Sent i säng och grannen ovanpå hade nåt slags kalas långt in på natten. Klockan ringde kvart i fem. Okristligt tidigt som man brukar säga, är verkligen Krist vaken vid den tiden? Jo, det är vackert och luktar gott ute när man hämtar blaskorna i lådan. Än så länge. Inte helt beckmörkt än. Barnen ville inte vakna. Stress. jag avskyr denna ständiga stress. Lämpa en här och en där. Gasen i botten igen. Bilen rasslar. Höll på att bli klämd mellan två bussar vid vägarbetet utanför jobbet och landade några minuter sen med andan i halsen (och nästan gråten för det var rätt läskigt).
Jobba jobba, äta lunch?, kanske, vad är detta? nja, inte så jättehungrig kanske...
Hämta barn, till landet och mata kaninen, oh vad ljuvligt lugnt och skönt och solen skiner, varför inte bara stanna här??? Tillbaka till stan, McDpåsar med till partilokalen, lite av ett krismöte, vi behöver folk som kan jobba, snart ett år kvar till valet bara.... vidare, till mamma för att äta tårta (hon fyller år, hipp hurra) Hemma vid halv nio, barnen i säng utan tårar, något att glädjas åt. pussungarna. På med datorn och fram med studielitteraturen. På den där knasiga tentafrågan igen. Snart struntar jag i hur det blir, bara det blir. var det nåt mer? äh, disken, har jag öppnat posten? imorgon kanske. är det fredag. Tentan ska vara inne 24.00 så det blir ännu en kväll i dimma. men men, snart ska man väl vaccineras, ja, det säger att det är det bästa, men jag är lite skeptisk...det är inte ofta man är prioriterad så man får väl passa på antar jag. nu vill min kropp sova. jag ska bara...
1 kommentar:
Hur orkar du med denna stress??? Ja, min kropp gav ju upp, rädd att din gör det samma - vill att du tar hand om dig.
Kram för att du kämpar så hårt för att få livet att gå ihop.
Skicka en kommentar