggheten som en plats i ett särskilt boende skulle kunna ge dem och då all verksamhet som inte är lagstadgad riskerar att monteras ned.

I Vänsterpartiet tror vi att vi genom förebyggande arbete på bästa sätt förvaltar kommunmedlemmarnas intressen och resurser. Därför har vi i vårt budgetförslag föreslagit en rad förebyggande arbete under flera olika områden.

Till exempel kan vi med en god kvalitet på skolan förebygga arbetslöshet och utslagning. Det verkar alla partier vara överens om, däremot är vi inte överens om vad det kan kosta. Vänsterpartiet vill satsa dryga 30 mkr mer än alliansen på skolan. Det är pengar som vi vill använda till att såväl höja kvaliteten överlag som att se till att alla skolor kan hålla samma höga kvalitet. Skolans kompensatoriska uppdrag måste lyftas såväl i resursfördelningen till skolorna som på den enskilda skolan. Alla har inte samma förutsättningar och lärarna måste ha adekvata verktyg för att kunna utjämna skillnader mellan barns förutsättningar. Vi vill utreda möjligheten att göra försök med Akademiska arbetsplatser inom skola/barnomsorg, främst i de norra delarna av kommunen. Detta för att höja kvaliteten och skapa attraktiva arbetsplatser. I Vänsterpartiet vill vi se fler vuxna ute på skolorna, fler anställda inom skolhälsovården och andra vuxna som kan fånga upp de barn och unga som inte mår bra och hjälpa dem till adekvat stöd. Den som inte mår bra kommer inte heller att kunna prestera sitt bästa i skolan.

Vi i Vänsterpartiet vill också lyfta fram andra förebyggandefaktorer som är viktiga för barns kunskapsutveckling, t ex en god förskoleverksamhet. Forskning visar att barn som gått i en förskola med hög kvalitet presterar bättre i skolan än barn som inte gått i förskola alls. Samma forskning visar också att detta inte gäller för barn som gått i en förskola med sämre kvalitet. Kvalitetsfaktorer i denna forskning var bl a barngruppsstorlekar, antal barn per pedagog och utbildningsnivå på pedagogerna. Därför föreslår vi i Vänsterpartiet ett mål om högst 15 barn/barngrupp samt en handlingsplan för att nå det målet.

Även inom fritidshemsverksamheten föreslår vi att ett maxtakför antal barn per grupp och personal sätts. Personalen på fritids måste ha reella möjligheter att se, stötta och utmana varje barn. Vi vill också göra en genomlysning av hur verksamheten för 10-12åringar ser ut idag och hur den kan förbättras för att motsvara barnens behov. Idag väljer många 10-12åringar hellre att gå hem och vara ensamma hemma eller driva runt på stan, en utveckling som inte känns helt tilltalande. Vi vill också utreda på vilket sätt fritidshemsverksamheten kan erbjuda barnen hjälp med läxor och skolarbete på ett organiserat sätt.

Skolhälsovården, SARAHteamet och annat förebyggande hälsoarbete ska i vår tanke naturligtvis tillhöra ett permanent Tiohundrasamarbete. Vänsterpartiet vill ge ett uppdrag till sjukvård och omsorgsnämnden att ur ett långsiktigt perspektiv beställa evidensbaserat goda förebyggande verksamheter i hela kommunen för att undvika höga kostnader. Resurser till detta ska åstadkommas genom att göra omdisponeringar från fortsattaprivatiseringsexperiment.

Ett annat mycket viktigt förebyggande arbete är givetvis det som görs vid MVC, BVC och vid Familjens hus. Familjens hus i Norrtälje var något som det rådde en bred politisk samsyn kring långt innan det kom till. I flera år satt vi i samverkansgrupper mellan kommun och landsting, men innan Tiohundraprojektet kom igång hände ingenting. Nu har vi ett jättefint Familjens hus i Norrtälje och enligt personalen har det uppstått samverkan som inte kunnat ske tidigare, hur många skriftliga direktiv och samarbete som än funnits. Det är en annan sak att sitta i samma hus.

Nu hotas det förebyggande arbetet av borgarnas vårdval.MVC i Hallstavik aviserar nedläggning. Konkurrens och låga ersättningsnivåer gör att ingen kan få verksamheten att gå runt i ett glesare befolkat område. En storstadspolitik långt från Tiohundratanken. Ingen samverkan över gränser för att åstadkomma ett bra serviceutbud i hela kommunen. Och ett mycket viktigt förebyggande arbete försvinner.

För ett år sedan slog Familjens hus i Rimbo upp. Jag har inte ens hunnit dit på besök än för att höra om de har samma positiva upplevelser som de har i Norrtälje. Nu aviseras att MVC, till följd av vårdvalet och låga ersättningsnivåer, inte tänker ansöka om auktorisation, d v s lägga ner. Vad är ett Familjens hus utan den viktiga hörnstenen MVC? När drabbar samma öde BVC?

Idag besöker ungefär 75% av alla gravida kvinnor, p g a oro, förlossningsavdelningen  innan det är dags att föda. Det är dyra och onödiga besök som skulle kunna tas om hand av en väl utbyggd och tillgänglig mödravård. Med den utveckling vi nu ser kan vi i stället vänta oss att dessa besök ökar, samtidigt som andelen som tar sig till Norrtälje för att ta ett cellprov kanske minskar, andelen som tar sig till Norrtälje för preventivmedelsrådgivning eller dagenefterpiller, kanske minskar. Det som känns som jobbigt och lite onödigt idag, blir istället förödande och dyrt imorgon.

Vänsterpartiet lägger i sitt budgetförslag 14 mkr mer till sjukvård och omsorgsnämnden tillsammans med ett uppdrag att frångå privatiseringsexperimenten, återgå till tiohundratanken och arbeta mer medvetet och långsiktigt preventivt. Inom socialförvaltningens område vill vi satsa mer på fältarbete för att tidigt och på plats möta och mota ungdomars svårigheter. Vi vill också se en kvinnofridssamordnare i kommunen.

Vi vill erbjuda fler barn att delta i Kulturskolans verksamheter och i föreningslivet. Alla verksamheter under Kultur och fritid ska redovisas könsuppdelat för att kunna se till att flickor och pojkar får lika stor del av kakan. Slutligen vill Vänsterpartiet också erbjuda alla kommunens barn gratis simundervisning, någonting som vi tycker är extra viktigt i en skärgårdskommun. Drunkning är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn.

I Vänsterpartiet tycker vi inte att det är viktigt att var och en har nån knapp hundring extra i plånboken när vi har möjlighet att tillsammans ge alla bättre förutsättningar för ett gott liv för dessa pengar. Du kan inte köpa en bra skola till dina barn för den hundralappen, den räcker inte till en trygg omsorg för dina gamla föräldrar och du kan inte köpa dig en akuttid på vårdcentralen för den hundringen. Däremot när vi förvaltar resurserna gemensamt så kan vi använda pengarna för att åstadkomma en högre kvalitet och en större likvärdighet i den service vi erbjuder våra invånare, våra medlemmar i kommunen som gemenskap. Vi kan bygga ut det förebyggande arbetet och spara de resurser som idag går till att ”släcka bränder”.

Därmed vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets budgetförslag

Inte bara Hallstavik drabbas av Vårdval Stockholm

I Hallstavik pågår just nu en namninsamling mot att det kommun och landstingsägda bolaget Tiohundra, som en gång i tiden var en del av ett mycket framgångsrikt projekt, planerar att inte driva vidare MVC (mödravårdscentral) i Hallstavik. Det är naturligt att en bygd som utarmas på det mesta (arbetstillfällen, offentlig service mm) protesterar och det är också bra. Det tråkiga är väl att det i det nya borgerliga, privata Sverige är svårt att veta var protesterna ska riktas. Det är klart att vi kan protestera mot bolaget Tiohundra ABs planer på att inte driva Mvc vidare, det är klart att vi kan tycka att det strider mot grundtanken med Tiohundraprojektet, men där har väl inte Moderaterna varit tillräckligt tydliga med vad Tiohundra idag innebär; idag är Tiohundra bara ett bolag som har samma villkor och vinstkrav som vilket annat privat bolag som helst. Tanken med Tiohundraprojektet; samordning och tvärsektoriellt arbete för att undvika att medborgare (i fokus) hamnade mellan stolarna, har idag ingenting med bolaget Tiohundra AB att göra. Tiohundra AB drivs av en politisk styrelse som består av två moderater; Torbjörn Rosdahl, finanslandstingsråd i SLL och Kjell Jansson, kommunalråd i Norrtälje kommun, och det är ytterst dessa två som är ansvariga för bolagets handlingar.

Vinst vinst vinst och sänkta skatter. Var hamnar banbrytande idéer och nyskapande samarbeten? Förebyggande hälsovård. Familjens hus i Norrtälje kom i och med Tiohundraprojektet äntligen till efter år av samråd mellan kommun och landsting och ett gemensamt strävande över partigränser; det var typ något vi alla ville ha. Nu hotas Familjens hus av Vårdval inom Mvc, Bvc etc. Trots att så många yrkesverksamma vittnat om de stora fördelar som koncentrationen i ett speciellt hus, gemensamt lunchrum etc givit, hur mycket mer helhetssyn vi genom detta arbete kan få kring våra barn och unga och hur mycket mer förebyggande insatser vi kan göra till långt mycket lägre kostnader och mindre lidande för alla inblandade.

