Helt apropå: vår syn på kvinnor

Den senaste tiden har en hel del händelser som rör mäns övergrepp mot kvinnor uppmärksammats. Det är ingenting nytt. Det förekommer både i Sverige och i övriga världen hela tiden, ibland och på vissa platser mer strukturerat. Det är aldrig acceptabelt, vare sig som spontanhandling eller som del av en patriarkalisk kultur. Alla övergrepp mot andra människor strider mot de mänskliga rättigheterna och de strukturella övergreppen som begås av män mot kvinnor är en grov överträdelse när det kommer till begreppet "Allas lika värde". Det är ju ett begrepp som iofs ifrågasatts av Sverigedemokraterna i Norrtälje på sista tiden, men de allra flesta människor i världen är nog fortfarande överens om att "alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter". Att bli kränkt och illa behandlad enbart av den anledningen att en är född till flicka/kvinna är oacceptabelt.

Efter händelser i bl a Köln och Stockholm uppmärksammats i media så har en debatt tagit fart om hur vi kan komma tillrätta med detta problem (som som sagt inte är nytt). Rasistiska sajter menar att detta är resultatet av att människor från andra kulturer släpps in i vårt land, att detta är beteenden som inte finns i det västerländska samhället. Andra, som låter dessa sajter påverka agendan, men som vill ha en humanare framtoning, menar att vi måste börja utbilda nyanlända i jämställdhet och demokrati. Det är gott. Vi alla bör utbildas i dessa ämnen och det är också ett av den svenska skolans grunduppdrag. Värdegrunden anger tydligt att alla människor är lika mycket värda och att könsstereotypa mönster ska motarbetas. (och det är ju här det blir väldigt dubbelt för Sverigedemokrater som dels, vill värna den svenska kulturen och dels inte tycker att alla människor är lika mycket värda eller att, för den delen, könsstereotypa mönster ska motarbetas).

Nyligen har också en uppmärksammad norsk filmsnutt släppts på flera språk. Jag tror den heter "Till pappa" och visar en ännu ofödd dotter som talar till sin pappa i hopp om att han ska hjälpa till och förändra samhället, i hopp om att han ska inse hur oacceptabelt det är att hans dotter ska bli kallad för "hora" och "fitta" av just bara en anledning; att hon är flicka, att hon ska utsättas för beröring och kommentarer som hon inte önskar, av den enda anledning att hon är flicka.

Jag är kvinna. Jag har tre döttrar. Jag undervisar i etiska förhållningssätt i förskola/skola. Jag funderar givetvis mycket kring dessa frågor. Varje dag när jag åker till jobbet (nästan) lyssnar jag på skvalradio (P3). Jag tänker på artiklar jag läst, föreläsningar jag besökt och andra kommentarer jag hört kring t ex vitmaktmusik och dess motsats blackpower; hur knäppa vita ungdomar dansar till musik utan att förstå att texten förespråkar deras elände och död. När jag lyssnar på musik som jag själv väljer blir det nästan alltid utifrån texter, då får musiken en betydelse för mig. Därför lyssnar jag ofta på texter även när skvalradion är igång. Och jag vet att låttexter som är för brutala eller som utgör hets mot folkgrupp eller liknande aldrig skulle spelas i skvalradio, de har ju en väldigt ensidig spellista där varje låt spelas om och om igen i månader, en populär låt hinner jag höra 3-4 gånger under mina arbetsresor en dag.

Vad som däremot spelas är väldigt mycket förutfattade och förnedrande bilder av kvinnor och jag tänker ta några exempel (fritt översatta):

"Du brukade ringa mig på mobilen. När du låg ensam i din säng. Men sen jag lämnat stan är du aldrig hemma. Du brukade vara en bra flicka, som stannade hemma, men nu är du bara ute och dansar och dricker champagne med kompisar som jag inte ens vet vilka de är. Du behöver inte dem, du är egentligen en bra flicka."

"Jag ska älska dig allt vad jag kan, för jag vet att du har gjort dig förtjänt av det." (och om hon inte hade det, vad skulle ha hänt då Avicii?)

"Är det försent att be om ursäkt nu? Jo, jag saknar faktiskt mer än bara din kropp."
"Jag tänker gifta mig med dig i vilket fall som helst, spelar ingen roll vad du säger. Varför är du så grym mot mig? Jag har faktiskt också känslor. Jag tänker gifta mig med dig i vilket fall som helst, skaffa en liten familj, spelar ingen roll vad du säger."

Det här är bara några exempel som jag kommer på vid sittande tangentbord. Det finns hur många till som helst. Och det ifrågasätts aldrig. Just det där med "good girl" som "stays at home" är väldigt vanligt. Inte många hjärnceller behövs för att räkna ut att det också finns "bad girls" som inte stannar hemma och svarar i telefonen när deras man ringer, som har maten färdig när han kommer och bara vill sitta i soffan och mysa. Jag tänker att just det här temat också går igen i de händelser som på senaste tiden uppmärksammats; det är flickor/kvinnor som inte stannar hemma, som är ute och festar. I populärmusiken betraktas dessa kvinnor som dåliga flickor. Det är populärmusik från Sverige och västvärlden, inte från nordafrika om nu någon skulle få för sig det. Hela den här senaste historien handlar ju om kvinnor som blir antastade på offentlig plats, där de enligt populärmusiken inte borde befinna sig om de är bra flickor.

Egentligen kan jag inte alls förstå hur sånt här förtryckande får spelas om och om igen i public service. Konsten är fri, men vi måste också medvetandegöras och reagera. Jag kommer att återkomma med fler exempel i bloggen framöver.