Bilverkstans makt

Förra veckan (när det fortfarande var semester och faktiskt riktigt hett ute) lämnade jag in min bil för en gratiskontroll inför besiktningen (som jag hade tid för på måndag morgon). Det enda fel man hittar är ett missljud i motorn som gör att bilen släpper ut för mycket koldioxid och således beställer jag en tid för att justera detta. Den tiden var i onsdags.

Jag ordnar så att jag kan låna mammas bil till jobbet och den struliga vägen till arbetet har jag väl redan tidigare väl beskrivit här. Ingen på verkstan hinner titta på min bil på onsdagen och jag blir tvungen att göra samma resa torsdagmorgon. Som tur är behöver inte mamma sin bil förrän på kvällen. Får besked om att bilen inte hinner bli färdig under torsdagen så jag får lämna tillbaka mammas bil, gå hem med megatrötta tjejerna från dagis och sen gå tillbaka denna underbara skyfallsmorgon för att åter hämta mammas bil och åka till jobbet. Dyngsur.

Ringer verkstan och frågar om mamma kan hämta ut min bilnyckel om jag inte hinner från jobbet före fem då verkstan stänger (det gjorde jag inte heller). Det går tyvärr inte om hon inte betalar. visst, hon hostar säkert upp några tusen, skojar du med mig? Ni har ju mitt namn och adress? Nej, tyvärr, sån är vår policy. Och sen har de mage att ha stängt till måndagmorgon klockan sju dessutom. Som tur är (?) kommer vi underfund med att jag har Volvokort och om han i telefonen får mitt kortnummer så kan de ordna med betalningen och mamma kan hämta nyckeln. Puh, så långt.

Sen, när jag är ensam kvar på jobbet (visserligen bara tre barn plus min egen söta dotter som hjälpreda), ringer de från verkstan och säger att det är något allvarligare (dyrare...) fel på bilen och att den inte blir klar under fredagen. Men!!! Jättekul, vår kanin kommer ju att svälta ihjäl, tänker jag.

På allvar, riktig tur är det att min mamma fortsätter låna ut bilen ända till måndag eftermiddag. Nu kan vi handla, åka till landet och, inte minst, komma till jobbet på måndag. Tur att hon har semester just nu. Tänker inte bilmekaniker på att vanligt folk måste lämna ett barn här och ett barn på andra sidan stan och sen åka till en helt annan ort och arbeta och ta hand om hem och sommarstuga och kanin och handla och allt sånt där? Eller tror de att alla har två bilar? Typ, jag kan ju ta den lilla bilen den här veckan...

Nej, då gör det mig glad att diskmaskinsreparatören bara steg in kopplade in maskinen och så var den hel. För i vårt nedpackande och kånkande och stapplande runt med maskinen hade cous cousen som täppte till utflödet torkat och lossnat och nu fungerar den som ny igen. Tänk om det kunde vara så med bilen. Och gratis blev det också för den delen. Bilen har jag väl aldrig råd att lösa ut. Borde man inte åtminstone få rabatt när de lägger beslag på bilen så länge?

Första maj a la Mammapolitik

Vaknade som vanligt kvart i fem. Konstaterade att jag skulle få nästan tre timmars extra sömn denna morgon. Klockan var ställd på halv åtta. Funderade på om det verkligen var ett klokt beslut att tacka nej till att få säga ett par ord på torget på första maj. Har jag då ingenting att tala om?

Gick upp vid halv åtta. Duschade och satte mig vid köksbordet och punktade ner ett tal om barnomsorgens villkor och vara. Gjorde välling och satte på TVn. Ingen morgonbarnTV på ettan? Just det, det är ju torsdag. Satte på barnkanalen och Liten hade redan störtat upp. Väckte Storasyster.

Satte igång diskmaskinen och började duka fram frukost. Allting var lugnt. Ingen telefon ringde (som det brukar kunna göra på första maj) och barnen satt som klistrade framför TVn med sina vällingflaskor. Väckte sambon och började äta frukost. Diskmaskinen började pipa. Alltså det gör den när det är färdigdiskat, men nu slutade den inte pipa. Stängde av, satte på och testade lite fram och tillbaka. Ingenting hjälpte. Diskmaskinen paj. Ingen tid att fixa det nu.

Började bli bråttom. Barnen vägrade klä på sig. Liten bajsade. Bara två blöjor kvar. Skickade SMS till mormor om att hon skulle ta med sig ett par blöjor till torget. Klädde oss ordentligt för att inte frysa. Hann inte borsta tänderna. Storasyster skulle ha flätor, halsband och örhängen. Fick strunta i örhängena när brådskan blev överhängande och båda två grinade i lekrummet.

På partilokalen strax efter tio. Barnen hjälpte mig (eftersom det bara var vi där) att bära allt som skulle till torget till hallen, att möblera om i samlingsrummet inför eftermiddagens fika samt att ladda kaffebryggaren. Några kamrater kom och hämtade plakaten och flaggorna och vi åkte till torget.

Första talaren hade missat bussen och jag improviserade in med mitt barnomsorgstal. Solen sken från blå himmel. jazzmusik. Huvudtalaren AnnMari Engel gick in som tvåa och Storasyster viskar att hon kissat på sig. snabbt SMS till mormor med fråga om hon kunde gå förbi hemma hos oss och hämta rena byxor på vägen till torget. Barnen dansade till jazzen och hade skoj.

Amelia Morey Strömberg anländer med bussen från Rimbo och håller sitt tal (Mycket bra tal av alla talare förresten, vill bara påpeka det). Mormor anländer med blöjor och byxor. Barnen tar en promenad med mormor och köper glass. Bertil Karlsson håller avslutningstal. Mer Jazz. Internationalen. Vi avslutar på torget precis i tid och tar oss upp till partilokalen för fika och smörgåstårta.

Börjar på toaletten med barnen. Kissning och blöjbyte. Sen äter vi tårta och dricker festis (jag drack lättöl). Politiska diskussioner. Skickar barnen till lekrummet. Storasyster måste bajsa. Avbräck mitt i den internationella politiken. Vi blir kvar till sist. Barnen vill inte åka hem. Vi tar med oss smörgåstårta som blivit över hem.

När vi kommer hem börjar jag med att städa bilen. Vinterdäcken ner i källaren. Dammsugning. Torka med våt trasa. Storasyster börjar leka med grannen. Sambon säger att de står utanför Coop och säljer TBEvaccin. Jag blir överväldigad eftersom vaccinet är slut på Husläkarmottagningen och när fästingbussen står vid ICA är det så lång kö att jag inte kan gå dit. Jag kan nämligen inte köa. Klarar inte av det. Spelar ingen roll vad det gäller. Jag lämnar mina varor och går om det är för lång kö (okej okej, jag köade jättelänge för att Storasyster skulle rida ponny så sent som igår). Ingen kö, utlovar i alla fall sambon.

Men jag har ju inga pengar? Sambon hostar upp pengar till vaccin till mig och barnen. Städar färdigt bilen och beger mig till Coop. Rätt. Ingen kö. Lite dyrt, men det gör inte ont (bara på Liten som skriker som en vettvilling, men det var nog mest för att hon blev överraskad). 800 kronor för oss tre och vi måste vaccinera oss en gång till inom fyra veckor. Och sen en gång till nästa vår. sen har vi livslångt skydd. Får se om sambon kan hosta upp 800 till...

De bygger om på Coop och det är alldeles hemskt för man hittar absolut ingenting. Jag handlar ju inte där så ofta annars heller så jag hittar dåligt, men nu var det hopplöst. Och med två getter som kutade precis hur som helst och letade efter glass som mamma utlovat om man tog spruta.

Sambons son kom på middag. Diskmaskinen fortfarande trasig och jag hittar inte bruksanvisningen. Inte kvittot och garantin heller, men någonstans i köket vet jag att de ligger. Massor av disk och inget diskställ. Handtork. Liten trött över alla gränser. Storasyster vill inte gå in. Inte Liten heller. Med lite hårda tillsägningar ligger de så i säng vid åtta och somnar på momangen båda två (men Liten lite fortare ändå).

Nu ska jag leta bruksanvisning och laga diskmaskin. Ha en fortsatt bra dag som vår chef skulle ha sagt.

Diskmaskin - avlastning eller pålastning?

Det var så mycket jag hade tänkt blogga om, men när jag skulle sätta mig vid datorn igår så vaknade minstingen och det var bara att gå och lägga sig med henne och idag har jag bara vägrat sätta igång datorn för jag vet att om jag gör det så tar det jättelång tid och jag hinner ingenting annat. Nu har jag glömt alltihop igen...

Dagen började rätt bra med att jag fick en ny blandare till duschen installerad och lyckades städa bort julen i både kök och lekrum. Så skulle jag åka till mitt gamla jobb och bjuda på fikabröd och rensa ur mitt skåp, köpa några krokusar och sen hem och fortsätta. JO, fikat gick bra (mitt enda kaffe idag blev fuskkaffe. inte underligt man är vresig). Sen åkte jag och köpte en diskmaskin, sopsorteringskärl, lite presenter (många fyller år snart) och en skridskohjälm till Storasyster som ska börja skridskoskola på lördag. Där fick man för gratis grillor, hjälmen kostade ju 300 kronor.

Jag hämtade Liten (Storasyster skulle till kompis) och åkte hem för att installera diskmaskinen. Yippie, vilken härlig eftermiddag/kväll. Maskinen gick med nöd och näppe in under armaturen, men för att kunna använda eluttaget och tända och släcka lampan så måste armaturen flyttas inåt. En skruv hade förlorat formen helt och gick inte att få ur så jag kunde inte flytta armaturen. Hittade ett annat uttag i kryddskåpet och hoppades kunna använda detta. Det gick inte att skruva av fötterna på maskinen för då kunde den inte stå.

Sen skulle alla dessa vilda bångstyriga ormar till slangar skruvas fast och passade givetvis inte alls på min vattenkran. Iväg till närmaste diskmaskinsbutik (som ligger väldigt nära iofs) och köpte en slags adapter. Hem igen och adaptern var lagom stor, men det gick inte att få den att gänga fast så att den satt ordentligt.

Efter en stund måste jag hämta storasyster. Tar med mig adaptern till diskmaskinsbutiken på vägen och frågar om den kan vara felgängad. Nej, inte det, men fel storlek på gängor. Tyvärr hade de ingen av rätt storlek. Iväg till nästa butik. Där hade de en. Hämtade Storasyster och åkte hem för att värma rester och fortsätta med maskinen. Nu hade jag ställt den på tvären för att kunna använda eluttaget och ha koll på alla slangar på baksidan. Efter en stund verkade allt sitta som det skulle. Men inte hade jag köpt något maskindiskmedel. Puh.

Jag bestämde mig hur som helst för att prova utan diskmedel och sen diska om i morgon. Fyllde maskinen med den disk som stod i hon och tryckte igång enligt anvisningar. Men... inte tog den in nåt vatten, den bara brummade. Nu var jag nära sammanbrott och Liten hade börjat få trotsutbrott på golvet. Hon ville ha vatten, men inte vatten, hon ville ha maten som jag kastat när hon gick från bordet. Hon ville ha välling och pyjamas, men inte sätta på sig den. Åh, åh, åh, jag ska aldrig bli VVSmontör.

Det står i instruktionerna hur högt trycket på vattnet ska vara så jag försöker skruva åt slangarna ännu hårdare för att kunna sätta på fullt ös på vattnet. Håller för läckage med en disktrasa och så plötsligt går maskinen i gång. Men så fort den är full med vatten är jag tvungen att slå av kranen annars börjar den läcka. Jag tycker det verkar rimligt, för var ska annars vattnet ta vägen, men en väninna säger att det tydligen ska spärras av av sig självt så att det ska kunna stå på hela tiden. För jag undrade verkligen efter 66 minuters diskprogram då vi passat maskinen och stängt av och på vattnet tre gånger om det verkligen är en så bra avlastning med en diskmaskin. Dessutom blockerar den som läget är nu hela diskhon så att man inte heller kan diska för hand. Måste lösa det här på något sätt...

Och det var inte alls det här jag tänkt blogga om, men nu har det förstört min dag så att jag inte hunnit städa någonting mer, jag glömde krokusarna så tre tomma krukor gapar i köket och jag är helt slut och förbannad och stressad över resten av städningen. Usch.

Jahaja, så kommer en polare och hävdar att maskiner är våra vänner...