fredag 21 februari 2014

Ett livslångt lärande - för vem?

Anders Borg och Moderaterna lanserar nu en sänkning av bidragsdelen i studiemedlem. Visserligen höjs lånedelen, så att den som har både ock får sammanlagt ut mer pengar per månad under studietiden. Men problemen med detta är flera.

Idag finns ganska många studenter i mogen ålder som studerar enbart med hjälp av bidragsdelen av studiemedlet. De kanske redan har familj och stora lån på t ex bostad, bil mm. De kan också vara skuldsatta på andra vis som gör att de helt enkelt vare sig kan eller vill försätta sig i en skuldsituation igen. För dessa är detta beslut katastrofalt. De skulle istället behöva antingen en höjd bidragsdel, möjlighet att arbeta mer vid sidan av studierna eller kanske både ock.

Idag finns också en högre åldersgräns för att få tillgång till studiemedel. Detta för att det ska bli möjligt att betala tillbaka lånedelen innan den studerande fyller 60 år. Det är inte lätt att hitta information om detta på CSNs hemsida, men av egna och bekantas erfarenheter vet jag att antalet veckor du kan få studiemedel för begränsas fr o m den termin du fyller 45, oavsett om du är mitt uppe i en utbildning. Från 54 års ålder har du inte längre rätt till studielån. Jag kan se att om samma återbetalningskrav kommer att råda kommer dessa åldrar att behöva revideras för att personerna ska ha någon möjlighet att betala tillbaka sina lån. Och det kommer ju att inskränka möjligheterna för de som vill studera senare i livet, det kanske gör det omöjligt att hoppa på en utbildning om du fyllt 40, är det rimligt?

Som jag förstår det handlar det om att lånedelen av studiemedlem kommer att höjas med ca 9000 kronor per år för den som tar fullt studiemedel. Om vi då säger att en person kompletterar på komvux ett år och sedan läser ca 4 år på högskola, vilket inte är ett helt omöjligt scenario för en som börjar studera senare i livet, så blir det 45 000 kronor mer i lån. Redan innan det borde lånet vara på över 300 000 kronor. Då gäller det ju att denna utbildning leder till ett välbetalt jobb om det inte räcker med att personen levt på nudlar de fem år denne studerat utan är tvungen att göra det fram till 60 års ålder för att kunna betala tillbaka sina lån. Kommer det t ex att löna sig att studera till lärare för en person som jobbat länge inom skolan men inte har den formella kompetensen?

För de ungdomar som kommer från väletablerade hem med högskoleutbildade föräldrar kommer detta antagligen inte att betyda någonting. De kan bo kvar hemma, eventuellt har villan tillgång till en egen lägenhet så att det inte känns alltför trångt, de behöver inte ta några studielån eftersom föräldrarna är välvilligt inställda till deras studier och har råd att försörja dem. Dem som detta kommer att drabba är de som kommer från ekonomiskt svagare familjer, de som inte ens är säkra på att en utbildning är det som är det rätta för att lyckas och inte har det stödet hemifrån, de som måste bo i dyra tredjehandslägenheter, de som kommer från landsbygden, de som är lite äldre och sent kommit på att de vill utbilda sig, de som har familj att försörja till skillnad från de som blir försörjda av sin familj, det är dem som denna förändring av bidragsdelen i studiemedlet kommer att drabba. Detta leder inte till ett mer jämlikt samhälle. Detta höjer inte befolkningens utbildningsnivå. Detta cementerar ett klassamhälle som vi i Vänsterpartiet vill bekämpa och därför är det ett helt felaktigt beslut att låta den lärande befolkningen betala utbildningsanordnarnas vinster. Det finns andra sätt att finansiera de studerandes rätt till ett drägligt liv.

Inga kommentarer: