torsdag 24 oktober 2013

Bra betyg i gympa i nian ger friska lyckliga kvinnor

Idag presenterades på radionyheterna att flickor som hade dåliga betyg i idrott i högstadiet också får en sämre hälsa som vuxna. Detta gäller inte pojkar. Genast börjar en ju fundera på vad en hade för betyg i gympa i nian. Kan ju inte ha varit högt. För det mesta försökte en slippa, skyllde på mens och annat. Jag tror att idrotten för väldigt många flickor är extremt jobbig i den åldern, kanske inte själva idrottandet, men omklädning, dusch osv. För dem som inte idrottar på fritiden är det nog väldigt få som får, eller ens har ambitionen att få, höga betyg i idrott. Tyvärr. Själv idrottade jag ju en del då, men gympan var ändå något annat, något hemskt.

Varför tror jag att det är annorlunda för pojkar? Givetvis tycker många pojkar också att omklädning, dusch och prestationer i idrottshallen kan vara besvärande, men pojkarna ligger i femtonårsåldern några år efter flickorna i utveckling och klarar antagligen på det sättet av gymnastiken bättre. När jag börjar googla på ämnet ser jag att pojkar i snitt får bättre betyg än flickor i idrott och att år 2003 saknade så många som var tionde flicka betyg i ämnet idrott och hälsa.

Med detta i bakhuvudet blir forskningsnyheten att flickors idrottsbetyg i högstadiet påverkar deras framtida hälsa skrämmande. Jag har inte läst forskningsrapporten, kanske kan det vara så att kvinnor rent allmänt har en sämre hälsa som är knuten till fysisk aktivitet, men jag tycker detta tål att tänkas på. Hur får vi idrotten att vara lustfylld även för flickor med kroppar som utvecklas och inte fungerar som de vill och är vana med? Kanske är flickornas framtida hälsa också kopplad till att de i unga år mår mer psykiskt dåligt än pojkarna?

Flera studier visar att idrott på schemat varje dag ger såväl pojkar som flickor en bättre hälsa, även om det för flickor bör påbörjas i tidigare år än för pojkar för att ge resultat på starkare benstomme t ex. Detta är prövat i det s k Bunkefloprojektet. Skolan har mycket att göra, men även föreningslivet bör utarbeta strategier för hur vi håller kvar tonåringarna som inte kommer att bli elitidrottare inom föreningen och i rörelse. För den framtida folkhälsans skull. Och kanske bör vi satsa lite extra på flickorna.

Inga kommentarer: