torsdag 9 mars 2017

Om arbetsmiljö, pension, utmattningssyndrom och jämställdhet - åttonde mars, dagen efter

Idag skriver Norrtelje tidning om att kvinnor i regel har mycket lägre pension än män. I Norrtälje kommun har kvinnor 72 % av den pension männen i snitt har. Det är inte den största skillnaden, i t ex Danderyd har kvinnor bara 57 % av mäns pension. Detta beror på kvinnors lägre inkomster under livet, säger Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten. Enligt en färsk undersökning från SACO är en kvinnlig akademikers livslön 2,8 miljoner kronor lägre än en manlig akademikers. Mönstret går igen inom alla sektorer på arbetsmarknaden.
Igår var jag på en föreläsning, med anledning av Internationella kvinnodagen 8 mars, som handlade om att förebygga stress och vad som orsakar stress. En långtidssjukskrivning påverkar din livslön och de flesta som blir långtidssjukskrivna till följd av stress är kvinnor. Detta trots att kvinnor och män reagerar på liknande sätt och lika starkt om de utsätts för samma stressorer. Skillnaden ligger enbart i att kvinnor utsätts för starkare stressorer i sin arbetsmiljö eller i sitt privatliv. Detta berättade Tom Grape, tidigare överläkare vid Stressrehab i Norrtälje. Det finns egentligen ingen vetenskapligt bevisad metod för att behandla den som gått in i väggen, däremot så går det att känna igen signalerna och det går att förebygga, menade Tom Grape. Han hänvisar också till professor emeritus Marie Åsberg (KI). Väldigt mycket handlar om den arbetsmiljö en person dagligen befinner sig i.
Detta vill jag koppla till den ledare som Norrtelje tidning i förrgår publicerade. Där skriver Reidar Carlsson om Vänsterpartiets förslag att sänka skatten för människor med sjukersättning (långtidssjukskrivna, ofta kvinnor). Reidar skriver att Vänsterpartiet aldrig vill sänka skatten, men nu när de vill det så är det inte positivt i Reidars ögon. Och vad är det då Reidar tycker är negativt med att människor som länge mått så dåligt att de står utanför arbetsmarknaden ska få några hundralappar mer i plånboken?
Jo, det är givetvis att incitamentet att gå tillbaka till arbete försvinner. Både att de med sjukersättningen inte ska se någon ekonomisk vinst med att gå tillbaka i arbete, men också att reformen ska finansieras med höjd skatt på förmögenhet och aktieutdelningar, vilket då skulle leda till att förmögna människor med aktier skulle tycka att det är "ointressant att arbeta" och helt enkelt inte vilja bidra till att skapa några arbetstillfällen. Reidar skriver: "För Vänsterpartiet är högre skatter alltid högre skatteintäkter. Att högre skatter på arbete kan göra det mer ointressant att arbeta tycks man inte ha någon som helst förståelse för, på samma sätt som man inte tror att högre bidrag minskar intresset för att arbeta."
Reidar är en centerpolitisk ledarskribent. Centerpartiet är ett parti som idogt arbetar för att sänka lönerna för olika grupper i samhället och göra arbetsmarknaden än mer ojämlik. Reidar har också frenetiskt försvarat entreprenörer inom välfärdens rätt att lyfta hur höga vinster de vill på bekostnad av personal och arbetsmiljö, så länge kvaliteten till kund uppfyller kraven. På många håll inom välfärdssektorn, både privat och offentlig, är arbetsmiljön idag under all kritik. Personalbrist, låga löner och hög arbetsbelastning. Faktorer som enligt Tom Grape vetenskapligt bevisats leda till depression och utmattningssyndrom hos de anställda. Dessa problem löses inte genom Centerpartiets lönesänkarpolitik. Dessa problem löses genom kraftiga satsningar på bättre arbetsmiljö, mer inflytande från personalen, högre löner och fler anställda. Var får vi pengar till detta?
Ett sätt är ju att de som tjänar mer, betalar mer i skatt, ett annat är att det inte längre blir möjligt att plocka ut hur mycket vinst som helst ur verksamheter som finansieras med skattemedel. En VD i Sverige idag tjänar lika mycket som 66 undersköterskor. Så det finns pengar att omfördela. Kommer det att leda till ett "ointresse att arbeta"? Jag tror att många av de som idag sliter i usel arbetsmiljö och med dålig lön löper långt mycket större risk att utveckla ett "ointresse att arbeta" än de som får lite högre skatt på sin aktieavkastning. Inte för att de ogillar sitt arbete egentligen, utan för att belastningen helt enkelt blir för hög och belöningen för låg. Så riskerar de ju att gå in i väggen också och det är ju inte att likställa med ointresse, men det utgår jag från att Reidar och Centerpartiet också förstår. Ett mål för ett samhälle borde ju vara att de flesta inte arbetar enbart av ekonomiska skäl utan att de faktiskt ser ett värde i sin sysselsättning och i det sociala samspel som arbetet innebär, att de känner ett värde i sig själva och kan påverka sin livssituation.
För att inte cementera ojämställdhet och ojämlikheter i samhället krävs omfördelningar. Det är inte acceptabelt att kvinnor i praktiken i Sverige 2016 inte har samma värde som män. En centerpartistisk politik leder till en utveckling där många fortsätter att slås ut av dålig arbetsmiljö och låga löner, vilket senare också leder till dålig pension. Detta måste förändras. Det är vår tur nu.

Inga kommentarer: