Vänsterpartiets kongress supervalåret 2014

Idag är sista dagen på Vänsterpartiets kongress 2014. Själv lämnade jag tillställningen redan igår eftermiddag och lät vår ersättare Johannes Folkesson från Rimbo ta vid. Och även om diskussionerna kring vilka ord som var lämpligast att använda i vårt uttalande inför riksdagsvalet i september blev lång och tidvis seg, så framstod vi som ett mycket enat och starkt parti. Vänsterpartiet har fler medlemmar nu än vad vi haft på tio år, bara under förra året tillkom 1500 medlemmar i hela landet. Anledningarna till den kraftiga ökningen kan bl a förklaras av vår partiledare Jonas Sjöstedts skicklighet och popularitet. Han har rest runt i landet och visade i sitt tal efter omvalet till partiledare speciellt sin respekt för alla de kamrater som kämpar på i de små föreningarna runt i landet, de kamrater som lite oroligt flackade med blicken vid hans besök och undrade om det skulle komma någon och lyssna - och det blev varje gång fullsatt i lokalerna, mer fika fick inhandlas under kvällen. Och efter mötena ringlade köer av människor som ville veta mer och bli medlemmar.

Andra anledningar till att Vänsterpartiet i dag har framgång är att vi har en bra politik, en majoritet av den svenska befolkningen är emot vinster i välfärden och genom att sätta denna fråga på dagordningen har vi idag fått även moderater i regeringen att börja vackla vad det gäller välfärdspolitiken. Vänsterpartiet sitter också med och regerar i flera kommuner och landsting och på kongressen lyftes flera goda exempel på vad vi då kan åstadkomma fram; bl a har man i Degerfors kunnat rädda kvar alla småskolor genom en social investeringsfond. Det gavs också exempel på gratis kollektivtrafik, halverade avgifter vid kulturskolan mm. 

Även om jag personligen missade både valpeppen och kongressfesten kände jag mig när jag åkte hem i snöslasket igår både peppad och nöjd, bl a av hälsningsanförandet från vårt norska systerparti SV, men också av mycket peppande inledningsanföranden av Storstockholms distriktsordförande Seluah Alsaati, partiledare Jonas Sjöstedt och den roliga och skarpa partistyrelsemedlemmen Ulla Andersson. Jag blev glad över att kamraterna väljer att använda ordet SOLIDARITET, det vackraste ordet som finns i valrörelsen, och jag blev lite nedslagen av att vi inte starkare vill betona landsbygdens betydelse för utveckling och välfärd. Vi har ett förträffligt landsbygdspolitiskt program och vi kan bygga vidare på det tillsammans, kanske blir det efter valrörelsen och valen. Jag inspirerades också av debatten kring ett idrottspolitiskt program, ett kulturellt löfte mm, men inser även jag att det handlar om att prioritera. Någon skojade till det från talarstolen och sa att i förra valrörelsen hade sossarna sloganen "Alla ska med" medan vi hade mottot "Allt ska med", ganska likt vårt parti faktiskt.

Under kongressen har vi twittrat under hashtaggen #vkongress eller #vkongress2014. Själv twittrar jag som @mammapolitik och Johannes som @J_folkesson. Vi har också lagt upp intressanta händelser på vår Facebooksida, som gått från 97 gillare den 8 januari till 137 gillare dags dato. En klar succé. 

Det roligaste med kongresser är att träffa personer som en annars inte ser så ofta eller som en aldrig träffat förut, speciellt roligt tyckte jag att det var att få krama om Inga-Lill Franzén (tidigare Stockholms läns landsting och distriktstyrelsen), Ulla Hoffmann (tidigare partiledare, nuvarande Fristadsfonden) och Amineh Kakabaveh (riksdagsledamot). Hoppas få se dem alla i årets valrörelser; Välkomna till Norrtälje! Det var också en glädje att se att C H Hermansson och Herta Fischer (96 resp 95 år gamla) var på plats på ännu en kongress samtidigt som det finns en tillförsikt att så många unga, så många pyttesmå på armen och så många putande bebismagar vimlade och trängdes bland åsikter och självförtroende. Nu väntar ett spännande år, ett år då agendan ska vridas mot ett varmare samhälle präglad av solidaritet och medmänsklighet.