Fredag på jobbet, BVC, rester och myskväll

Försökte verkligen komma upp i tid i morse för att hinna göra någonting innan jobbet, t ex baka lite mer inför femårskalaset på söndag. Slängde ut mattorna i köket och moppade, tvättade en maskin tvätt som jag blev tvungen att hänga i badrummet. Inte hann jag bada tjejerna för snabbt blev det brått till BVC och femårskontroll kl. 10.15.

På BVC fick vi vänta till nästan tjugo i elva och jag var redan uppstressad. Elva äter barnen på dagis. Storasyster ville inte svara på frågor utan blickade menande mot mamma. Men syntestet klarade hon och sen fick hon rita ett självporträtt medan mamma pratade med BVCsköterskan och fyllde i en enkät. Inte så lätt att prata fritt när objektet är närvarande, men sen vi kom hem från semestern har mina misstankar om att det är något fel på henne lagt sig. Här hemma fungerar hon normalt, lite bortskämd, men det går i alla fall att prata med henne. Och oerhört känslig är hon, vredesutbrott följda av ångestattacker och gråt. Mammas lilla gumma.

Tio över elva kastade vi oss in i bilen och for till dagis. Kastade in en här och en där och for vidare till jobbet för att hinna äta lite innan jag började kl.12.00. Måste äta innan eftersom jag aldrig vet hur långt det är till min första rast. Idag var det två timmar till min första och enda rast. Efter rasten fick jag jobba tre timmar och en kvart utan paus. Det är jobbigt. Före rasten var jag i kassan, efter rasten i lektornet och jag hade ca 10 barn hela tiden så det var ingen rast ingen ro. Kom inte iväg förrän tio över sex.

Barnen ensamma kvar på dagis, trötta och griniga (börjar bli rutin nu). Jag ville bara få dem hem. Storasyster hann se slutet på Bolibompa (Aktiebolaget Häxan Surtant som är mammas favorit) och Liten klängde på mammas arm medan vi värmde spaghetti och köttfärssåsrester. Hackade faktiskt till en enkel sallad också. Och blandade juice. Glömde lämna både enkät från BVC och schema för nästa vecka till dagis. Inget att göra åt nu.

Storasyster krävde myskväll (det har de tydligen lärt sig att det ska vara på fredagar) så jag poppade popcorn som vi strikt åt utan att smula. Jag är världens tråkigaste mamma på det sättet. Jag avskyr smulor. Men nu har jag införskaffat en jättebra smulrengörare för mattor i Turkiet så det går lite bättre. Annars får jag dåndimpen när ungar springer runt med kakor och bullar i handen och smular i hela lägenheten. Jag som ska ha barnkalas på söndag...

Fick i alla fall i säng ungarna vid åtta och kom upp igen vid kvart i nio. Tittade på Jordan, rättsläkare på fyran samtidigt som jag städade ungarnas lekrum i reklampauserna. Plockade ur alla hyllor och gjorde rent och slängde en del gammal trasig skit och godis som Storasyster sparat i ett halvår. Tömmer den där skålen ibland, påskgodis, julgodis, kalasgodis, hon äter aldrig upp. Såg till att ställa upp alla saker hon är rädd om högst upp och hoppas att kalaskompisarna inte sliter ner dem så att de går sönder. Min dotter är nämligen en otrolig materialist som sörjer minsta glasspinne som råkar gå av.

Imorgon skulle jag vilja hinna åka till stugan och vara där en lång ostressig stund, men jag vet att jag måste handla, baka och förbereda lite mer inför kalaset samt att vi är bjudna till kusin vitamin som fyllt 9 år på fika klockan tre. Och på morgonen är det TV på helgerna och sen måste, alltså måste, barnen bada och tvätta håret.

Ja, sen ska man väl kommentera Burma, det verkar ha blivit väldigt poppis bara på nån dag så där. Och det är bra att människor engagerar sig. Och klär sig i rött. Själv tror jag att det sker hemska saker varje dag på en massa platser på jorden som inte så många alls bryr sig i. Men det är väl bra om de bryr sig om någonting. Jag är himla trött nu, borde duscha, men orkar inte, ska försöka sova. Det har varit lite svårt senaste veckan, vaknar till hela tiden och har inte riktigt koll på var jag är. Härom natten kom jag på att jag inte ställt klockan, men när jag skulle göra det klarade jag inte heller av det. Gav upp och tänkte att jag ska ju ändå inte upp så tidigt. Men det skulle jag, jag skulle upp sex. När jag vaknade vid ett senare tillfälle hade jag kommit på hur man ställde klockan...

Jag söker två imorgon istället

Ja, jag söker två jobb imorgon istället. Det finns ingenting. Jag har ju sju månader på mig.

Funderar över stugan och städningen där. Det är spännande att städa efter någon annan, att lära känna en annan människa genom att städa efter den. Jag vet ju att han är f d polis, att han har varit övervakare till en mördare som gjort lampan i allrummet, men att gå igenom prylar och gamla tidningar, tidningsurklipp och skrivna meddelanden till andra familjemedlemmar. Spännande.

Jag tänker mig att han var sossesnut. Han läser Vår bostad och Vi och handlar definitivt på konsum. Han har spart påsar och askar till allt han köpt. Han gillar öl, sherry och troligtvis snaps. Han har samlat recept på bakverk och maträtter, byggbeskrivningar och trädgårdshandledningar. Och han har ju byggt huset själv, av gammalt rivningsvirke från en kiosk (som jag tror mig hittat ett svartvitt foto i ram på). Och han har byggt en bokhylla, veranda och lite annat. Innan han byggde ut huset 1984 skapade han en modell i papp som fanns i ett skåp. Och böcker och kartor. Och ett meddelande att var och en som övernattar får ta med sig egna sängkläder och inte använda hans privata.

Bland porslinet finns såväl Rörstrand och andra svenska kvalitetsvaror som rent strunt. Hans dåliga syn har antagligen bidragit till dålig diskning. Gardinerna är till stor del fållade med nålar, men aldrig uppsydda. Han har bestämda uppfattningar om hur allt sköts på bästa sätt och har lämnat både muntlig och skriftlig information om detta så att vi ska göra rätt. Han har en otrolig svada och dyker förmodligen upp på fika någongång nästa sommar. Jag ser fram emot det. Då får vi ännu mer bakgrundsfakta om vårt paradis.

Möten och blodpudding - vardag igen

Pust, två långa dagar på rad. Suttit i möte en hel dag till, sen hem och steka blodpudding till barnen och själv glufsade jag rester av tonfisksalladen från i förrgår. Alla nöjda. Sen möte igen och inte hemma förrän halv nio. Trötta barn slocknade direkt efter saga. Två dagar och nu längtar jag bara till en lugn ledig dag. Ha ha ha. Är så trött att jag knappt orkar kommentera dagen.

Jo, den tokiga centerpartisten i nämnden visade sig vara folkpartist. Undrar just varför jag trodde han var centerpartist. Ja, han är inte mindre tokig för att han visade sig tillhöra ett annat alliansläger. Kanske t o m förklarar en del. Vårt hälso/sjukvård och omsorgsprojekt går med förlust p g a otillräckliga ägartillskott och otillräcklig ägarstyrning och politiken har svårt att komma in och vara med där den faktiska utvecklingen sker. Lyckas vi råda bot på detta innan projekttiden är slut?

Promenerade faktiskt till dagis idag, stressigt som bara den, men jag skulle ju sitta på möte i kommunhuset som inte ligger långt från dagis, så bilen var onödig. Promenerade hem med trötta barn och det gick faktiskt också över förväntan efter att jag utlovat blodpudding. Men på kvällen var det tvunget att ta bilen för då var barnen superslut, trodde faktiskt inte att det skulle gå överhuvudtaget, men med lite bullar och dricka så funkar det mesta. Storasyster tittade på Djungelboken och Liten sopade golvet medan kommunens planeringschef föredrog nya planer på industri- och bostadsområden runt tätorten.

Nu har jag ca 90 föräldrardagar kvar för båda barnen. Vill spara lite till de börjar skolan för att kunna vara med då, så säg 70 dagar då. Med nuvarande påtvingat uttag för att komma upp till 5dagarsvecka och behålla min SGI så tar jag ut ca 10 dagar per månad, sju månader kvar alltså... Sen ska man krångla med akassa och grejor om jag inte fått jobb då vill säga... Försöker söka nåt jobb varje dag. Men egentligen skulle man ju vilja spara dagarna och ta ut som längre ledigheter istället för 2-4 timmar per dag som det är nu. Imorgon jobbar jag sex timmar enligt mitt ordinarie schema så trots att jag inte kommer hem förrän halv sju så måste jag ta ut två timmar föräldrarledigt för att komma upp i full dag. Då börjar jag ju inte supertidigt förstås, men ändå.

Närvård, vårdval, lång dag mm

jo, jag har varit ledig för länge. När klockan ringde 05.05 i morse trodde jag att jag skulle dö. Det var ju mörkt ute. Och båda barnen snusade så sött bredvid mig i dubbelsängen. Kravlade mig upp och det var kallt och ruggigt, sängen verkade varm och gosig. Så kom jag på att jag köpt Havrefras igår och blev lite sugen (tur att man alltid är hungrig på morgonen).

Väckte barnen strax efter sex och klädde på dem i sängen. Såna här dagar är man glad att man har en bil att stoppa in dem i och köra ner till dagis. Lämnade dem strax före sju och åkte hem, parkerade bilen och gick till bussen. Kom iväg med bussen kvart över sju och var framme vid Landstingshuset lagom till nio. Vi skulle ha utbildning med sjukvårdsgruppen hela dagen.

Toalett, kaffe och lite diskussioner, sen kom Jörgen, läkare från närakuten i Jakobsberg, och pratade med oss om närvård. Mycket givande samtal om sjukvårdens utveckling i Sverige och framför allt i Stockholmsregionen. När Jörgen gått fortsatte vi att diskutera fram till lunch. Mycket handlar givetvis om driftsformerna nu när borgarna är i färd med att privatisera hela sjukvården, ibland också med både verksamheten och befolkningens stöd och det kan vi bara skylla på oss själva att vi inte lyckats få den landstingsdrivna vården att fungera på ett tillfredsställande sätt. Egentligen kanske diskussionerna istället borde handla om innehållet, men visst är vi intresserade också av i vems fickor ev överskott av våra skattepengar hamnar.

Och det här med samverkan som det talas om och har talats om hur länge som helst, hur vi ska ha individen i centrum, hur den äldre/multisjuke/handikappade inte ska behöva bry sig om det är kommun eller landsting som är huvudman, huruvida vården drivs privat eller i offentlig regi. Allt det krånglas nu bara till genom en uppsjö av nya utövare, avtal, auktorisationer mm. Tidigare har två utövare haft svårt att samverka, nu blir det hundratals, som kan bytas ut, som kan försvinna, som kan dyka upp, ändra skepnad etc. Kanske inte ens borgarna vill att det ska fungera. Kanske är det bara ett sätt att sälja ut verksamheterna...

Efter lunchen kom Anette från Vårdförbundet och gav deras syn på Vårdval Stockholm och den cirkus detta satt i rullning. Alla var överens, det nya systemet som inte viktar in socioekonomiska faktorer vid tilldelning av resurser kommer att gynna de som redan har och kan ta för sig och drabba de som är sjukast och har svårast att ropa högt. Det kommer snart att se väldigt olika ut på olika platser i länet (det gör det redan, men förut arbetade vi för att utjämna skillnaderna). I innerstan har det hittills funnits 22 husläkarmottagningar, nu kommer det ytterligar 25. Situationen lär inte vara densamma i Rinkeby eller i länets perifera delar.

Som jag kanske nämnt förut i denna blogg så är landstinget det ställe där man ständigt lanserar nya ord och uttryck. Idag hörde jag åtskilliga gånger ordet triage, men har fortfarande inte riktigt hum om vad som menas med det. Näsan växer och jag låtsas. Snart förstår jag nog.

När jag lämnade gruppen vid 16.10 längtade jag så efter barnen att jag ville börja gråta. Hur ska jag någonsin kunna börja jobba heltid? Köpte ny bussremsa och två chokladbitar med nötter, hoppade på bussen och var framme på dagis vid 18.10. Barnen trötta och ledsna, missade nästan hela Bolibompa, åt fryspizza från ICA och klädde på sig pyjamasarna direkt efter maten utan att jag sagt något. Femåringen somnade nästan innan jag börjat sjunga. Jag måste diska, fylla i tider till jobbet, tider till försäkringskassan och tider till dagis via internet, söka jobb (har sökt ett i Gävle hittills) och slutligen försöka sova. Imorgon möte hela dagen (men här i stan tack och lov) och sedan möte på kvällen.

lite av varje

Soligt och fint väder. Åkte ut till stugan och tänkte att jag kunde läsa handlingarna till torsdagens möte där ute. Men det var rätt mycket att göra, diska, städa, plocka ner dammiga gamla gardiner och dukar, ta hem och tvätta. Men hann med en kopp kaffe i solen i alla fall.

Lugnt och skönt på landet. Där skulle man stanna för alltid. Pula i trädgården. Lyssna på tystnaden. Andas in den rena luften (med lite svag doft av gödsel). Löven rasslar, fåglar tjattrar. Plockade en bukett blommor (undrar var den tog vägen sen...). Hängde upp min turkiska mosaiklampa i fönstret. Lugn. Tystnad.

Möte med kassören klockan två. Hämta barnen klockan tre. Handla. Baka muffins. Äta tonfisksallad och sedan var det dags för visning av barnkläder. Hemma hos oss. Klockan sex. Barnen trötta och stimmiga. Goda muffins. Få besökare. Fina kläder. Eftersom jag betalade räkningarna igår så visste jag att det fanns ett par ören över. Men jag kanske borde ha betalat lite på kvarskatten också?

Sökte två jobb igår. Idag fanns ingenting. Säkerhetskopierade foton. Varför funkar inte ljudet på datorn? Orkar inte ta tag i det nu. Imorgon ska jag vara i Stockholm mellan nio och fem, vilket betyder att jag ska lämna barnen på dagis klockan sju. Måste gå upp fem. Har duschat. Ska plocka fram kläder till hela familjen. Hänga gardinerna och dukarna från stugan på tork. Måste låna en jordfräs. Och en motorsåg. Till våren i alla fall.

Ett turkiskt teglas och en kaffekopp har krossats i disken. Diskmaskin i bänkmodell till salu i tidningen idag. 800 kronor. Men det är lite mycket just nu. Och inga SMS från jobbet. Men nu har jag möten två dagar i rad och sen jobbar jag enligt mitt ordinarie schema på fredag eftermiddag. Budgetfullmäktige på måndag. Hela dagen. Barnkalas på söndag, men bara två timmar. Känns overkligt. Fattar inte att jag verkligen bjudit in en massa ungar. Var ska de sitta och fika? Och hur ska jag få dem att inte hoppa i möblerna utan att förstöra kalasstämningen? Och vad förväntar de sig av ett kalas egentligen? Måste baka mer.

Hittade 200 kronor i bokhyllan. Lyckan är gjord. Vilken flummig blogg. Jag har nog varit ledig för länge.

få betalt för att motionera

Jag ska söka jobb på Citymail. Säga vad man vill om det. Jag har ju erfarenhet av tidningsdistribution per cykel i alla fall. Och så slipper man gå på gym.

Nu har jag nycklarna till stugan. Tallebo. Vårt Tomtebo. Längtar dit.

Och, jag sa inte upp abonnemanget på DN som jag skulle... Men, nu ska jag ha den bara på söndagarna ett halvår. Sparar i alla fall en hundring i månaden.

Mycket att stå i i ett kargt och otryggt Sverige

Jag tycker inte alls att det är så kallt och ruggigt som jag trodde att det skulle vara i Sverige. Det verkar riktigt skönt ute, men jag har inte hunnit ut något mer än när jag hängt ut eller tagit in tvätt ur den oändliga aldrig sinande massan. Jag har städat, bakat, tvättat, lagat mat, badat barn, uppvaktat barn, sövt barn och tagit hand om nyvakna barn i ett. Kaffet har jag aldrig hunnit dricka upp. Och när väl tvättmaskinen tystnar hinner jag ut en vända och hänga upp tvätten (ja, nån maskin hängde jag i badrummet också).

Idag var min mamma och mormor här och firade femåringen som hade beställt regnbåge och egen färskpotatis till middag (då var vi ute och grävde upp den också ja). Sen blev det kaffe, tårta och chokladrutor som vi bakat enligt femåringens önskemål. Imorgon kommer hennes halvsyskon på uppvaktningsfika så då blir det väl till att baka lite mer på förmiddagen. Puh. Sen satt jag in på småtimmarna och redigerade semesterfoton igårkväll också och nu laddar jag upp dem för att beställa papperskopior.

På måndag gör vi klart sommarstugeaffären och sen har jag ju massor att göra där ute också. Det känns roligt och spännande, men tiden räcker inte riktigt till. Och när flickornas farfar sa att han ville betala ett hus åt oss i Turkiet också, så fick jag nästan ångest över hur mycket jag vill uppleva och hur jag ska få tiden att räcka till.

"Du får aldrig dö, mamma", sa femåringen häromdagen och jag vill verkligen inte det heller, inte än, det är så mycket jag vill hinna med.

Regeringens budget ja, mer pengar till kungahuset hörde jag på radion igår. Man ska ha 50 000 på banken och spara 1 000 kronor i månaden för att klara sig när man blir sjuk eller arbetslös. Jojo, man får leva på hoppet. Dessutom snappade jag upp från nyheterna att man äntligen förstått att föräldrarpenningen redan sänkts och nu sänks ännu mer. Jag har flera gånger lyft detta i ekonomisamtal, men ingen verkar ha fattat att det redan skett. Min SGI sänktes från 501 kronor om dagen till 495. Om jag tar ut föräldrarpenning 30 dagar i månaden gör det en sänkning på 180 kronor. Kan tyckas lite, men nu ska de tydligen knapra ännu mer. En kille som de ställde frågan till på TV sa att 500 kr i månaden (vilket skulle bli hans förlust) inte var så mycket, för har man bestämt sig för att vara hemma så är man det ändå. Konstigt resonemang. Man måste väl vara hemma när barnen är riktigt små. I alla fall någon av föräldrarna. Om man inte har släktingar eller så som kan ta hand om dem.

Ja, man får gneta på. Kasta sig på telefonen vid SMS. Jag fick tre SMS från jobbet under semestern. Kul att stå på en gurkodling i Turkiets inland och få ett SMS om lediga tider vecka 39. Kalendern hade jag noll koll på, visste inte ens vilken vecka det var. Därför sitter jag nu med en massa luckor som måste fyllas ut med föräldrardagar. Tills de är slut. Har jag tur räcker de till jul. Måste söka jobb nu. vill undvika Arbetsförmedlingen och A-kassa till varje pris. Då kan man ju inte ens låtsas att man inte är livegen.

HEMMA!

Vi är hemma igen! Och så fort jag bara fått ordning på alla tvätt och alla sommarkläder och prylar och presenter och firat av min femåring flera gånger om med tårta, ballonger och presenter så ska jag så smått komma igång med bloggande och kommentarer kring t ex regeringens budget och mycket annat som fortsätter hända runt omkring en trots att man befinner sig i en annan del av världen.

Nu måste jag få tag i kassören och i Lärarförbundet inför en studiecirkel, sen handla inför födelsedagsmiddag med tårta imorgon (trots att det är fredag), ringa ett par samtal, hämta barnen och full rulle vidare in i helgen.

Mobilblogg

Jahaja, om jag nu inte skriver just här när jag är på semester så kommer det på min nya mobilblogg som jag länkar till i högerspalten. Ni kommer att se och höra av mig även när jag inte är precis just här vid min fasta dator i hörnet i sovrummet alltså...

Utförsäljning av kommunala bostäder och strandskydd

Klockan är tolv och barnen snusar sött i dubbelsängen strax intill mig. Vi kom inte från kommunfullmäktige förrän halv elva. Först trodde jag inte att jag skulle kunna gå dit över huvud taget för barnen var trötta och griniga, men efter en stund lyckades jag söva liten i vagnen och Storasyster hade så kul så vi kunde faktiskt stanna hela sammanträdet för en gångs skull. Den mest debatterade frågan som (inte) avgjordes på fullmäktige var frågan om en utförsäljning av ca en sjättedel av det kommunala bostadsbolagets lägenhetsbestånd. Frågan återremitterades av en minoritet till nästa sammanträde.

Mitt inlägg löd ungefär som följer:

Fem kommuner i Stockholms län saknar helt kommunala bostadsbolag. Tre av dem ligger i nordostområdet. Lite av en trend kanske. Samarbete är ju bra till en viss gräns, men man bör kanske inte ta efter allt som kompisarna gör.

Ett kommunalt bostadsbolag kan användas till mycket, inte bara plocka ut pengar till den kommunala kassan. Med ett bostadsbolag som vi alla äger gemensamt kan vi föra en social bostadspolitik, vi kan se till att alla har möjlighet att få en bostad. Att även den som inte vill/kan köpa sin bostad har möjlighet att bosätta sig på olika ställen i kommunen. Det kommunala bostadsbolaget bör i stället utöka sitt utbud av bostäder av olika karaktär, ålder och i olika delar av kommunen. (sprida sitt innehav för att uttrycka sig som bolagets moderate ordförande) Då skulle bolaget kunna erbjuda en verklig valfrihet för de som väljer att bo i hyresrätt. Själv väljer jag att bo i hyresrätt - jag gör inte det i väntan på en bättre ekonomi för att kunna skaffa ett "bättre boende" som kommunstyrelsens moderate ordförande uttryckte saken utan jag tycker boende i hyresrätt ska kunna vara ett optimalt boende.

Föregångskommunen i Sverige idag är som bekant Täby där man inte har ett kommunalt bostadsbolag, knappt ens hyresrätter. Täby har ingen kommunal barnomsorg och privatiserar skolor mot föräldrar, elever och lärares vilja. I Täby kallas bibliotekens utlåning av filmer för ohederlig konkurrens. Jag hoppas att vår kommun inte tänker gå i Täbys fotspår.

Och för att kommentera attsatsen: - att moderbolaget bildar ett dotterbolag som i sin tur bildar ett eller flera dotterdotterbolag för försäljningen. - Det är ju kul att veta att kvinnorna är med någonstans i de här affärerna.

I övrigt vill jag gärna kommentera samme moderate ordförande av kommunstyrelsen som idag omnämns i lokaltidningen för sitt engagemang mot strandskydd. Han är upprörd över att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ideligen kör över kommunens bygg och miljönämnd i strandskyddsärenden. Citat:

- "Det är inte rimligt att folkvalda kunniga lokalpolitiker endast har rätt att yttra sig i dispensärenden medan tjänstemännen på Länsstyrelsen har rätt att fatta besluten. Det vill jag uppmärksamma regeringen på."

Jag säger bara det. De kunniga lokalpolitikerna kanske inte är så kunniga som kommunstyrelsens ordförande tror eftersom de ideligen körs över. Skulle moderaterna i kommunen få rätten att besluta i dessa ärenden skulle det inte finnas en enda strand kvar åt oss som inte har råd att köpa oss en remsa för privat bruk.

Strandskyddslagen är en viktig lag som kommit till för att bevara stränderna för det rörliga friluftslivet, men även för att skydda djur- och växtarter som är beroende av gränslandet mellan land och vatten. Nu har kommunalrådet tillsammans med andra kommunalråd från kust- och skärgårdskommuner gått samman för att luckra upp strandskyddet än mer än vad det redan är. Vår kommun är fel kommun att gå i spetsen i denna fråga. Här finns redan så många igenbyggda stränder och dispenser från strandskyddet. Vad det gäller ytterskärgården som kommunalrådet gärna vill befria från länsstyrelsens skyddande hand så är det en särskilt känslig och bevarandevärd miljö både biologiskt och kulturellt. Det finns områden som är intressanta där för fler än våra kommuninvånare och därför behövs KUNNIGA tjänstemän som inte bara ser dollartecken framför ögonen som beslutar om detta.

Kommunalrådet anser att alla beslutsomprövningar är direkt hämmande för kommunens utveckling och attraktion. Kanske det, men se då till att tillsätta kunniga lokala politiker som inte hela tiden försöker gå balansgång till vad som är lagligt. Att människor överklagar beslut handlar om att alla kanske inte tycker att det ska vara fritt fram för vem som helst att bygga var och vad som helst bara denne har pengar. Det finns människor som representerar en annan syn på byggande, en syn där det finns en plan och en tanke för allas bästa möjlighet att få del av kommunens alla goda sidor. Och det finns gott om vackra, attraktiva platser att bygga på i vår kommun utan att släppa till ett enda dugg till av våra strandremsor.......

Rätten att ta ett dopp eller vänta på bussen under tak

På insändarsidan i dagens lokaltidning undrar en Rimbobo vad som kommer att hända med det fina badhuset på orten. Det undrar jag med. Jag har gått på babysim och simlekis med mina barn där i alla år, men eftersom jag liksom insändarskribenten hört att det inte finns så mycket personal kvar även om badhuset ska hålla öppet, så har jag inte anmält barnen i år. Det kostar ändå en del pengar och då vill man ju veta att det håller kvaltitet. Det privata är ingenting att lita på, man kan konkursa, man kan bryta avtal, man kan kräva mer pengar, men man har inget som helst ansvar för invånarna eller orten. Fler och fler barn drunknar och Alliansregeringen har lovat att alla barn ska kunna simma i årskurs fem. Hur då? Ska de borra hål i isen och träna simning? Mitt förslag är att kommunen tar över driften av badverksamheten och garanterar möjlighet till bad och simundervisning i kommunens alla delar. Man bör också införa gratis simskola för kommunens barn vid badplatserna på sommaren.

I en annan del av kommunen har en kiosk vid bussterminalen bränts ned och invånarna hänvisas nu att vänta på bussen på någon superdyr offentlig toalett som kommunen investerat i för att man inte ville samarbeta med Folkets hus på orten. Investeringen i den delen av kommunen är således avklarad och ingen ny terminalkiosk med väntrum kan byggas upp. Eller? Tror jag ska ställa den frågan på fullmäktige ikväll.

Annars skriver lokaltidningen att könsskillnader bestäms av kemin i hjärnan och inte av uppfostran. Och apropå att en kvinna mördade sin man under PMS som jag berättade vid ett tillfälle när man diskuterade pitbullhundar så fick jag bara veta att kvinnor är farligare än mördarhundar. jojo, kan bli, tur för er att jag inte hade PMDD precis då. Nej, nu har jag mycket att göra innan fullmäktige...

75 procent av Texas befolkning är för dödsstraff

75 procent av Texas befolkning är för dödsstraff och det är också det enda stället på jorden där avrättningarna ökar.

Test

Nu kommer det från mobilen

Epostblogg

Detta skickar jag via epost. Håller bara på att testa inför semestern.

 

---

Dela filer, prata och spela spel med dina vänner på Messenger, ladda ner senaste versionen här! Messenger

Politik hela dagen

Tänker inte skriva mycket för jag är dödstrött. Kunde inte somna igårkväll och sen kom ungarna en efter en till dubbelsängen och halv sju ringde klockan. Duschade som en levande zombie, iväg till kursgården. Sammanfattningsvis blev det energipolitik, trafik, EU, rätten till bostad, barnomsorg och lite till som dryftades. Mycket kaffe, hemgjord tårta och god mat gjorde att jag orkade mig igenom dagen. Och härligt frisk luft med sol till dessutom.

Hämtade en resväska jag ska låna av mamma på vägen hem. Åt pasta med färdig pastasås (originellt hos oss). Tvångstvättade håret på Liten som slocknade direkt efter chocken. Jämnade till Storasysters egenhändiga klippning så nu är hon riktigt 80-tal. Sen lurade hon mig att läsa fyra böcker och vi somnade båda två mitt i vaggvisan.

Nu har jag skickat in foton på framkallning på FUJI. Var lite problem med uppladdningen så det tog tid. Har försökt få igång mobil bloggning inför semestern men inte lyckats. Vet inte hur man gör... Nu sova.