Sjuka barn, sjuka arbetskamrater och stress, men mest press

Liten vaknade med ögonen igengrodda av gegga, hostandes slem och snor. När Storasyster och jag lämnade hemmet vid halv sju låg hon skrikande på golvet och ville följa med. Jag kände mig som en usel mamma. Trots att jag lämnade henne med sin pappa. De är ju bara vana att träffas och ha roligt på helgerna. Det är ju jag som är med barnen när det är vardag eller när de är sjuka. Men det kan vara nyttigt, sa en av mina arbetskamrater. Jo, för pappan ja, men stackars Liten som är sjuk och lämnas hos mostrar och pappor och allt möjligt. Jag känner mig usel.

Hur som helst hade de sovit i tre timmar mitt på dagen och var ganska pigga när jag kom hem igen vid halv fem. Imorgon får hon kanske gå till dagis. Beror på natten. Däremot var Storasyster trött, grinig och aningen snorig. Själv är jag slut slut slutkörd. Så fort jag blir ledig så blir väl jag också sjuk. Har tvättat, diskat, sorterat tvätt och försökt få i säng två gapgrinande döttrar och nu ska även jag gå i säng. Efter en snabbdusch. Ska bli oväder i natt, snö och storm. Men ska jag åka buss till jobbet så går den 06.38 och dagis öppnar 06.30 så det blir körigt. Jaja, god natt så länge. Hoppas på friskare barn, bättre väder och lite mer rutinsituation på jobbet.

Första dagen med barnen

Idag var det första dagen på inskolningen för barnen på jobbet. Jätteviktigt att vi alla skulle vara där. Igår var två av oss i personalen magsjuka och jag hade ju Liten som var snorig och hade feber. Verkar som en toppenstart. Igår var pappa hemma halva dagen, idag lämnade jag Liten snorig till min lediga syster som fick ställa in både frisör och träningspass. Imorgon får pappa vara hemma igen. Och då ska jag jobba hela dagen.

Det gick trots allt bra idag, all personal var på plats och alla barn verkade mer eller mindre positivt inställda till denna nya plats utrustad med lite leksaker och kamrater. Men privat är det förstås urkämpigt, Liten är fortfarande hängig. Jag tycker jag flänger och far och utnyttjar alla kontakter och vänskaper till bristningsgränsen samtidigt som jag själv inte är tillräcklig vare sig på jobbet, som mamma eller hemma. Igår somnade jag strax efter nio på kvällen, slutkörd, mest psykiskt tror jag. Upp i morse vid 5... snösto...oj, nu vaknar liten ...

Från Webmaster till Vabmaster

Har nu helt ändrat min titel från Webmaster till Vabmaster. Finns ingen tid att sitta vid datorn när Liten är oavbrutet krasslig. Hann med nöd och näppe fram till Vaxholm i morse innan telefonen ringde från dagis och jag fick beskedet att min lilla smula hade 39.2 i feber. Och ni ska inte tro att jag VABfuskar för just nu finns det ingenting jag hellre önskar än friska barn och att kunna vara på jobbet den här veckan när vi börjar våra inskolningar. Jag vet att man inte kan påverka att barnen blir sjuka, men ändå känner man sig så kass. Det känns ju som att man inte alls duger till sitt arbete. Jag jobbar ju bara två dagar i veckan som läget är nu och i helgen hade jag ändå tryck över bröstet och kände mig stressad. Tidningar och nyheter känns det som om jag aldrig ser. Jag har helt enkelt ingen aning om någonting. Försöker fokusera på jobbet, men det är sannerligen inte enkelt.

Storasyster är inte heller glad över Litens sjukdomar. Idag fick hon dock stanna på dagis en stund till och imorgon ska hon få gå och ha gympa trots att (kors i taket) pappa ska vara hemma med Liten på förmiddagen. Jag har lyckats omboka hembesöken som vi gör innan inskolningen börjar till i morgon förmiddag, men på onsdag drar det igång på allvar. Då kommer alla barnen till vår nya förskola utan möbler och personal. Hu, så får man väl inte säga, men när jag ringde jobbet idag satt en av kollegorna där ensam och åt lunch eftersom en av de andra var på hembesök och den fjärde låg sjuk med ont i magen. Förra veckan hade hon själv halsfluss och äter väl fortfarande penicillin. Inga möbler hade kommit och det som fanns på plats och var uppställt för golvrengöring kunde hon inte själv lyfta ner. Det känns som en vinglig början, men förhoppningsvis ska allting landa så småningom.

Med pappa hemma tog jag också ikväll chansen att besöka en föräldrarinformation på skolan där Storasyster förhoppningsvis ska börja till hösten. Just idag fick vi i lådan ett brev från kommunen med rubriken "Dags att välja framtid". Muntert. Hoppas jag väljer rätt framtid åt min dotter. Längre ner hittas rubriken "Alla ska välja". ja ja, vi ska, vi ska. Tiden man har på sig att välja via internet är 28 januari till 15 februari. Synd att det brevet kommer idag då de flesta skolor redan haft sina informationsdagar och Öppet hus. Brevet var annars väldigt krångligt formulerat och jag glömde att fylla i önskemål om såväl hemspråk som fritids när jag med snorig Liten kastade mig ut på nätet för att anmäla intresse (först till kvarn liksom...) när jag ändå skulle anmäla tillfällig föräldrarpenning (vab).

Det var i alla fall roligt att på informationsmötet se att jag faktiskt kände igen en hel del föräldrar och att alla inte kommer att vara totalt okända för både mig och dotter. T o m en förälder till en av de närmsta dagiskamraterna fanns där. Det kan bli en bra framtid.

Nu har barnen sovit lugnt en hel timma utan hostningar eller oroliga snorandningar, så jag har hunnit både betala räkningar och hjälpa sambon med en jobbansökan. Nu kanske jag ska se på nyheter..., det är bara som jag inbillar mig, jag vet att jag gör något helt annat om jag lämnar datorn, men men... god natt

Lördag

Vi har vaknat och piggat på oss lite. Haft en bra lördag. Liten vaknade kvart över sju, men gick med på att ligga kvar i sängen till åtta då också storasyster dök upp. Nu är de vana att gå upp på morgonen så nu blir det inga långa sängliggande snarkningar på helgerna.

Vi skulle ändå upp. Storasyster hade skridskoskolan och dit åkte vi hela familjen. Det är kul att se att man känner igen många av föräldrarna från t ex simskolor, danskkurser, öppna förskolan och annat. Det är som om det är samma personer som går på allt. Tyvärr inga från dotterns dagis. Däremot flyttar en av hennes jämngamla dagiskamrater in i huset bredvid och det utlöste en smärre lycka. Även pappan visade sig känna pappan. Lustigt. Och eftermiddagen hade vi så besök av den nya grannflickan.

Sen blev det asiatisk quinoagryta enligt GIrecept, julmust inköpt för fem kronor, Bolibompa med den coola tjejen Kim Possible (här någonstans somnade Liten som vägrat sova middag), pärlplattebygge, städning och slutligen sängdags även för en motsträvig storasyster. Nu ska mamman läsa lite i boken Flickor, Pojkar och Pedagoger innan det är dags för favoritserien Brottskod Försvunnen som dagen till ära börjar extra sent nämligen 22.35, så man är ju glad om man lyckas hålla sig vaken.

Det går bra även utan balja!

Väckarklocka 05.00. Nollgradigt och regn ute på snön. Mörkt och mycket vatten på vägarna. Vägen till jobbet känns lång och farlig. Andra bilar kör som om det vore ljust och torrt, svänger in precis framför och stänker ner hela rutan. Sikten är noll.

Jobbdagen fylldes idag av studiebesök, reflektioner på föräldrarmötet och besök av förskolepsykologen. Vi gick också igenom hur man fyller i olika typer av blanketter om sjukdom och ledighet samt listan över önskat/saknat material. Klockan hann bli kvart över fyra innan jag kom iväg hemåt igen. Det var fortfarande lite ljust och betydligt torrare väglag.

Plockade hem två trötta mat och gav dem blodpudding innan vi drog iväg till möte på partilokalen. Vi hade inbjudit olika delar av den lokala arbetarrörelsen till diskussion om framtida och omedelbar samverkan för valseger 2010. Det blev ett något ostrukturerat, men ändå bra möte som landade i en mängd förslag och idéer som samlades och skickades vidare till bearbetning och strukturering. Ja, ja, ja, det blir en SEGER 2010. Vi kan, vi vill, vi törs. Tillsammans.

För min familj var klockan mycket och när vi kom hem strax före nio mådde Storasyster illa (troligtvis av trötthet) och båda somnade under tiden jag läste saga. Själv skulle jag plocka ihop lite saker jag lovat ta med till jobbet, kläder till barnen i morgonbitti, kolla mailen, ta in och hänga tvätten som var ute på strecket och snart har jag bara själva duschen kvar. Puh. Trött. Det ska tydligen bli halt i natt. Väckarklockan kommer att ringa strax efter fem. Bäst att fortsätta nu.

Vi är igång igen, vi har startat, gjort en rivstart och nu är det bara att öka. Liten var pigg igår, så pigg att hon vägrade somna på kvällen. Inte visste hon att vi skulle upp halv sex idag, hon babblade på, sjöng, skrattade och serverade låtsaskaffe till klockan var elva och jag lade ned henne, Pippi och mig själv i dubbelsängen och släckte lampan. Hon somnade efter en stund och jag kunde smyga upp och begära tillfällig föräldrarpenning via nätet innan jag också slumrade in.

Smög upp igen vid tjugo över fem, båda barnen sov, vana vid att vara hemma med sjuk Liten och inte behöva gå upp på morgonen. Snö, fullmåne och minusgrader. Jag var glad att jag kopplat på motorvärmaren, borstat av bilen och lagt en matta över framrutan igårkväll. Klädde på mig och åt frukost, väckte barnen med varsin flaska välling vid halv sju. De piggnade genast till när de fick höra att de skulle få gå till dagis idag. Och dessutom bli hämtade av moster.

Jag blev aningen sen iväg, var tvungen att tanka bilen och leverera tomma förpackningar och gympakläder till dagis. Blöjor och nappar till den som skulle hämta.

Vi är fortfarande i planeringstagen på jobbet. Inga möbler har kommit och golven ska rengöras i helgen. Men på kvällen skulle vi ha föräldrarinformation så vi städade så gott det gick och satte upp stolar att sitta på. Blev glada att köksgrejor kom så att vi hade något att servera juicen och frukten i, men det visade sig bara vara tolv glas. Vi som ska starta upp med sexton barn...

Föräldrarmötet gick trots allt bra, men drog ut lite på tiden och jag kunde inte hämta upp barnen förrän tio över åtta. De var båda glada att se mig och Storasyster var multitrött och somnade nästan direkt efter att hon givit mig en massa presenter som hon tillverkat. Liten var piggare, eller mer sugen på mammas sällskap, försökte lägga sig ovanpå mig för att sova, men somnade inte förrän jag släckte helt och låg alldeles stilla. Nu hostar hon... usch, inga fler sjukdomar nu. Min kollega på jobbet har fått halsfluss... en väninna med liten son har haft influensa i snart två månader, nej, vi vill inte mer. Sex dagar maginfluensa räcker för ett tag. Lång dag väntar imorgon, studiebesök redan åtta på morgonen så jag måste vara iväg från stan, med barnen lämnade och klara redan sju och sedan möte på kvällen i partilokalen här hemma. Snacka om mör man kommer att vara, men det är skönt att vara frisk...

Vinterkräksjukan-uppdatering

ursäkta om jag lyser med min frånvaro, men jag torkar spyor, bajs, byter blöjor, tvättar och vädrar. Och aldrig verkar det ge med sig. Puh