En man har synts till utanför skolan och gjort närmanden mot skolflickor på väg hem. Han har givit dem intima förslag och erbjudit dem skjuts. Historien är aktuell men på intet sätt ny. Jag hämtar dotter med kusin och ser till att de kommer hem ordentligt. På vägen hem ser småtjejerna potentiella snuskgubbar i varje man vi möter. De förstår inte varför, men de har förstått att de ska akta sig för män, att män kan vilja dem illa.
Flickor bör inte gå själva, inte när det är mörkt. de bör prata i mobiltelefon under sin promenad, de bör gå på självförsvar, kanske ha något olagligt som pepparspray i väskan och inte ha för kort kjol eller djup urringning. Nyktra bör de givetvis vara. Men även om de vidtar alla dessa åtgärder kan vi inte garantera deras säkerhet.
På min arbetsplats har vi haft föräldrar som ifrågasätter att vi har manliga anställda bland barnen. Män som arbetar med barn målas upp som antingen homosexuella eller pedofiler eller varför inte både ock.
Vill vi ha det så? Vill ni män ha det så? Jag förstår inte alla dessa friska normala män som finner sig i att bli betraktade som oregerliga sexfanatiker helt utan reson, att de inte skriker, att de inte protesterar högt, att de inte aktivt arbetar för att rentvå sig. Kvinnor och flickor vidtar massvis av åtgärder för att skydda sig mot de män som inte förstår gränser, som har problem. Kvinnor och flickor vidtar massor av åtgärder för att bli betraktade som "bra" flickor, som dygdiga och seriösa, för att övertydligt visa dessa män att de inte är intresserade. Men var finns intresset hos män att ändra den här bilden? Det slog mig så starkt idag, jag skulle finna det tröstlöst att bli betraktad som ett monster av små barn (och ev deras föräldrar), endast till följd av mitt kön. Jag skulle jobba häcken av mig för att förändra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar