Utan sjukhus strandar Tiohundratanken

Kommer debatten om Norrtälje sjukhus som akutsjukhus någonsin att få en ände? Det stämmer mycket väl, som många ivrigt påminner oss om, att det var en vänstermajoritet i landstinget som fick tjänstemannaförslaget om en nedläggning av dygnetruntakuten i Norrtälje på sitt bord och var villig att rösta igenom förslaget. Men det stämmer också att det var politiker som ändrade ståndpunkt, en del för att de insåg hur tokigt förslaget var, andra av valtaktiska skäl. Det fanns också politiker på vänstersidan som redan från början insåg det katastrofala i förslaget.

Det var stora besparingar som måste göras i landstinget efter att borgerligheten med Ralf Ledel i spetsen kört ekonomin mer än i botten. När "kompromissen" Tiohundra drevs igenom var det inte enbart en vinst för sjukhuset och Norrtäljeborna, det var också ett kraftigt sparbeting som skulle tas igen genom ökad samverkan inom det nya Tiohundra.

Dålig ekonomi är ju också någonting som följt projektet från start, men kanske är det inte så konstigt med tanke på hur det hela började.

Tanken var alltså att vi skulle kunna upprätthålla akutmottagningen (som är dyr) i Norrtälje genom att göra samordningsvinster då vi tog ansvar för helheten. Tiohundratanken, patienten i centrum, samordning av resurser. Tiohundra är ett projekt, en avskild verksamhet där vi skulle testa någonting nytt. Tiohundra är ett unikt projekt i världen, mycket mer unikt och nytänkande än vad Moderaternas vårdval och kundval är. Men Moderaterna håller fast vid att deras s k valfrihet är det mest revolutionerande vården sett i mannaminne.

En forskare som studerat sjukvård och sjukvårdssystem i hela världen i mer än 25 år sa förra veckan vid en första workshop kring utvärderingen av Tiohundraprojektet "Do not touch". Han menade att vi som på något sätt varit med och arbetat kring Tiohundra inte förstår storheten och det unika med projektet. Flera av forskarna menade också att vi skulle jobba vidare med Tiohundra och låta det vara ett område för experimenterande, som sedan andra kan ta lärdom av.

De borgerliga politikerna, som inte drog sig för att inte "tro på" forskarnas resultat, hänvisade till nya lagar om vårdval och LOV och menade att det inte gick att göra på andra sätt än att sälja ut, upphandla och öppna upp för privata entreprenörer. Forskarna menade att det nog gick det om man ville. De antydde också att en uppsplittring av bolaget kan leda till att Norrtälje sjukhus i framtiden inte kan vara kvar som ett fullskaligt akutsjukhus med det befolkningsunderlag som finns i kommunen. Som jag brukar säga, det vi förlorar på gungorna, tar vi igen på karusellerna.

Även borgerliga politiker i Norrtälje öppnar nu upp för att bryta ur sjukhuset ur Tiohundra och sälja det. Detta till trots att man bara för några veckor sedan upprördes av Socialdemokraternas kampanj om att inte sälja sjukhuset. Enligt Lars Skoglund, VD i Tiohundra AB, är sjukhuset navet i bolaget. Jag ställer mig frågan: Vad skulle bli kvar utan sjukhuset? Då skulle projektet inte vara mer unikt än kommunala vårdcentraler i Sigtuna eller liknande projekt. Och snart är ändå vårdcentralerna privata och hemtjänsten privat osv....

Jag skulle väl kunna fortsätta mitt resonemang i evighet, men jag avslutar här och återkommer med en enkel fråga till Tiohundranämndens vice ordförande Sofia Paulsson (M) på landstingsfullmäktige nästa vecka. Sen fortsätter jag ifrågasätta deras privatiseringsagenda och vad den har med medborgaren i centrum i Norrtälje att göra.

Vems tolkning gäller?

I förra budgetfullmäktige i landstinget deklarerade Sofia Pålsson (M) och ordförande i Tiohundranämnden att Norrtäljeborna klart och tydligt i medborgardialoger uttryckt att de ville ha fler privata alternativ inom vården. Hon tyckte det skulle bli roligt att nu få vara med i nämnden och genomföra detta. Ja, man kunde nästan se hur det lyste i ögonen på henne när hon stod i talarstolen och visionerade om ett privat Norrtälje.

Efter det har Lars Sjöblom (S) och Elisabeth Sahlén Karlsson (S) skrivit om vad som händer i Tiohundra i praktiken idag och i framtiden. Tankarna att totalprivatisera all vård och omsorg i Norrtälje kommun är på väg att konkretiseras. Det finns åtminstone konkreta förslag.

Istället för att låta Tiohundra bli ett nytt sätt att driva vård och omsorg med ett helhetsperspektiv så ska verksamheten hamna i Stockholmsfällan och privatiseras. Moderaterna vill ta det steget längre och tolkar Tiohundratanken som att de är fria att testa sina egna idéer fritt inom projektet. Som om det är nån slags moderat frizon för lek och test. Det handlar ju ändå bara om någon avlägsen del av länet med ganska få invånare, eller hur? Och när all verksamhet är privatiserad. Och alla beställningar sker från Stockholm och HSN (eftersom kompetensen saknas här i Norrtälje). Hur blev då Tiohundra ett projekt som förde makten och inflytandet över "vår" vård och omsorg närmare Norrtäljeborna? Ett av huvudsyftena bakom projektet var ju också att beslut om "vår" vård inte skulle fattas av "stockholmare som inte vet ett dugg om förhållandena här ute".

Nu verkar det som att Folkpartiet och Centern inte tolkar medborgardialogsresultaten på samma sätt som Moderaterna. Tydligen har de satt stopp för fortsatta försäljningar av verksamheten. Jag ser verkligen fram emot att i budgetdebatten i landstinget imorgon eller på onsdag få höra från dessa två borgerliga partier hur de tolkar det som kommit fram i medborgardialogerna och vad de vill göra med Tiohundra. Jag skulle gärna vilja höra dem säga att Sofia Pålsson (M) gjort en feltolkning för det måste ju vara det de menar? För om Pålsson (M) har rätt skulle det ju innebära att Fp och C motarbetar Norrtäljebornas önskan...

Alla ni och vi som trodde att vi räddat sjukhuset och sjukvården i Norrtälje i och med bildandet av Tiohundra, alla ni och vi som trodde att vi nu skulle ta makten och kunna styra över vården i kommunen på ett sätt som var anpassat efter geografiska och sociokulturella faktorer, utifrån medborgardialoger och medarbetarinflytande; Slaget är långt ifrån vunnet.