När jag var liten fick man absolut inte ha pengar eller godis i skolan. Bra, tycker jag. När jag för ett par veckor sedan var med Storasyster till Moderna muséet med hennes klass, var det flera barn som hade pengar med sig och som handlade i butiken som fanns på muséet. Det gjorde vi med, eftersom jag var med och det verkade okej att handla. Men jag tycker egentligen inte att det var okej. De barn som inte hade några pengar eller någon förälder kunde ju inte köpa någonting.
Idag kom Storasyster och frågade mig om hon fick ta med sig 30 kronor till skolan imorgon. Jag frågade givetvis varför. Jo, för att några i femman säljer jätteroliga reflexer och flera i klassen har redan köpt. Jag tände till direkt. Vaddå? Några i femman säljer.... Sina egna gamla reflexer? Reflexer som de stulit/fått gratis? Vaddå 30 kronor? Vad går pengarna till?
Njaeeeeeeee, sa jag, det där gillar jag inte. Och....jag har inga pengar. "Åhhhhhh", vrålar Storasyster, "då kommer jag att bli jätteavundsjuk".
Ja, det kommer du att bli. Och alla andra barn som inte heller får 30 kronor av sina föräldrar. Ska det säljas saker i skolan på skoltid? Är det någon mer som blir upprörd??? Är det inte meningen att alla barn ska känna sig lika mycket värda i skolan? Skolan borde absolut vara en zon fri från frestelser och konsumtionshets.
2 kommentarer:
Bra skrivet!
En av alla de "smågrejer" som visar på ett helt annat samhälle. När jag var med i scouterna (länge, Härryda Scoutkår) så reglerade man hur mycket pengar/godis folk fick ha med. Det bästa var någon gång på en övernattning när de förbjöd medtaget godis och köpte in godsaker kollektivt. Mycket bra!
ja, det var bra. jag tycker det räcker med att barnen ska ha en frukt med sig varje dag och att man får lägga 50 kronor per termin i klasskassan till utflykter. Där går verkligen gränsen.
Skicka en kommentar