För ungefär ett år sedan lyckades man även i Rimbo att skapa samlade kompetenser och verksamheter i ett Familjens hus. Vilket lyft för hälsan för först och främst kvinnor och barn, men även för resten av befolkningen i Rimbo. Familjens hus är ett stort framgångskoncept som är viktigt för kommunens yttre delar, d v s allt som inte är Norrtälje tätort. Nu aviseras en stängning av Mvc Rimbo den 20/12 2013. Många som brukar Mvc i Rimbo bor på landsbygden runt omkring och har ganska lång väg intill Norrtälje. 30 minuters enkel resa, 200 kronor i bensin, det kan väl stoppa många från en cellprovtagning, ett dagenefterpiller, ett preventivmedelsbesök eller ett orosbesök under graviditeten? Ungefär 75% av alla gravida kvinnor besöker förlossningsavdelningen innan det är dags för att föda. Dessa besök är väldigt mycket dyrare för skattebetalarna än vad ett besök på Mvc som skulle kunna ge samma lugnande effekt är. Det var också därför vi i vänstermajoritet 2002-2006 i SLL beslutade om direktiv om längre öppettider och ökad tillgänglighet vid Mvc runt om i länet. Kvinnor ska inte p g a otillgänglighet behöva göra långa resor och bli uppstressade i onödan. Vård på rätt nivå. På förlossningen behöver de inte heller ökad arbetsbelastning, de är underbemannade som det är redan. 

Hur blir det nu? En nedläggning av Mvc i Rimbo innebär en avlövning av Familjens hus, när drabbar samma öde Bvc? Vad kommer att finnas kvar av Tiohundratanken, samarbete för glesbygden och samverkan för medborgarens bästa? I Stockholms läns landsting är även Norrtälje tätort en del av glesbygden och den som stöder en centraliseringspolitik kommer även att ta död på den service vi har i Norrtälje centrum. Den politik som ska lyfta den här kommunen måste ta ansvar för mer än det som ger utdelning i pengar. Eller; såga av den gren du sitter på....

Äh, ärligt talat, dags för lite upplopp i Rimbo nu va? Ni vill väl inte bara ha en ny bussterminal?

Bra betyg i gympa i nian ger friska lyckliga kvinnor

Idag presenterades på radionyheterna att flickor som hade dåliga betyg i idrott i högstadiet också får en sämre hälsa som vuxna. Detta gäller inte pojkar. Genast börjar en ju fundera på vad en hade för betyg i gympa i nian. Kan ju inte ha varit högt. För det mesta försökte en slippa, skyllde på mens och annat. Jag tror att idrotten för väldigt många flickor är extremt jobbig i den åldern, kanske inte själva idrottandet, men omklädning, dusch osv. För dem som inte idrottar på fritiden är det nog väldigt få som får, eller ens har ambitionen att få, höga betyg i idrott. Tyvärr. Själv idrottade jag ju en del då, men gympan var ändå något annat, något hemskt.

Varför tror jag att det är annorlunda för pojkar? Givetvis tycker många pojkar också att omklädning, dusch och prestationer i idrottshallen kan vara besvärande, men pojkarna ligger i femtonårsåldern några år efter flickorna i utveckling och klarar antagligen på det sättet av gymnastiken bättre. När jag börjar googla på ämnet ser jag att pojkar i snitt får bättre betyg än flickor i idrott och att år 2003 saknade så många som var tionde flicka betyg i ämnet idrott och hälsa.

Med detta i bakhuvudet blir forskningsnyheten att flickors idrottsbetyg i högstadiet påverkar deras framtida hälsa skrämmande. Jag har inte läst forskningsrapporten, kanske kan det vara så att kvinnor rent allmänt har en sämre hälsa som är knuten till fysisk aktivitet, men jag tycker detta tål att tänkas på. Hur får vi idrotten att vara lustfylld även för flickor med kroppar som utvecklas och inte fungerar som de vill och är vana med? Kanske är flickornas framtida hälsa också kopplad till att de i unga år mår mer psykiskt dåligt än pojkarna?

Flera studier visar att idrott på schemat varje dag ger såväl pojkar som flickor en bättre hälsa, även om det för flickor bör påbörjas i tidigare år än för pojkar för att ge resultat på starkare benstomme t ex. Detta är prövat i det s k Bunkefloprojektet. Skolan har mycket att göra, men även föreningslivet bör utarbeta strategier för hur vi håller kvar tonåringarna som inte kommer att bli elitidrottare inom föreningen och i rörelse. För den framtida folkhälsans skull. Och kanske bör vi satsa lite extra på flickorna.